Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 30 augusti 1955 - Brandalarm- och släckningsdon för industrin, av Torsten Mohlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
706
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 5.
Skum-sprinkler i
verksamhet.
lång tid. Detsamma gäller även — ehuru i
mindre grad — alarmeringssystemens vanliga
termokontakter.
Ett nytt och känsligare medel har man på
se-nade tiden fått i jondetektorn, fig. 7 (Tekn. T.
1950 s. 1120). Den grundar sig på att gaserna
joniseras vid förbränningsprocessen, varvid bildas
"stora" joner, dvs. joner omgivna av neutrala
molekyler. Om dessa kommer in i en kammare,
där luften gjorts ledande med ett radioaktivt
preparat, blir kammarens ledningsförmåga
mindre, därför att de stora jonerna rör sig
långsammare än vanliga gas joner i ett elektriskt fält.
Via ett glimrelä, som tändes vid visst värde,
påverkas ett alarmrelä, fig. 8. Jondetektorn
reagerar således utan direkt värmeinverkan.
Jondetektorn har visat sig vara vida känsligare
än de utlösningsanordningar, som tidigare
använts. Även fotocellprincipen har utnyttjats.
Släckningsmateriel
Statistiken visar, att flertalet eldsvådor inom
industriföretagen uppstår under arbetstiden. Av
stor betydelse är då lätt släckningsmateriel, enär
många av dessa bränder kan släckas på ett tidigt
stadium, ofta med mycket små medel. Tyvärr
kan en brand efter misslyckade ingripanden
utveckla sig till storbrand. Sannolikt skulle de
brandskador, som drabbar industrin under
arbetstid, kunna nedbringas, om den tillgängliga
lätta släckningsmaterielen alltid vore lämplig
och funktionsduglig och personalen väl
förtrogen med dess handhavande.
Att här närmare gå in på motorsprutor, tyngre
transportabel skumutrustning, rökskydd m.m.
låter sig ej göra. Här må endast påpekas att
industriföretagen ej okritiskt bör följa den
utrustningstyp, som användes vid de kommunala
brandkårerna, utan anpassa och transportera
materielen efter de särförhållanden, som
präglar varje företag. En tung skumutrustning t.ex.,
som lätt kan anslutas till vattenledning, fig. 9,
kan stundom vara väl motiverad.
Släckningsmedel
Släckningsmedlen kan verka antingen
företrädesvis temperaturnedsättande eller företrädesvis
kvävande. I princip bör mot brand, där glöd
förekommer eventuellt i samband med lågor,
användas släckningsmedel, som verkar kylande.
Mot brand, där endast lågor förekommer, bör i
allmänhet användas släckningsmedel, som
verkar kvävande. Härvid bör ett så enkelt medel
som att avskärma luften genom tillslutning med
lock, asbestduk eller dylikt ej förbises. Även
partiell tillslutning kan verka släckande eller
åtminstone underlätta släckning med andra medel.
Fibrösa ämnen
Brand i fibrösa ämnen, såsom trä, papper och
tyger, där glöd förekommer, bör släckas med
vatten. Då och då finner man detta goda
släckningsmedel på grund av någon missriktad rädsla
för vattenskador ersatt med andra medel, t.ex.
skum eller kolsyra, vilka båda har betydligt
sämre kylande egenskaper. Rädslan är obefogad,
ty handeldsläckningsmaterielen åstadkommer
inga vattenskador, om den användes riktigt.
Däremot riskerar man misslyckande, om ett
mindre ändamålsenligt släckmedel användes.
Under senare år har man sökt förbättra vattnets
Fig. 6.
Kombination av [-skumsprink-ler-]
{+skumsprink-
ler+} och
finfördelade
strålar. Fig. 7. Jondetektor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
