- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
701

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30 augusti 1955

69,7

ratorieprov. Dessa måste kompletteras med prov i större
skala, så att man under mera verklighetsbetonade
förhållanden kan se hur materialen bär sig åt. Försök av denna
art pågår för närvarande hos Statens Provningsanstalt. En
del laboratorieförsök har redan gjorts, men dessa har
hittills icke visat sig ge tillfredsställande resultat.

Tak kan också vara belagda med plast, även om detta
ännu icke torde vara särskilt vanligt. I den mån det sker,
måste man emellertid ha i tankarna, att riskerna härvid i
princip är större än för väggar. Härtill kommer risken för
att takbeklädnaden släpper och hänger eller faller ned och
därigenom ytterligare ökar brandens spridning.
Byggnadsstadgan hindrar användning av plast till yttertak.

Fönster har särskilt under senaste året gjorts av plast i
stället för av vanligt fönsterglas, kanske främst på grund
av plastens goda optiska egenskaper. Tyvärr är plastglas
av den typ, som hittills använts, relativt brännbart. För
smärre ytor är brandriskerna ej stora. För större ytor
särskilt i tak kan de dock bli betydande. Genom sin
brännbarhet kan glasen medverka till brands spridning i
allmänhet och i synnerhet om glasen mjuknar och faller ned.

Provning av plastglasens brandegenskaper har gjorts
både här och i utlandet. Några regler för deras
användning finns för närvarande icke. Tills vidare tillråds
emellertid försiktighet vid användning av plast till stora ytor
eller på olämpliga platser.

Ventilationskanaler, som är brännbara, är givetvis i
princip olämpliga med hänsyn till brandspridningsrisken. I
princip säger ju också de offentliga
byggnadsföreskrifterna, att sådana kanaler skall vara obrännbara. För vissa
ändamål har emellertid plasterna sådana egenskaper, att
man önskar använda dem för ventilationskanaler.
Särskilt inom kemisk industri kan plast lösa besvärliga problem
vid transport av frätande gaser. Exempel finns också på
att inte bara ventilationskanaler utan även fläktar utförts
i plast. En förutsättning härför är givetvis, att plasten
används med hänsyn till dess brandtekniska egenskaper.

Plaströr har börjat få användning för transport av vätskor
av olika slag, bl.a. vatten. Även om rören i och för sig
icke nämnvärt sprider brand, kan skador uppstå vid
brand, om rören skadas och vätskan rinner ut.

Elektriska ledningar med plastisolering är i dag en vanlig
företeelse. Om lämplig plast används, är risken ur
brand-synpunkt som regel ej särskilt stor. För elektriska
ledningar sker provning genom Semko:s försorg.

Mellanväggar i lägenheter görs ibland av plast. Med
hänsyn till brännbarheten är sådana väggar som regel ej
farligare än träväggar. Däremot kan de kanske lättare
brännas genom än en trävägg. Bisken för deformation och
därigenom spridning av brand får ej heller glömmas.

Plast används även för en hel del andra ändamål i en
byggnad. Speciella synpunkter kan här ej läggas på de
olika användningarna, utan man får undersöka från fall
till fall, vilka brandtekniska krav, som bör uppställas.

Byggnad under uppförande

Vid en behandling av brandriskerna i samband med
plasternas användning i hus får man icke glömma de risker,
som kan finnas under själva byggnadstiden. I princip kan
man säga, att de förhållanden, som vanligen råder under
byggnadstiden, inverkar ofördelaktigt på brandskyddet.
Under byggnadstiden förekommer nästan alltid en del
arbetsmoment, som är förenade med brandrisker. Olika
entreprenörer, vilkas arbeten av olika art ofta pågår
samtidigt utan att hänsyn tas till brandskyddet, måste givetvis
menligt inverka på säkerheten. Bland de farligare arbeten,
som förekommer, märks kanske främst svetsning och
målning samt uttorkning med provisoriska
uppvärmnings-anordningar. De ökade antändningsmöjligheterna bör
bedömas med hänsyn till att ökade och i många fall
oordnade kvantiteter brännbara ämnen förekommer samtidigt.

