- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
715

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13 september 1955

715

Den elektriska belastningen under senare
hälften av november var låg och uppgick till högst
170 MW. Faslinorna erhöll således icke någon
nämnvärd övertemperatur; endast någon grad
vid vindstilla.

Åtgärder

Ett intimt samarbete har inletts med Sveriges
Meteorologiska och Hydrologiska Institut som
lämnar varningar vid sådana
väderlekssituationer att tillsatslast kan befaras. En indikering
erhålls även från ett registrerande instrument, som
visar dämpningen för högfrekvensförbindelsen
på ledningen. Enligt tillgänglig statistik, som
omspänner ca 40 år, föreligger risk för avsevärd
tillsatslast under en period av några veckor
under tre år av tio.

En sådan varning utlöser patrullering och
inspektion av särskilt utsatta sträckor.
Tillsatslasten avlägsnas mekaniskt under spänning på
ledningen med hjälp av en isolerande lina av
polyten, som på mitten skarvats med ett rep av
hampa. En nylontråd skjutes från marken över
tvillinglinorna, och den isolerande polytenlinan
görs fast i nylontråden och dras upp över
faslinorna. Repet läggs i kryss. På marken drar en
man i vardera änden av polytenlinan och sätter
tvillinglinorna i svängning, varvid frostlasten
faller av vid linornas sammanslagning, fig. 11.
Samma metod används även vid avisning av
jordlinorna. Polytenlinan måste ha goda
isola-tionsegenskaper, då bortfall av lasten i ett spann
kan medföra att lokal islast i nästa spann
tynger ned faslinorna, så att jordfel kan uppstå med
spänningsstegring i frisk fas som följd. En
organisation byggs upp med motordrivna slädar vid
kritiska ställen utefter ledningen. Denna enkla
form av mekanisk avisning synes vara effektiv,
när tillsatslasten består av snö eller frost.
Däremot är det tveksamt huruvida man på detta sätt
kan avlägsna kärnis, vilken dock förekommer
ytterst sällan. Härför pågår arbete på
konstruktionen av ett verktyg, som skall skära upp
is-höljet utan att skada linan.

Elektrisk avsmältning av islast kan ej
användas praktiskt vid långa ledningar för extra hög
spänning. Däremot har diskuterats sådan
reduktion av linarean vid de kritiska spännen, att
strömvärmeförlusterna från normal belastning
ger tillräcklig uppvärmning för förhindrande av
isbildning. Härvid skulle tvillinglinorna ersättas
med tre klenare linor per fas, vilket möjliggör
minskad total linarea vid oförändrad
korona-spänning. Ett alternativ vore att använda
enkellina eller tvillinglinor med högre resistivitet.
Metoden är ej acceptabel, då man måste betala för
högre strömvärmeförluster kontinuerligt och då
man även i detta fall måste räkna med en
relativt hög belastning under den för isbildning
kritiska perioden. Emedan den aktuella ledningen i

Fig. 11. Avisning under spänning på 380 kV ledning; en
isolerande polytenlina på mitten skarvad med en
hamp-lina dras utefter ledningen.

framtiden kommer att belastas betydligt hårdare
än hittills, skulle då uppstå svårigheter från
otillåten uppvärmning under höglasttid.

Installation av spännstolpar för hel eller halv
avspänning har diskuterats, men åtgärden skulle
ej ge avgörande förbättring. Insättande av extra
stolpar medför däremot att en betydande lokal
frostlast kan tillåtas utan att faslinornas
minimiavstånd till mark underskrides. I ett 330 m
normalspann kan den lokala frostlasten ökas till ca
10 kg/m med en extra stolpe vid spannmitten.
Denna åtgärd kommer att vidtas i några kritiska
spann i kombination med ökad beredskap för
mekanisk avisning.

Nära 60 milj. flygpassagerare befordrades av reguljära
flyglinjer 1954. Detta innebär en ökning med 11 °/o sedan
1953.

Antalet TV-mottagare i världen har fördubblats på
två år och är nu ca 42 milj. TV förekommer i 38 länder,
som tillsammans har 570 sändare.

Den flygburna siffermaskinen "Transac" har i sin
aritmetiska enhet 1 242 transistorer och 322 motstånd.
Effektförbrukningen anges till 5,75 W.

Kokt potatis C-vitaminhalt minskar till hälften på ett

dygn även vid förvaring i kylskåp.

Ett solbatteri med 11 % verkningsgrad prövas
sommaren 1955 som energikälla för förstärkare i ett
amerikanskt telefonnät.

En oljeresistent elast av polyakryltyp, som tillverkas i
försöksskala i USA, tål även hydrauliska vätskor och
ozon men hårdnar vid alltför låg temperatur. Den är
avsedd särskilt för packningar i hydrauliska system.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0735.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free