- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
726

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

726

TEKNISK TIDSKRIFT

Redogörelserna för preparatframställningen har i
allmänhet hämtats från äldre litteratur, men förf. har själv
kontrollerat varje syntes (över 200). Han har valt preparat
till vilkas framställning endast en mycket enkel
laboratorieutrustning behövs. Pedagogiskt skickligt är urvalet av
preparaten med hänsyn till deras släktskap.

Med denna bok har förf. gjort ett lovvärt försök — och
säkert även lyckats — att göra oorganiska preparativa
arbeten intresseväckande. Boken är samtidigt en ganska
avancerad lärobok i oorganisk kemi.

Illustrationsmaterial, papper, tryck och bindning är
förstklassiga. U T—h

Wasserkraftanlagen, bd 1: Planung, Grundlagen und
Grundzüge, av Adolf Ludin. Sammlung Göschen 665. De
Gruyter, Berlin 1955. 124 s., 60 fig. 2,40 DM.

Den lilla skriften av den berömde författaren är ett
koncentrat av synpunkterna på en vattenkraftstations
planläggning. Innehållet är modernt och ger, utan att förf. gått
på djupet med frågorna, en snabb överblick över de olika
möjligheterna för val av utbyggnadssätt. Några
klarläggande exempel höjer skriftens värde. G Lbg

"Håndbog for Dansk Ingeniørforening 1955—56",
som är DIF:s matrikel, har utkommit i sin 23:e utgåva. På
sina 252 sidor upptar den, utom medlemsförteckning, allt
som kan vara värt att veta om danska
ingenjörssammanslutningar av olika slag.

TNC

Engelska lånord. 3

Många av de ord som vi redan för länge sedan inlånat
från engelskan har hos oss undergått betydliga
förändringar. De ofta diftongartade långa engelska vokalljuden -—
stavade på många sätt — har till stavning och uttal
åter-getts med vad man tyckt vara den närmaste svenska
motsvarigheten. Så har t.ex. diftongen i engelska "name"
åter-getts med ä eller e: käx eller kex, räl, träna (på sistone
har man försökt ej-stavning: tejp); vokalljudet i "cail"’
har blivit a eller å: sjal, trål; vokalljudet i "sleeper" har
blivit i: sliper, och diftongen i "clearing" likaledes i:
kli-ring; diftongen i "fine" har blivit ej eller aj: gejd
(styrlinjal), strejk, paj, vajer; "interview" har blivit intervju.

Även konsonanter har i några fall blivit utsatta för
hårdhänt behandling i fråga om stavning eller uttal; pluralerna
"cakes" och "cokes" har skrivits käx (uttalat med k- eller
tj-ljud) och kox, "throttle" med sitt för svenskan helt
främmande th-ljud har blivit trottel (ventil), och egenartat
är försöket att ersätta "hutch" med hurts.

När det gäller nyare lånord står sådana möjligheter
knappast längre öppna. Kännedomen om engelska språket,
dess stavnings- och uttalsskick m.m. är numera ofantligt
mycket större än för några årtionden sedan, inte minst
bland teknikerna, och att i dag föreslå t.ex. en omstavning
av "container" till kontäner eller "spline" till splejn eller
splajn har betydligt mindre utsikt att vinna gehör än på
sin tid omstavningen av "rail" till räl och "guide" till
gejd.

Betecknande för läget är att Svenska Akademien i sin
senaste ordlista, jämförd med Svenska Akademiens ordbok
och äldre utgåvor av ordlistan, i många fall har gått
tillbaka till mera engelsktrogen stavning. Bl.a. har skrivsätten
gem (i tennis), klaun, kox och skaut nu ersatts med eller
nämnts i andra rummet i förhållande till game, clown,
koks och scout.