Man bör således här ta hänsyn till, vilka risker lagring
av byggnadsmaterial av plast på byggnadsplatsen kan

innebära. Avfall, som uppkommer vid bearbetning och
montering av plastmaterialen, måste omhändertas på rätt
sätt. Vid montering av bl.a. plastväv och golvplattor
används ofta klister. Är detta brännbart, ökas brandriskerna.
Vid montering av vissa grövre plastkonstruktioner, såsom
ventilationsrör, används ibland gaslåga för att svetsa ihop
detaljer.

När därtill kommer, att brandberedskapen ofta är
otillräcklig under byggnadstiden, förstår man, att
brandriskerna är många gånger större under byggnadstiden än när
byggnaden står färdig.

Piaster för andra ändamål

Plaster används inom industrin för ett stort antal olika
ändamål utom som byggmaterial. Allmänt sett är
emellertid brandrisken härvid icke så stor som för
byggmaterialen, närmast beroende på att plasterna här icke
förekommer i så stora, hopade kvantiteter att byggnaders eller
personers säkerhet påverkas. Trots detta bör man icke
underlåta att vid användning av plast för det ena eller
andra ändamålet tänka på brandskyddet och vilka skador,
som en brand i en aktuell plastprodukt kan åstadkomma.
Speciellt gäller detta fall, då brännbar plast ersätter
tidigare förekommande obrännbara material. En bedömning
av brandriskerna kan härvid ske enligt de principer, som
anförts av Möller (Tekn. T. 1955 s. 684).

Slutord

Både på brandskyddshåll och plasthåll inser man att den
ökade användningen av plast på olika områden fordrar
ökat hänsynstagande till plasternas brandtekniska
egenskaper. Därför har samarbete inletts mellan Svenska
Brandskyddsföreningen och Svenska Plastföreningen. En
intensifiering och utvidgning av detta samarbete pågår för
närvarande. Syftet med samarbetet är att komma ur det
osäkerhetstillstånd som nu råder.

Avsikten är icke att hindra utvecklingen på området, utan
att i samråd med plastindustrin få skäliga
brandskyddskrav tillgodosedda. Om plasterna, används och behandlas
på rätt sätt, bör de icke innebära några allvarligare risker.
Plastindustrins slagord "Bätt plast på rätt plats" bör
till-lämpas även på plasternas brandtekniska egenskaper.

Stenbädd som transformatorbrandskydd. För att ta

upp och släcka brinnande olja vid brand i en transformator
kan man med fördel använda en stenbädd under
transformatorn. Underlag för dimensionering av sådana
stenbäd-dar har erhållits genom modellprov, först i relativt liten
skala med 0,3 m2 stenbäddsyta och högst 100 1 olja,
varvid dock icke fullt utslagsgivande resultat erhölls. Senare
har vid Trollhätte Kraftverk gjorts prov i större skala
med 2,2 m2 stenbäddsyta och 360 1 olja.

Proven gjordes med olika grovt stenmaterial, varvid
såväl singel som makadam användes. Det visade sig därvid
att 16 mm material eller finare var olämpligt, och minst
32 mm singel eller makadam bör väljas, då man får en
god släckning. Man bör undvika blandning av olika grovt
material. Stenmaterialet bör tvättas före nerläggningen i
gropen. Oljegropen bör vara försedd med avlopp eller
möjlighet till länspumpning, så att inte vatten får samla
sig i bottnen och ta upp det utrymme som är avsett för
oljan.

Vid beräkning av erforderlig oljegropsvolym får man ta
hänsyn till att oljan utvidgas 15 % vid upphettningen. För
32 mm singel kan man räkna med hålrumsvolymen 35 °/o,
för 32 mm makadam 45 °/o och för 64 och 128 mm
makadam 50 »/o. På bas av dessa siffror beräknas gropens
erforderliga volym, som vid given area ger gropens djup.
Som säkerhet måste man emellertid till detta beräknade
djup lägga 25 cm för oförutsedda händelser, såsom en
mindre mängd vatten eller sand i gropen (enl. Carl
Bexell, Vattenfallsstyrelsen). Wll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0721.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free