Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 30 augusti 1955 - Konstruktioners och materials brandsäkerhet, av Paul Johannesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 augusti 1955
69,7
första hand temperaturspänningarna och de
härav förorsakade deformationerna beaktas.
Om deformationerna förhindras, vilket är fallet
exempelvis vid lokal upphettning eller i ytskiktet
vid brandens början, uppnår spänningarna i
betong brottgränsen redan vid temperaturer
omkring 100°C medan motsvarande temperatur för
lättbetong är ca 300°C. De skador som
temperaturspänningarna vållar i ytskiktet motverkas av
att elasticitetsmodulen sjunker kraftigt vid höga
temperaturer. Det farligaste temperaturområde
ligger därför, för betong lågt, uppskattningsvis
vid 100—200°C, där dessutom ångbildning i
porerna kan medverka till att ytskiktet sprängs
loss. Exempel härpå ugör en brand i Boliden
Batteri AB:s betongbyggnad i Hultsfred6, där
skadorna på betongen var mycket omfattande,
fig. 6.
Murverk är ur brandsynpunkt gynnsammare än
en massiv vägg av samma material, enär
fogbruket snabbt luckras upp i ytan och medger
utvidgning av varje sten. Hålstenar kan dock lätt
spjälkas av.
Särskilt stor risk för utsprängningar föreligger
för pelare, som bör förses med trådnätsarmering,
som kan hålla kvar ytskiktet. Pelare av betong
får icke ha ångtätt ytskikt. Runda pelare av
eter-nitrör fyllda med betong exploderar och förintas
fullständigt redan efter en kort tids upphettning,
vilket prov vid Danmarks brandlaboratorium har
visat.
Om konstruktionen kan deformeras, minskas
spänningarna avsevärt. Man får emellertid
drag-spänningar i mittdelen, som kan ge upphov till
dragsprickor. Deformationerna vid brand blir
mycket stora särskilt för balkar och plattor av
betong. Vid brandprovning av 16 cm
betongplattor med enligt betongbestämmelserna föreskrivet
täckskikt var nedböj ningen vid fri uppläggning
och 5 m spännvidd redan efter 0,5 h ca 10 cm och
efter 1 h omedelbart före brott ca 25 cm. För
fyrsidigt upplagda plattor blir nedböjningen så
stor, att plattans statiska verkningssätt ändras
så att plattan hänger i armeringen. Om denna
är väl förankrad i omgivande plattor ökas
härvid bärförmågan väsentligt. Vid en
provning vid Statens Provningsanstalt var
provningstiden till brott ungefär dubbelt så stor för
en fyrsidigt upplagd platta som för en i övrigt
på samma sätt utförd tvåsidigt upplagd platta.
De stora deformationerna vid brand medför att
konstruktionerna ofta icke kan repareras efter
branden och att skador kan vållas på
angränsande konstruktioner, som icke fått direkta
brandskador, fig. 7 och 8.
Även om betongen motstår upphettning till
höga temperaturer ganska bra får den, som
nämnts, farliga spänningar vid ojämn
temperaturfördelning. Betongkonstruktioners
motståndsförmåga mot brand kan förbättras avsevärt om
Fig. 5. Samband mellan temperatur och sträckgräns för
stål med samma sträckgräns som St 37, St 44, St 52 och
Ks 40.
de förses med ett ytskikt av ett isolerande
material med låg elasticitetsmodul men god
vidhäftning. Puts kan på vertikala ytor ge ett visst
skydd men sitter icke kvar på takytor.
Kombinationen lättbetong och betong ger ett mycket gott
brandskydd (fig. 4). Lämpligt sätt att fästa
lättbetong på takytor måste dock utprovas. Den
riktiga principen bör vara att liksom för
värmeisolering ha olika material för den bärande och
för den isolerande funktionen.
Brandteknisk klassificering
Byggnadskonstruktioner
Byggnadskonstruktioner klassificeras på
grundval av brandprovning av Statens
Provningsanstalt7 som anger såväl provningsmetoder som
principer för klassificeringen samt lämnar
uppgift på klassificerade konstruktioner.
Klassificeringen innebär i korthet följande:
Brandsäker konstruktion skall vid brandprov
bibehålla sin bärande eller avskiljande funktion.
Graden av brandsäkerhet mätes med den tid
som detta sker. I den nu gällande
klassificeringen föreskrivs lägsta provningstiden 2 h och
indelas konstruktionerna i klasserna A-2, A-4 och
A-8. I förslag till BABS har införts även klass
A-l, i likhet med engelska och amerikanska
klassificeringssystem.
Brandhärdig konstruktion skall ha ett visst
begränsat skydd mot brand men får vara
brännbar. Detta skydd åstadkommes vanligen med en
brandhärdig beklädnad. Enligt förslag till BABS
skall brandhärdig konstruktion uthärda
brandprov under minst 0,5 h och därvid antändas
tidigast efter 10 min.
Ytbeskaff enhet
Begreppen flamskyddad konstruktion och
flam-skyddande beklädnad kommer att slopas. I
stället införes föreskrifter om ytbeskaffenheten med
hänsyn till benägenhet för spridning av eld
utefter ytan. Som tidigare nämnts är frågan ej
definitivt löst men man torde räkna med
uppdelning i fyra klasser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
