Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 30 augusti 1955 - Konstruktioners och materials brandsäkerhet, av Paul Johannesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 augusti 7955
699
Fig. 9. Brand i Motala Verkstad
1953; trätak helt förstörda
medan angränsande tak, som
hunnit byggas om, hindrat brandens
vidare spridning.
träfiberplattor, som ger ytbeskaffenhet av klass
II, kan leda till att sådana plattor blir
tillgängliga i marknaden och att de åtminstone för
mindre byggnader kan ersätta eller komplettera
de flamskyddande plattorna.
Absolut förkastligt är att använda brännbara
fyllningsmaterial instängda mellan täta väggar.
Eld i sådan fyllning sprider sig snabbt och är
svår att släcka.
Större hallbyggnader, som ju kan göras av
obrännbart material, bör utföras med
brandsäk-ra väggar och pelare. Kostnaden härför är
obetydlig, medan risken för sammanstörtning
minskas väsentligt. Takkonstruktionen är det
däremot svårare att skydda, och här blir man nog
åtminstone vid stora spännvidder tvungen att
tillgripa oskyddat stål eller annan obrännbar
men icke brandsäker konstruktion. Möjlighet
finns dock att skydda sådan konstruktion med
puts av sprutasbest med vilken man enligt
brittiska provningar kan göra sådana
konstruktioner brandsäkra. Sådan puts förbättrar även
betongens brandsäkerhet väsentligt och ger en
ljuddämpande yta.
Under inga förhållanden får takbeläggningen
utföras i trä. En rad svåra industribränder i
äldre anläggningar har visat brandfarligheten
hos trätak, nu senast en brand i Danmarks
största textilindustri8 med brandskador på 11
Mkr. Det är en mycket stor skillnad mellan trätak
och obrännbart tak, vilket bl.a. branden i Motala
verkstad 1953 visade, fig. 9. Trätaken förstördes
helt, medan de tak, som hunnit byggas om,
hejdade branden.
I brandsäker byggnad bör
byggnadskonstruktionernas klass avpassas efter brandbelastningen
(tabell 1).
Är brandbelastningen mycket stor måste man
kanske vidta extra åtgärder i form av automatisk
brandalarm, sprinkler eller dylikt.
Ett annat sätt att fördröja brandens spridning
är att man anordnar flamskärmar, dvs. ett slags
från taket neddragna mellanväggar i rummets
övre del, vilka samlar röken och dessutom är
kombinerade med rökutsläpp. I hallbyggnader
kan takfönster och lanterniner fungera som
rökutsläpp.
Viktigt är att de goda brandskydd, som den
brandsäkra byggnaden ger, icke spolieras genom
att man anbringar brännbara plattor på
väggarna eller utför torktrummor,
ventilationsanordningar, isoleringar kring kokare o.d. av
brännbart material.
Denna omständighet är av särskilt stor
betydelse för fabriker, som tillverkar varor som är
ömtåliga för rök. Vid en brand i Marabou
Chokladfabrik i Sundbyberg skadades sålunda
chokladvaror för 1 Mkr. Branden spreds av ett undertak
utfört av träfiberplattor och perforerat för
frisk-luftsinblåsning.
Litteratur
1. Kungl. Maj:ts Byggnadsstadga. SFS 1947 nr 390.
2. Kungl. Byggnadsstyrelsens Anvisningar till Byggnadsstadgan.
Norrköping 1950.
3. Ingberg, S H: Tests of the severity of building fires. Quarterly
National Fire Protection Ass. 1928 h. 1 s. 47, 63.
4. Investigations ön building fires. National Building Studies, Techn.
Paper nr 4. London 1950.
5. Odemark, N: Grafisk metod för beräkning av i väggar och pelare
uppkommande brandtemperaturer. Byggmästaren 12 (1933) h. 36 s. 177.
6. Arfvidson, R: Millionskada i nyuppförd betongbyggnad.
Brandskydd 35 (1954) s. 184—185.
7. Av Statens Provningsanstalt godkända byggnadskonstruktioner i
de olika brandtekniska klasserna. Stat. Provn.-Anst. Medd. 66.
Stockholm 1955.
8. Götherström, R: Skandinaviens största textileldsvåda.
Brandskydd 36 (1955) s. 2—6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
