Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 30 augusti 1955 - Konstruktioners och materials brandsäkerhet, av Paul Johannesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 augusti 1955
69,7
Fig. 1. Standardkurva vid brandprovning; - Sverige,
––Storbritannien, — Tyskland,–-USA.
brännbarhet, i vilken inbegripes antändbarhet
och benägenhet att utveckla besvärande eller
giftiga rökgaser, brandisoleringsförmåga samt
bärförmåga och stabilitet vid brand.
Brandtekniska egenskaper
Brännbarhet
Med obrännbart material avses i detta
sammanhang material, som icke antändes och brinner
vid de temperaturer som kan förekomma vid
brand, t.ex. betong, tegel, lättbetong,
asbestcement, gips, stål, stenull, glasull och glas. Viss
inblandning av brännbart material kan
tolereras. Sålunda brukar sågspånsbetong (tretong),
massagolv (magnesitbunden träspån), plattor av
träfibercement och stenullsmattor med obetydlig
oljetillsats betecknas som obrännbara.
Till de brännbara byggnadsmaterialen räknas
trä och träprodukter såsom träfiberplattor och
träullsplattor samt kork, asfaltprodukter,
gummi och plastmaterial. De brännbara materialens
brandfarlighet varierar mycket beroende på
deras antändbarhet och benägenhet att avge rök
och brännbara eller giftiga gaser.
Graden av finfördelning spelar naturligtvis stor
roll; belysande är den engelska uppdelningen av
trä i "tinder", "kindling" och "bulk", fritt
översatt träull, bräder och plank. Till den
lättantändliga gruppen hör, förutom träull, porösa
träfiberplattor, papp, wellit och vissa plaster.
Träullsplattor, som består av cementbunden träull, är
svårantändliga, vilket innebär att de icke
antänds av en liten brandhärd. Samma effekt kan
nås genom impregnering eller ytbehandling av
Tabell 1. Samband mellan brandbelastning och brandtid
enligt förslag till BABS
Brandbelastning ....... kg/m2 50 100 200 300
Provningstid .............. h 1 2 4 8
trä och textilier med s.k. eldskyddspreparat. Vid
fullt utvecklad brand brinner dock
svårantändliga material nästan lika kraftigt som övriga
brännbara material och kan ibland ge upphov
till kraftigare och mera besvärande rök än dessa.
Särskilt stor betydelse har brännbarheten av
ytskiktet. Ytbeskaffenhetens inverkan är
komplicerad, emedan icke endast eldens spridning
utefter ytan utan även utvecklingen av
brännbara gaser, som bildar explosiva gasblandningar,
inverkar. De utländska normer på området som
finns är icke tillfredsställande. Statens
Provningsanstalt utför för närvarande omfattande
undersökningar i provhus för att klarlägga detta
problem.
Brandisoleringsförmåga
Brandisoleringsförmågan är konstruktionens
förmåga att hindra brandens spridning genom
konstruktionen, antingen genom att den
förstörs, så att eldslågor slår igenom, eller genom
att den från elden vända sidan upphettas, så att
brännbara material på eller invid
konstruktionen antänds. Temperatur och varaktighet hos en
brand beror främst på mängden brännbart
material i byggnaden. Genom försök3 och studium
av skador vid eldsvådor4 har dels en
standardkurva för temperaturstegringen fastställts (fig.
1), vilken tillämpas vid brandprovningar, dels
sambandet mellan brandtiden vid upphettning
enligt denna kurva och mängden brännbart
material per m2 golvyta, den s.k. brandbelastningen
bestämts (tabell 1). Denna utgör vikten i
vattenfritt tillstånd av träprodukter, papper, textilier,
spannmål, socker och liknande organiska
material. För oljor, fetter, vax, petroleumprodukter,
asfalt, gummi, kol, koks och alkohol skall
brandbelastningen beräknas på dubbla vikten.
Trä har i och för sig en god
brandisoleringsförmåga därigenom att det vid förbränningen bildas
ett isolerande ytskikt av träkol.
Genombrän-ningstiden för en 5 cm tjock trävägg vid
upphettning enligt standardkurvan är exempelvis ca
0,5 h. Då ju trä självt brinner och förstörs kan
dess goda isoleringsförmåga endast utnyttjas i
specialfall, t.ex. provisoriska avstängningar,
vissa dörrar o.d. Större intresse har
isoleringsförmågan hos obrännbara konstruktioner. Om en
platta utsättes för ensidig upphettning beror
hastigheten med vilken väggen genomvärms av
temperaturledningsförmågan a = X/qc, där X är
värmeledningsförmågan q volymvikten och c
specifika värmet. Om man känner
temperaturledningsförmågan och övergångstalen på plattans
båda sidor kan temperaturfördelningen efter
godtycklig tid beräknas. En grafisk metod
härför har angivits av Odemark5. Enär
värmeledningsförmågan ökar med volymvikten, och
specifika värmet är ungefär lika för de vanliga
väggmaterialen betong, tegel och liknande är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
