Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 30 augusti 1955 - Brandförsvarets ekonomi, av Arne Hägglund - Arbetarskydd och brandskydd, av Hilding Starland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 augusti 1955
69,7
och en kan orsaka totalstopp i produktionen.
Ett av de mera typiska exemplen på
kedjeproduktion är cellulosafabriker. Flera andra slags
kemiska fabriker är av samma produktionstyp
liksom också vissa träindustrier, t.ex. sågverk,
trämjölsfabriker och en del snickerifabriker.
Analoga förhållanden kan påvisas i många
branscher. Vid parallellfabrikation, t.ex. mekanisk
verkstadsindustri med blandad tillverkning
fördelad på flera byggnader, finns det vanligen
anläggningsdelar som är gemensamma, såsom
ång-panne- och kraftcentral, modellsnickeri och
sprutmålningsverkstad. Brand i sådana
avdelningar är ofta ödesdiger för produktionen.
Alternativa åtgärder
Mot bakgrund av det anförda frågar sig
mången företagare kanske hur enkelt han skall bygga
för att tillfredsställa brandsäkerhetskraven. För
att ta ett exempel kan en större mekanisk
verkstad med dyrbara arbetsmaskiner vara inrymd i
en enplans stenbyggnad med trätak som är
oskyddat på undersidan. Byggnaden kan, om
oturen är framme, förstöras totalt av brand.
Fabriksledningen som är mån om ostörd drift
önskar nu minska storskaderisken. Skall man då
vara tvungen att bygga om taket så att det blir
brandsäkert? Måste man kanske sätta upp en
brandmur som sektionerar byggnaden och det
farliga taket? Kan man nöja sig med att göra
detta obrännbart (om man kan lösa
värmeisoleringsproblemet)? Eller skall man endast kläda
taket med något brandskyddande material på
undersidan och kompensera denna svagare
konstruktion med att organisera egen
industribrandkår och bevakning?
Hur vore det, frågar man sig, att i stället för
dessa dyrbara åtgärder installera automatisk
brandalarmanläggning med direkt förbindelse
till samhällets yrkesbrandkår? Eller varför inte
som i England och USA sätta upp automatisk
sprinkleranläggning, som ju själv släcker brand
samtidigt som den ger larm?
Särskilt i de båda senare fallen kompenseras ju
kostnaderna genom nedsättning av
brandförsäkringspremierna, för sprinkler sålunda ofta med
50 %. Genom sådana installationer undviks bl.a.
besvärliga grundförstärkningar, varjämte
driften kan planeras oberoende av hindrande
sektionerings väggar, som eljest kan bli nödvändiga.
Alla dessa frågor har här framställts som
exempel på alternativ till de förslag som vanligen
framföres, nämligen brandsäkert byggnadssätt
och sektionering. I anslutning härtill påminnes
om det begränsade värdet av brandsäkra
konstruktioner i byggnader med mycket hög
brandbelastning, t.ex. trävarumagasin. Det är givet att
alla alternativ inte ger samma höga
säkerhetsnivå. Då det emellertid i första hand är fråga
om att nå ett visst minimum av säkerhet, är det
i regel befogat att låta undersöka vilket
alternativ som bäst svarar mot ställda minimikrav och
eftersträvat kostnadsoptimum.
Sådana alternativundersökningar torde vara av
stort intresse i dag och än mer i morgon på
grund av tillkomsten av nya byggnadsmaterial,
-metoder och -konstruktioner. Särskilt kan
fordran på expansions- och ändringsmöjligheter vid
"skräddarsydda" fabriksbyggnader och kraven
på lätta konstruktioner vid elementbyggeri
komma att betyda att brandalarm- och
sprinkler-alternativen får ökad vikt.
Arbetarskydd och brandskydd
Byrådirektör Hilding Starland, Stockholm
Arbetarskyddet regleras i vårt land genom
bestämmelserna i 1949 års arbetarskyddslag. Varje
arbetsgivare, dvs. den som driver rörelse eller
arbetsföretag som faller under lagen och däri
sysselsätter arbetstagare, är pliktig att iaktta allt
som med hänsyn till bl.a. arbetets natur eller de
förhållanden, under vilka arbetet bedrivs,
skäligen kan fordras för att förebygga att
arbetstagare ådrar sig ohälsa i följd av arbetet eller
drabbas av olycksfall däri. Arbetsgivaren skall
ägna uppmärksamhet åt att arbetslokaler,
maskiner, apparater och redskap är av
tillfredsställande beskaffenhet i skyddstekniskt hän-
331.823 : 614.84
seende. Men han skall också beakta alla de olika
faror till liv och hälsa, som är förbundna med
arbetet. Förhållandena växlar emellertid ofta
från fall till fall. Därför får man vid
tillämpningen av lagens skyddstekniska bestämmelser pröva
vad som i varje särskilt fall är skäligt. Vad som
vidtas från brandskyddssynpunkt har
självfallet stor betydelse för tryggheten och trivseln i
arbetet, dvs. för arbetarskyddet. Å andra sidan
kan en arbetarskyddsåtgärd i visst avseende
även tillgodose brandskyddet. Ofta griper dock
dessa skyddsfrågor så in i varandra, att det är
svårt att dra någon bestämd gräns mellan dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
