Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 6 september 1955 - Andras erfarenheter - Punktsvetsning med en elektrod, av SHl - Reglering av värmeväxlare, av SHl - Polyvinylkloridskärmar för lysrör, av SHl - Hårdmetallskär för engångsanvändning, av SHl - Böcker - Frekvensstudier, av Bertil v. Alfthan - Internationella organisatoiner, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 september 1955
723
Punktsvetsning med en elektrod. Den vanliga metoden
att punktsvetsa genom motståndsupphettning av
arbetsstycket mellan två elektroder kan ibland inte användas
därför att bara arbetsstyckets ena sida är åtkomlig. I
många andra fall fordras en dyrbar jigg för dess hållande
i rätt läge. Man kan emellertid numera punktsvetsa med
endast en elektrod enligt en process med volframljusbåge
i skyddsgas.
Man använder härvid en svetspistol vars elektrod vid
svetsningen anbringas mot arbetsstyckets översida, medan
dettas undersida utgör den andra elektroden. Anslutningen
till strömkällan behöver inte vara vid svetsstället. Enligt
uppgift kan man på detta sätt punktsvetsa mjukt stål,
legerade och rostfria stål. I vissa fall kan metoden användas
även för koppar, titan och zirkonium. En cirkelrund svets
fås genom lokal smältning av materialet, och värmet
tränger genom arbetsstyckets överdel så att även dess
underdel smälter tillräckligt.
Utrustningen tillåter för närvarande svetsning av upp till
3 mm plåt på ett underlag av godtycklig tjocklek.
Svet-sens djup bestäms av strömstyrkan, svetsningstiden,
skyddsgasens art och strömningshastighet, materialet i
arbetsstycket, ljusbågens längd,svetselektrodens storlek och formm.m.
(G A Mc Clean i Product Engineering april 1955 s. 180—
189; Engineers’ Digest maj 1955 s. 183). SHl
Reglering av värmeväxlare. Vid automatisk reglering
av temperaturen hos en produkt som lämnar en
värmeväxlare brukar tillförseln av uppvärmningsånga ändras
genom ett regleringsdon som får impulser från produktens
temperatur.
Om ångtrycket är något så när konstant, kan man
emellertid placera regleringsventilen i kondensatledningen i
stället för i ångledningen. Härvid hålls ångslingan i
värmeväxlaren delvis fylld med kondensat, och regleringen sker
genom ändring av värmeöverföringsytans storlek.
Denna metod medger reglering inom vidare gränser än
vid reglering på ångsidan. En mindre regleringsventil kan
användas därför att kondensatledningen alltid är klenare
än ångledningen, överdimensioneras värmeytan, kan man
dessutom utelämna ångfällan (E M Seagrave i Chemical
Engineering april 1955 s. 210). SHl
Polyvinylkloridskärmar för lysrör. I USA tillverkas en
ny typ av halvgenomlysande lysrörsskärmar av styv
poly-vinylklorid som formats till skarpkantat korrugerande
plattor (fig. 1). Dessa är lätta, sega och böjliga, resistenta mot
fukt och atmosfären, lätta att rengöra och uppges ge ljuset
rätt färgbalans. Genom att de är böjliga kan de passas in
i vilken lysrörsarmatur som helst (enl. Union Carbide
International Co., New York). SHl
Fig. 1. Korrugerad platta av styv poly vinylklor id.
Hårdmetallskär för engångsanvändning. Tunna skivor
av hårdmetall används i en specialhållare. De kan sättas
in i denna i olika lägen varigenom flera skär på
hårdmetallbiten kan utnyttjas. När alla blivit slöa kastas
hårdmetallen. Det uppges att detta blir billigare än omslipning
särskilt för stora skär. En annan fördel är att
reparationsverkstäder kan utnyttja hårdmetall mera ekonomiskt
genom att lagerhållningen av många typer av skär blir
billigare (American Machinist 28 febr. 1955 s. 130). SHl
Böcker
Frekvensstudier, av Sten Jacobsson och Rolf
Linnarsson. Västmanlands Arbetsstudieförening, Västerås
1954. 108 s., ill., tab. 20 kr.
Inom arbetsekonomin har man på senaste tid börjat ägna
betydligt ökad uppmärksamhet åt en relativt ny form av
statistiskt arbetsstudium, nämligen frekvensstudier. Dessa
har i praktiken visat sig i många fall utgöra en värdefull
ersättning för arbetsstudierna av de traditionella typerna,
i det att man genom frekvensstudierna ofta kan på ett
snabbare och billigare sätt få fram analyser av olika
former av mänskligt arbete, och likväl ernå en tillräcklig
grad av noggrannhet. Det första viktiga
tillämpningsområdet för frekvensstudierna utgjordes av de tidsödande och
besvärliga spilltidsstudierna, men snart nog insåg man att
också många andra arbetsanalytiska problem kan lösas
med frekvensstudier.
Föreliggande kompendium är speciellt utformat som ett
hjälpmedel inom arbetsekonomin. Framställningen är
mycket praktiskt hållen och syftar sålunda till att vägleda
arbetsekonomerna vid frekvensstudiernas praktiska
utförande. Kompendiet är indelat i 11 kapitel, vilka bl.a.
behandlar frekvensstudiernas teori —- en tillämpning av den
matematiska statistiken — två huvudsakliga metoder för
utförandet av frekvensstudier, nämligen
"protokollmetoden" och "hålkortsmetoden", avläsningsvillkor och
avläs-ningsteknik, frekvensstudiernas organisation och
introduktion, praktiska synpunkter, bearbetning och presentation,
m.m. Kompendiet avslutas med eatt antal exempel ur
praktiken samt en samling litteraturanvisningar.
Då kännedomen om frekvensstudierna förtjänar att
spridas inom arbetsekonomernas kretsar måste tillkomsten av
detta förnämliga kompendium hälsas med
tillfredsställelse. Det skall — hoppas man — också bidra till att
dämpa den ofta överdrivna betydelse man på vissa håll
har tillmätt "spilltidsjakten". Bertil v. Alfthan
Internationella organisationer, utgiven av Sveriges
Allmänna Exportförening, Stockholm 1955. 160 s. 12 kr.
Denna handbok omfattar flertalet för närvarande
verksamma internationella organisationer på det ekonomiska
och politiska planet. För vart och ett av dessa organ
lämnas koncentrerade uppgifter rörande tillkomst och syfte,
medlemmar, verksamhetsformer och ekonomi ävensom
adressuppgifter. Handboken upptar också en
sammanställning över viktigare internationella avtal,
överenskommelser och pakter samt ett detaljerat register över de
otaliga förkortningar, som förekommer inom det
internationella samarbetet
Däremot saknas uppgifter och i förkortningsregistret
också benämningar för de internationella tekniska
organisationerna med undantag av ISO.
Detta hindrar dock ej att handboken är av stort värde
även för ingenjörer när det gäller att orientera sig i
förkortningsdjungeln eller att snabbt finna uppgifter om
organisationernas uppgifter och verksamhet. I handboken
har beträffande de ekonomiska organisationerna särskild
betydelse fästs vid omständigheter av kommersiellt värde*
för svenska företag med affärer på utlandet.
Utförandet är sakligt och redigeringen är god. Priset
förefaller dock högt. GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