Inte ens den försiktiga försvenskning som
rekommenderades i förra TNC-spalten är numera alltid så lätt att
genomföra. Bokstaven c med k-uttal har såsom redan
nämnts behållits i clown och scout, och likaså i bacon,
scarf (även skärf) m.fl., och fråga är hur det skall gå
med t.ex. "scooter" (skoter?). Stavningen rayon är myc-

ket vanligare än rajon; just detta fall är tämligen ofarligt.
Dubbelskrivning av lång konsonant i ordslut efter betonad
vokal är inte heller så lätt att genomföra i nya lånord.
Svenska Akademiens ordlista har bl.a. orden clip, cup,
gin, jet (ett mineral), set (i tennis), och inom gruvindustrin
är skip (med k-ljud och långt p) en vanlig benämning på
hisskorg för malm. Ofta har sådana engelska ord inlånats
i sin pluralform — vilket naturligtvis bör undvikas — och
då har uttalet inte fordrat dubbelskrivning, t.ex. clips, kuts
(avskuret kort stycke), props, slips.

Här skall strax inskjutas att det särskilt är på vissa
begreppsområden som man, av affärspsykologiska eller
andra känslomässiga skäl, har en stark dragning åt
engelska ord med behållen engelsk stavning. Detta gäller
nyare klädespersedlar, toalettartiklar, matvaror, drycker
m.m., och inte minst gäller det sport och spel. Den
tekniska nomenklaturen bör kunna hållas fri från sådana
hänsyn.

Likväl finns det mängder av engelska ord som tämligen
oförändrade användes inom svensk teknik, ibland helt
onödiga, ibland mera motiverade. Hur bör TNG ställa sig
till dem, om man på något fackområde önskar införliva
dem varaktigt i ordförrådet?

Vid det nordiska språkmötet i Stockholm påpekade
professor Elias Wessén att vår situation nu påfallande liknar
situationen för 150 år sedan, när de franska lånorden och
deras stavning vållade motsvarande bekymmer. Svenska
Akademien företog då en delvis mycket radikal
försvenskning av stavningen i de fall där orden ansågs ha fått säkert
fäste i språket, men rekommenderade "ingen ändring, där
uttalet var växlande och man kunde tänka sig att uttalet
med tiden komme att anpassa sig efter stavningen". (Citat
efter professor Wessén.) Denna återhållsamhet var
välbetänkt, såsom den senare utvecklingen visat. Härav bör
vi nu dra lärdom, och de i Stockholmsmötet deltagande
var eniga om att vi icke bör förhasta oss med omstavning
av nyare engelska lånord utan ställa oss avvaktande.

TNC kommer inte att själv föreslå eller företa någon
försvenskning som innebär hårdare ingrepp än vad som
i föregående TNC-spalt angivits. Skulle detta innebära att
ordet ej går att lämpa efter svenskt språkskick skall
ansträngningarna så mycket kraftigare inriktas på att finna
ett gott svenskt ersättningsord. Så länge enigheten om ett
sådant inte nåtts kommer det engelska ordet att betraktas
som ett citatord när det användes och att åtminstone i
striktare sammanhang skrivas med citationstecken. Och
skulle ett sådant citatord visa sig kvarstå länge i praktisk
användning kommer TNG att till landets organ för allmän
språkvård hänskjuta frågan om dess införlivande med
svensk teknisk nomenklatur och vilka åtgärder som då
skall vidtagas.

En viktig fråga, som hittills ej berörts, är hur man skall
ställa sig till den stilbrytning mellan engelskt och svenskt
som lätt kan uppstå mellan olika delar av ett lånord,
mellan ordstam och ändelse eller mellan lederna i en
sammansättning. Frågan kommer att behandas i nästa
TNC-spalt. JW

Från de tekniska högskolorna

CTH

K.M:t har beviljat professorn i ångteknik O Hammar
tjänstledighet 23 juni—31 december 1955; vikarie är
civilingenjör Herbert Johannisson, överstyrelsen har förordnat
tekn. lic. Jan-Erik Jansson att uppehålla professuren i
teoretiskt skeppsbyggeri 1 juli—31 december 1955. Tekn.
lic. Kjell Magnusson uppehåller professuren i brobyggnad
och överingenjör Karl Magnusson professuren i kemisk
apparatteknik 1 juli 1955—30 juni 1956.

överstyrelsen har förordnat Dr. Phil. R Jagitsch att
inneha docentbefattning 1 juli 1955—30 juni 1958.

Docent E Frändberg har på egen begäran entledigats från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0746.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free