Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 30 augusti 1955 - Brandalarm- och släckningsdon för industrin, av Torsten Mohlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 augusti 1955 125
69,7
Dropparna i den finfördelade spridda strålen
bör besitta en viss rörelseenergi, då de träffar
oljeytan. Endast om droppstorleken och
rörelse-hastigheten är väl avvägd, förmår dropparna
övervinna de luftströmmar, som elden ger
upphov till och samtidigt åstadkomma den emulsion
i ytskiktet, som bryter branden. Ett måttligt
avstånd mellan munstycket och eldhärden är
förutsättningen för god verkan. I en del fall kan
munstycket riktas horisontellt eller snett nedåt. Då
den finfördelade strålen träffar oljeytan uppstår
en obrännbar emulsion med god stabilitet, fig. 3.
Det första systemet enligt denna princip var
engelskt och benämndes "Mulsifyre" — ett ord
som något oegentligt användes som beteckning
för själva idén. System av denna typ har även
kommit till användning vid skydd av
transformatorer såväl inomhus som utomhus.
Automatiska kolsyresprinkler
Vid brand i oljor har kolsyra under vissa
förhållanden visat sig ha goda
släckningsegenskaper. Kolsyran är dessutom ej elektriskt ledande
och kolsyreanläggningar används även som
skydd för transformatorer. Vid slutna
inomhus-anläggningar har goda resultat uppnåtts. Prov
har även visat att liknande anläggningar i
nischer eller inom splitterskydd — således
skyddade men ej fullt slutna utrymmen — kan
skyddas med kolsyresprinkler.
Uppfattningen om hur kolsyran bör
distribueras varierar något. I princip kan detta ske på
två sätt. Antingen begränsar man
kolsyremängden per tidsenhet och förlänger verkningstiden
eller också dimensionerar man rörledningar och
munstycken för större mängder kolsyra per
tidsenhet under en kortare period. Med tanke på
kolsyrans verkningssätt och alla gasers
benägenhet att diffundera torde den senare metoden vara
den riktigare, även om anläggningskostnaderna
på grund av grövre rördimensioner stiger.
Kolsyresprinkler kan även användas som skydd
för oljebad och verksamhet, där brännbara eller
eldfarliga oljor förekommer, dock under
förutsättning att förhållandena är sådana att
kolsyregasen ej snabbt drives undan.
Automatiska skumsprinkler
Vid företag, där eldfarlig olja förekommer, kan
sprinkleridén användas för automatisk
skum-begjutning. Givetvis måste
sprinklermunstyc-kena utformas så att de lämpar sig för
skum-begjutning. Systemet utlöses av värmekänsliga
detektorer. Metoden har även provats vid
transformatoranläggningar. Automatiska
släcknings-anordningar för oljor utförs alltid som
punktskydd.
Anläggningen kan bestå av ett till en
vattenledning och skummedelsbehållare anslutet
aggregat, t.ex. en ejektor, som blandar vatten och
Fig. 3. Obrännbar oljeemulsion; A glascylinder med
emulsion, B samma cylinder efter 5 min, då vatten börjat
avskiljas, C efter 5 h, då olja och vatten helt skilts;
bakgrunden oljeemulsion i förstoring.
skummedel i lämpliga proportioner, fig. 4.
Blandningen leds genom rörsystem till
sprinkler-huvudena, där den för skumbildningen
nödvändiga luftmängden tillföres, fig. 5. För högt tryck
ger dåligt resultat, 1,5—3 kp/cm2 är lämpligast.
Systemet står öppet och fordrar därför en
särskild utlösningsanordning.
Försök har även gjorts att kombinera
skumsprinkler och finfördelade strålar. Proven, som
gällt transformatorer, har givit lovande resultat.
De finfördelade strålarna slår snabbt ned
lågorna samtidigt som upphettade metalldelar kyles,
fig. 6. Skummet täcker och släcker på marken
(golvet) utrunnen olja.
Jondetektorn
För att smälta ned lodet i ett sprinklerhuvud
fordras en viss värmemängd. Processen tar
därför under ogynnsamma förhållanden betänkligt
Fig. i. Skumsprinkleranlåggning för utlösning med
känsel-sprinkler och snabbutlösningsventil; 1 vatten, 2 tryckluft,
3 tryckluftledning till känselsprinkler, A
snabbutlösningsventil, 5 blandning av skumvätska och vatten, 6
utlopps-rör till sprinklerhuvuden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
