- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
714

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

714

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 9. Frostlaster på faslinor observerade under januari
månad 1951, vintern 1951—1952 och vintern 1952—1953 i
relation till spännets höjd ö.h. och curlewlinans
strömtäthet vid observationstillfället (övertemperatur vid
vindstilla); x < 1 kg/m eller <10 cm diameter, o > < 4
kg/m eller > 10 <20 cm diameter, • < 4 kg/m eller > 20
cm diameter, stor cirkel representerar flera observationer.

med en höjd av 500—600 m vid en obetydlig
övertemperatur på linan vid vindstilla. En
koncentration av frostlaster av mindre storlek finns
på spann med ett höjdläge av 300—500 m vid
en övertemperatur mellan 1 och 3°.

Observationerna har visat, att spann belägna på
eller öster om höjdsträckningar varit mer utsatta
för frostlaster än spann belägna väster om
höjdsträckningar, fig. 10. Detta sammanhänger med
att de huvudsakligen nederbördsförande
vindarna är östliga.

Vintern 1953—1954-

Under november och december 1953 var
medeltemperaturen ca —4°C mot normalt —10°C.
Nederbörden var också ringa. Frostlasterna var
som följd därav små. Största frostlasten på
faslinor observerades i ett spann med höjden 620 m
över havet. Den hade en diameter av 15 cm på
faslinorna och 8 cm på jordlinorna och utgjordes
av lätt dimfrost. Vikten beräknades till 3,5 resp.
2,1 kg/m. Tillsatslasterna var omväxlande störst
på faslinorna och jordlinorna under denna
period. Vid ett tillfälle iakttogs i ett närbeläget
spann 15 cm frostlast på jordlinorna och 10 cm
på faslinorna. Även i detta fall bestod frostlasten
av lätt dimfrost.

Fig. 10. Frostlaster på fas- och jordlinor i förhållande till
spännets läge, på eller invid höjdsträckning, x < / kg/m
eller < 10 cm diameter, o > 1 < 4 kg/m eller > 10 <20
cm diameter, • > 4 kg/m eller > 20 cm diameter, stor
cirkel representerar flera observationer.

Den milda väderleken under förvintern
efterträddes av en köldperiod, under januari och
februari 1954, varvid temperaturen tidvis var
— 30°C. Den största frostlasten under denna
period hade 15 cm diameter med en vikt av ca 3
kg/m linlängd. Den bestod av dimfrost.

Kantringar av tvillingledare på grund av ojämn
tillsatslast var i allmänhet av ringa omfattning
och liksom vid tidigare tillfällen har
tvillingledaren gått tillbaka i horisontellt läge, när
frostlasterna fallit av. I enstaka spann har
kantringen maximalt varit 50—75°.

Under tiden november—20 december var
dag-medeleffekten på ledningen ca 200 MW, vilket
gav linorna en övertemperatur vid vindstilla av
ca 2°C. Nattmedeleffekten under samma
tidsperiod varierade från 50 MW till 200 MW. Från
den 20 december 1953 fram till början av
januari 1954 var överföringseffekten under såväl
natt- som dagtid ganska oregelbunden, 25—200
MW. Från början av januari fram till mars 1954
höll sig överföringseffekten ganska konstant vid
omkring 200 MW.

Vintern 1954—1955

Från mitten av november fram till december
1954 uppträdde åter mycket stora frostlaster
inom i huvudsak två begränsade sträckor på
ledningens norra del. Frostlasten uppgick till 30 cm
i de värst utsatta spännen. Den största vägda
lasten utgjorde 6,5 kg/m enkelledare.
Tvillingledarna kantrade i några fall, varvid avståndet
mellan linorna minskades. Detta medförde att de
båda linornas frostlast växte ihop i ett av de
värst utsatta spännen. I ett fall uppstod
driftstörning genom överslag till ett träd i linjegatan
och i ett annat fall skedde överslag till samma
träd vid lokal islast under pågående mekanisk
avisning under spänning av ett grannspann. De
utsatta spännen ligger på en höjd av 500—620 m
över havet och en del av dessa spann var även
utsatta vintern 1950—1951.

Frostlasterna utgjordes av dimfrost och
orsakades av lokalt uppträdande dimma och
lågt-gående moln i de berörda områdena. På
jordlinorna hade frostlasterna maximalt 20 cm
diameter.

Frostlastperioden karakteriserades av att ett
högtryck låg stilla över norra Ryssland från den
17 november 1954 till månadens slut. För norra
Sveriges del medförde detta nordostliga och
sydostliga vindar. Att frostlasten bildats på ostsidan
kunde iakttas på stolpar och isolatorer, som även
hade ganska stora frostbildningar.
Temperaturen höll sig mellan —5 och —10°C fram till
den 25 november. Under denna period uppträdde
snöfall tidvis, dock icke i större mängder. Fram
till den 3 december var väderleksläget i stort sett
oförändrat; temperaturen hade dock stigit till
omkring 0°C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0734.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free