- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
721

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13 september 1955

721

Fig. 1. Schema med preliminära ångdata för
atomkraftverk.

Den oljeeldade överhettaren möjliggör även användning
av en ångturbin av vanlig typ. Genom överhettningen av
ångan ökar man effekten med 96 MW utöver den effekt
som skulle erhållas med mättad ånga. Man räknar med
att kraftverket skall få 236 MW totaleffekt och ca 32 °/o
nettoverkningsgrad (Engineer 8 juli 1955 s. 59). Wll

Kraftverken i Oberhasli. Planerna att tillvarata
vattenkraften i Oberhasli i Schweiz för kantonen Berns behov
härstammar från sekelskiftet och efter tre decenniers
byggnadsarbete är nu anläggningarna färdiga och tagna i drift.
Av följande tabeller framgår regleringarnas och
kraftstationernas huvuddata:

Regleringar

Dammsjö Höjd Neder- Medel- Maga- Motsva-

över havet börds- tillrinning sins- rande
område Som- Vin- volym
energi-mar ter produk-

tion

m km2 milj. m3 milj. m3 MkWh

Oberaarsee, 2 303 19 38 2 58
Trübtensee 2 365,2 2 1 — 1
+ Pumpmagasin + 20
Grimselsee,
Spitallamm 1 909,5 75 100 15 100
Totensee 2 160 2 4 1 2,5
Bäcktillopp 2 328—2 162 12 23 —
— Pumpmagasin — 20
Grimersee 1 849,7 16 29 3 13
Räterichsboden 1 767 52 84 16 f 27
Mattenalp—Urbach 1 875,5 i 2
Övrigt 1 347—1 302 102 137 22

Samtliga regleringsdammar är utförda som
gravitationsdammar, Spitallamm-dammen dessutom såsom valsdamm.
De största är de vid Trebtensee 453 000 m°, Spitallamm
338 000 m3 och Räterichsboden 279 000 m3 betong.

Kraftstationer

Kraftstation Fall- Antal Effekt Energiproduktion

höjd aggregat Sommar Vinter

MVA MkWh

Grimsel/Oberaar 493 2 45 — 69
Pumpning 1 — 24 149
Handek I 540 4 112 77- 149
(Grimsel/Gelmersee)
Handek II 450 2 80 78 92
(Räterichsboden)
Innertkirchen 650 5 261 434 350

/

Samtliga turbiner är av Peltontyp (E Stiefel i
Wasser-und Energiewirtschaft 1955 h. 4 s. 59). G Lbg

Kockums hittills största bygge, turbintankern "World
Sincerity", beställd av redaren S S Niarchos, New York,
sjösattes den 6 juli 1955. Skeppet som inklusive
brännolje-och andra förråd beräknas lasta ca 32 500 tdw, är det
första på varvets nya 50 000 t stapelbädd byggda. Det är
dessutom det första fartyg, som i Sverige konstruerats

uteslutande enligt klassificeringssällskapet American
Bu-reau of Shipping’s bestämmelser. Fartygets övriga
huvuddata är:

längd överallt ................................... 662’—6" = 201,9 m

längd mellan perpendiklar ...................... 637’—6" = 194,1 m

mallad bredd ................................... 86’—0" = 26,21 m

mallat djup ..................................... 46’—2" = 14,07 m

djupgående på sommarfribordet .............. ca 34’—5" = 10,49 m

blockkoefficient ................................. 0,77

lasttankskapacitet ................. ca 1 552 900 eng. kbf = 43 970 m3

bruttodräktighet ......................................... ca 20 800 rt

nettodräktighet .......................................... ca 12 400 rt

Skrovet är långskeppsspantat och i stor utsträckning
svetsat. Vissa nitade förband förekommer dock, bl.a. i
den rundade övergången mellan botten och sida enligt
klassens fordringar. Såväl långskepps- som
tvärskeppsskotten är korrugerade. Lasttankarna utgörs av 11
centertankar och 22 sidotankar.

"World Sincerity" förses med två pumprum, utrustade
med sammanlagt tre turbindrivna lastoljepumpar, varje om
1 000 t/h, och två strippingpumpar vardera om 150 t/h.

Huvudmaskineriet skall bestå av en de Laval—Kockum
ångturbinanläggning på 16 500 hk vid 103 propellervarv
per min. Pannanläggningen omfattar två Foster Wheeler
vattenrörpannor, vardera med ca 1 350 m2 eldyta.
Pannorna skall vid normal drift producera vardera 25 855 kg
ånga per tim. Efter överhettning håller ångan en
temperatur av 454°C och ett tryck av 42 kg/cm2.

Hjälpmaskineriet skall utgöras av två turbindrivna
växelströmsaggregat, vardera på 665 kVA, och en dieseldriven
"hamngenerator" på 150 kVA. Spänningen är 3-fas 450 V,
60 p/s, som sedan i olika transformatorer nedbringas till
den spänning, som fordras vid de många
förbrukningsställena runt om i fartyget.

Inredningen omfattar enmanshytter för så gott som hela
besättningen. Fartygsbefälet bor i däckshuset midskepps,
övrigt befäl och manskap akterut. All inredning blir
mekaniskt ventilerad. I hytter och mässar skall t.ex. luftbyte
ske 10—12 gånger i timmen.

Farten på last är kontrakterad till 17 knop under
prov-lursförhållanden (enl. Kockums Mek. Verkstads AB).

N Lll

Andras erfarenheter

"Comet"-olyckorna, material- eller konstruktionsfel?
I januari och april 1954 förolyckades efter varandra två
flygplan "Comet" över Medelhavet med många människors
död som följd. En livlig diskussion har utbrutit kring
frågan huruvida orsaken har varit material- eller
konstruktionsfel. En utredning vid Royal Aircraft Establishment,
Farnborough, England, har visat att orsaken varit
utmattningsbrott och alltså närmast är att hänföra till
konstruktion eller arbetsutförande. Flygplanen var i stor
utsträc-ning gjorda av lättmetall, men principfrågorna är av
samma art som för stålkonstruktioner även om man kan göra
gällande att lättmetall är ett material av annan art än stål
däri, att lättmetall praktiskt taget saknar
utmattningsgräns.

Undersökningen vid Farnborough omfattade utom en
grundlig undersökning av tillvaratagna vrakdelar även
olika försök med hela flygplan av samma typ som de
förolyckade. Den gav till resultat att katastrofen berodde på
brott i kabinväggen på grund av utmattningssprickor
intill nithål vid en luckram. Konstruktionen hade med all
sannolikhet beräknats med ledning av en viss antagen
maximal belastning, som genomsnittligt icke heller
överskridits under flygningarna. Invid nithålen hade
emellertid på grund av spänningskoncentration
belastningsspetsar uppstått, vilka förorsakat utmattningssprickor.
Efter en viss flygtid hade sprickorna nått sådan storlek
att katastrofrisk förelåg. De nämnda försöken med hela

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0741.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free