- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
711

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13 september 1955

711

Fig. 5.
Hängkedja för [-tvilling-ledare.-]
{+tvilling-
ledare.+}

den samt till erfarenheter från andra ledningar
med jämförbart läge. Man fann att ledningarna,
med undantag av vissa särskilt utsatta sträckor,
kunde beräknas enligt gällande svenska normer.

Detta innebär att man för 380 kV ledningar
räknat med en is- eller frostlast av 3,34 kg/m på
faslinorna och 2,36 kg/m på jordlinorna
motsvarande en manteltjocklek av 25 mm vid en
specifik vikt av 0,75, medan vindtrycket antagits vara
100 kg per m2 vinkelrätt träffad plan yta,
motsvarande en vindstyrka av 28 m/s. Det har
vidare förutsatts att minimiavståndet till jord icke
får underskridas, när ett spann, vilket som helst,
är belastat med 1 kg/m lokal islast.

Vid ledningen Harsprånget—Storfinnforsen har
tre sträckor med en sammanlagd längd av 90 km
räknats för en tillsatslast på fas- och jordlinor
om 4 kg/m samt för ett vindtryck av 125 kg/m2.
En av sträckorna går över en höjdplatå ca 600 m
över havet, en annan över öppen myrmark och
den tredje intill ett sjösystem. Dessa trakter
ansågs vid ledningens planering vara speciellt
utsatta för dimfrost- och snölaster, vilket även
bekräftats av de gångna årens erfarenheter.

De svåraste och därför bestämmande
belastningsalternativen för stolpar och fundament är
vanligen vindlast på isbelagd ledare samt för
reglar och isolatorer is- eller snölast vid
vindstilla.

De båda linorna upphängs i linhållare av den
typ, som används för enkellinor. De båda
linhål-larna är förbundna med ett ok, fig. 5, som fästs
med en bult till isolatorkedjan. I
distansstängerna, fig. 6, är hållarna utförda av en
aluminiumlegering och förbindningen emellan av stål.
Smärre longitudinella rörelser hos linorna
medges av leder. Vertikala linrörelser kräver ingen
led utan kan absorberas genom torsion i linan.
Distansstängerna monteras från en
specialkonstruerad vagn, som löper på tvillinglinorna.

I Sverige finns utom ledningarna med
multipelledare, fig. 7, enkelledare på 3 300 km 200
kV ledningar, varför man har ett gott underlag
för kostnadsjämförelse vid denna spänning. De

Fig. 6.
Distansstång
för
tvilling-ledare.

relativa kostnaderna för två 200 kV ledningar,
en försedd med enkelledare med 593 mm2
feral-lina och den andra med två ferallinor 2 X 324
mm2 per fas anges i tabell 1. De har uttryckts i
procent av den totala kostnaden för
enkelledar-ledning. En motsvarande jämförelse har ej
gjorts för 380 kV, då av olika skäl enkelledare
ej kunnat komma i fråga vid denna spänning.
Enligt tabellen utgör merkostnaden vid
användning av tvillinglinor med ungefär samma totala
linarea som vid en enkelledarledning 12 %,
varvid huvudparten av merkostnaden faller på linor
och stolpar.

Seriekondensatorn har gett möjlighet till
kraftigt ökad belastning på långa kraftledningar. En
utredning har visat att bästa ekonomi inom det
svenska 380 kV nätet erhålls vid överföring av
ca 900 MW per enkelledning. Nuvarande
lin-bestyckning, 2 X 593 mm2 feral per fas, bör
normalt ej belastas hårdare än med 600—650 MW
per ledning med hänsyn till
strömvärmeförlusterna. Förberedelser har vidtagits på de 380
kV ledningar, som nu är under byggnad, för en
framtida komplettering med en tredje lina per
fas. Denna kommer då att placeras så, att de tre
linorna ligger i hörnen av en triangel. Även de
tidigare byggda ledningarna torde komma att
förstärkas och kompletteras på samma sätt. Den
kritiska koronaspänningen höjs härvid till ca
500 kV. Samtidigt minskas systemets interna
överspänningar genom successiv ökning av kort-

Tabell 1. Jämförelse mellan kostnaderna för 200 kV
ledningar med enkel resp. tvillingledare

Spänning och ledararea

200 kV 200 kV
593 mm2 2 X 324 mm:
°/o °/o
Fundament .............. . . . 17,8 19,0
. . . 22,1 26,9
. . . 25,8 29,8
Isolatorer ............... ... 4,5 5,2
. . . 19,0 19,2
Administration .......... . . . 10,8 11,9
Total kostnad per km 100 112

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0731.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free