- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
707

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30 augusti 1955

707

släckningsegenskaper genom tillsättning av
vät-medel, som minskar ytspänningen och därmed
höjer inträngningsförmågan (jfr Tekn. T. 1954
s. 788). Sådant vatten angriper emellertid
metaller, vilket försvårar dess förvaring. Endast i
undantagsfall, t.ex. vid släckning av textilgods
i balar, kan det vara skäl att tillsätta vätmedel.

Tunga oljor

Brand i tunga oljor kan med fördel kvävas.
Eftersom de har hög flampunkt, inverkar dock
kylning av ytan förmånligt (jfr Tekn. T. 1954
s. 271).

Lämpliga släckningsmedel är skum, kolsyra
eller finspridda strålar med gott tryck. Under
senare tid har framkommit pulversläckare som
visat goda egenskaper vid släckning av oljor.
Förmodligen kommer denna nykonstruktion att
framtvinga en revidering av bestämmelsen
angående pulverapparater. Släckningsmedlet i de
nya apparaterna är puderfint natriumkarbonat,
som i form av en spridd stråle med måttligt
tryck lämnar ett avstängbart munstycke. För att
förhindra det något hygroskopiska pulvrets
benägenhet att baka ihop sig har det förtvålats.
Konstruktionen är en avsevärd förbättring av
äldre typer, som bl.a. led av den betänkliga
svagheten att under vissa förhållanden åstadkomma
blästerverkan, vilket haft till följd, att de äldre
pulverapparaternas användningsområde
begränsats till motorfordon och motorbåtar.

Eldfarliga oljor

Brand i eldfarliga oljor skall kvävas. Lämpliga
släckningsmedel är skum, kolsyra eller
pulverapparater av omnämnd, förbättrad typ. Att
begagna släckningsmedel, som avger tunga men
giftiga gaser, är onödigt och inomhus direkt
olämpligt. Detta gäller ej endast de förr mycket
vanliga klorvätskeapparaterna utan även de
engelska metylbromidsläckare, som under senare
år nått vårt land, men här ej blivit godkända.

Elektriska installationer

Vid brand i elektriska installationer bör om
möjligt strömmen brytas, varefter glödande
isolering vanligen kan avlägsnas. I de flesta fall
torde denna åtgärd vara tillräcklig, varom icke
är den elektriskt indifferenta och för maskiner
oskadliga kolsyran ett lämpligt släckningsmedel.

Apparaters funktionsduglighet

Det är ett känt faktum, att maskiner och
apparater, som ej används, har benägenhet att
strejka. De behöver därför övervakning, och detta
gäller i hög grad eldsläckningsmaterielen.

Enkelhet är därför ett oeftergivligt villkor för
god eldsläckningsutrustning, ty enkelhet
minskar risken för fel och underlättar samtidigt
översynen. Ett gott exempel på en enkel apparat är

Fig. 8. Automatisk brandalarmanläggning med
jondetek-torer; 1 sluten kammare, 2 öppen kammare, 3 glimrelä, 4
styrelektrod, 5 alarmrelä, 6 kontakt för larmsignal.

pytssprutan (pytspumpen). Mången ser i detta
kemins tidevarv litet föraktfullt på denna
apparat modell äldre. Den har dock flera fördelar:
var och en vet hur den skall hanteras;
dess funktionsduglighet kan kontrolleras med
ett par pumptag;
den kan påfyllas under pågående släckning.
Vilka andra bärbara apparater kan uppvisa
dessa för driftsäkerheten och släckningens
fullföljande värdefulla egenskaper? Tyvärr lider
pytssprutan även av svagheter, som trots dess
enkelhet gör översyn nödvändig, nämligen:

vattnet ruttnar och måste därför speciellt under
den varma årstiden bytas rätt ofta;

den kan på grund av frostrisk ej placeras i
ouppvärmda lokaler;

om behållaren är av järn, rostar den sönder
trots förzinkning eller mönjning;

i behållaren slängs stundom både det ena och
det andra.

Inför dessa svagheter är det begripligt, om
pytssprutan ej alltid uppskattas. På platser där
frostrisk föreligger, t.ex. i förråd, kan följan-

Fig. 9. Skumrör anslutet till vattenledning med ejektor
som suger från skumvätskebehållare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0727.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free