- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
696

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

696

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 2. Temperaturfördelning vid brand; tung vägg (betong
eller tegelmurverk); V~ä = 0,038, s = 0,012.

skillnaden ej så stor för olika konstruktioner.
Genom jämförelse mellan teoretiskt beräknade
och vid provningar uppmätta temperaturkurvor
har |fa och övergångsmotståndet uttryckt i
tjockleken s hos ett skikt med samma
värmemotstånd bestämts för några olika konstruktioner,
tabell 2.

Det framgår av tabell 2 att man kan räkna med
två huvudtyper, nämligen tung vägg med |/a =
0,038 och s = 0,012 och lätt vägg med Va = 0,025
och s = 0,004. Temperaturfördelningskurvor har
beräknats för tung vägg (fig. 2) och för lätt vägg
(fig. 3), då ena sidan upphettas enligt den
svenska standardkurvan.

Temperaturen på kalla sidan kan
approximativt antas vara lika som temperaturen i väggen på
samma djup som väggtjockleken. Om den största
tillåtna temperaturen på luftsidan är 150°C blir
exempelvis den minsta erforderliga tjockleken vid
2 h provning 9,5 cm för tung vägg och 6,5 cm för
lätt vägg vid lufttemperaturen 20°C, under
förutsättning att inga avflagningar förekommer. I en
vägg sammansatt av lätt och tungt material blir

Tabell 2. Olika konstruktioners temperaturledningsförmåga
a och ekvivalenta övergångsmotstånd s

Konstruktion

Betongvägg ...........

Betongbjälklag ........

Murvägg av betongsten
Murvägg av tegel .....

Murvägg av lättbetong
Takplatta av lättbetong

V~a s
m/j/h m
0,035 0,010
( 0,035 0,015
1 0,040 0,015
] 0,035 0,015
( 0,040 0,010
0,035 0,013
0,040 0,012
( 0,025 0,004
1 0,023 0,004
] 0,025 0,004
( 0,020 0,004
[ 0,030 0,005
J 0,030 0,004
1 0,030 0,003

Fig. 3. Temperaturfördelning vid brand; lätt vägg
(lättbetong); V~ä = 0,025, s = 0,004.

temperaturerna i den tunga delen låga.
Provningar av sådana väggtyper har tyvärr ej utförts,
men temperaturfördelningen i en dylik vägg har
beräknats enligt Odemarks metod, fig. 4.

Bärförmåga och stabilitet

Stål blir på grund av sin goda
värmeledningsförmåga hastigt genomvärmt, varvid
sträckgränsen sjunker, fig. 5. Om man jämför
sträckgränsen med de högsta tillåtna dragspänningarna för
resp. stålsorter, då de används som armering,
finner man att risk för brott föreligger vid en
temperatur av 450—500°G oavsett stålkvaliteten.
I brandsäkra konstruktioner måste därför stålet
oavsett kvalitet skyddas mot upphettning över
denna temperatur.

Betong och murverk av tegel, lättbetong och
liknande upphettas till en början endast i
ytskiktet medan de inre delarna först efter lång tid
får för materialet farlig temperatur. Då dessa
materials draghållfasthet är låg måste här i

Fig. 4. Temperaturfördelning i lättbetongisolerad
betongvägg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0716.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free