- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
704

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 30 augusti 1955 - Brandalarm- och släckningsdon för industrin, av Torsten Mohlin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

704

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 2. Sprinklerhuvuden av
olika typer.

serna under det att de närmar sig taket blandas
med stora mängder luft av normal temperatur.
Sjunker de uppåtstigande gasernas temperatur
starkt innan de når taket, blir den direkta
följden att sprinklerhuvudena ej utlöses, förrän elden
fått en allvarlig omfattning. En annan risk ligger
däri att brandgaserna i dylika lokaler av
dragförhållanden kan föras i sidled och påverka
sprinklerhuvuden, som ej befinner sig över
eldhärden. Innan man bestämmer sig för att skaffa
sprinkler, gäller det således att undersöka om
rådande förhållanden lämpar sig för en dylik
anläggning.

Sprinklerhuvuden finns av olika typer, fig. 2.
Gemensamma konstruktionsdetaljer för dem alla
är utströmningsöppning, båge och spridare.
Däremot varierar utlösningsanordningen, som vid
normal temperatur med en tryckbricka
(glaspropp) spärrar utströmningsöppningen. Smältlås
av olika slag eller vätskefylld ampull av
kvartsglas förekommer. Utlösningsanordningen kan
vara placerad inuti eller utanför bågen. I
dammiga lokaler och då sprinklerhuvudet riktas
uppåt kan det vara fördelaktigt att den
värmekänsliga delen sitter utanför.

Sprinkleranläggningarna har i Sverige ännu ej
fått den spridning de förtjänar. Som statistiskt
underlag är de eldsvådor, som här hemma
släckts av sprinkler alltför få. Däremot har man
utomlands, t.ex. i USA, i mycket stor
utsträckning använt sprinklersystem, vilka visat sig vara
synnerligen effektiva. I de flesta fall är det
endast ett fåtal sprinkler som träder i funktion,
tabell 1.

För lokaler med stora takhöjder har man under
senare år med god verkan börjat använda
sprinkleranläggningar, där en grupp
sprinklerhuvuden utlöses samtidigt. Sprinklerhuvudena i
dessa system står öppna och ledningarna är ej
vattenfyllda. Utlösningen sker genom att vid
taket placerade detektorer öppnar en ventil,
varvid rörledningarna i den aktuella gruppen
vattenfylls. Gruppens samtliga sprinklerhuvuden

träder således samtidigt i funktion, vilket ger
garanti för att en tillräckligt stor yta täckes.

Detektorer för grupputlösning kan vara av olika
slag. De kan utgöras av vanliga
sprinklerhuvuden, av termokontakter eller jondetektorer.
Utomlands användes ett utlösningssystem, som
grundar sig på att den elektriska
ledningsförmågan hos en metall ändras, då temperaturen
stiger. Genom två längs taket dragna parallella
ledningar, den ena värmeisolerad och den andra
oisolerad, kan hastiga temperaturförändringar
registreras och utnyttjas för att utlösa en grupp.

Hangarer har mer än andra lokaler bidragit till
utexperimenterande av grupputlösningssystem.
För övrigt utgör grupputlösningen ett exempel
på hur utvecklingen kan ändra tidigare
principer. I de flesta lokaler önskar man att så få
sprinklerhuvuden som möjligt utlöses. Idealet
är att endast ett huvud träder i funktion och att
vattnet avstänges snabbt. I hangarer har det
emellertid visat sig nödvändigt att utlösa ett
flertal sprinkler samtidigt. Hangarutrymmet indelas
därvid i zoner, var och en skyddad av en grupp
öppna sprinkler, som utlöses av ett, stundom av
två detektorsystem.

I en sprinklad byggnad bör i allmänhet alla
utrymmen vara försedda med sprinkler. Någon
gång kan skäl föreligga att anordna punktskydd,
dvs. endast utrusta någon särskilt eldfarlig del
med sprinkler.

Sprinklersystem för tunga oljor

Sedan länge är det känt att tunga oljor, mot
vilka vanliga sprinkler är overksamma, kan
släckas med finspridda vattenstrålar. Deri
spridda strålen förutsätter förutom speciellt
utformade munstycken även tillgång till ett visst tryck,
6—7 kp/cm2, en omständighet, som stundom
vållar svårigheter och extra kostnader.
Munstyckena står i detta system öppna och
rörsystemet är följaktligen ej vattenfyllt. Samtliga
munstycken utlöses samtidigt, då tillhörande
detektorsystem påverkas av de varma brandgaserna.

Tabell 1. Sprinklersystems funktion vid eldsvådor under 30-årsperioden 1925—1954 enligt National Fire Protection
Asso-ciation, USA

öppnade sprinkler per eldsvåda, högst ... 1 2 3 5 8 10 15 20 50 100

Släckta eldsvådor
Släckta eldsvådor

antal 22 069 32 020 37 307 43 199 47 678 49 335 51 997 53 343 55 975 56 792
. . % 37,5 54,3 63,3 73,4 81,0 83,9 88,2 90,6 95,0 96,3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:39:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1955/0724.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free