Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 6 september 1955 - Från de tekniska högskolorna - CTH - KTH - Svensk atomenergi efter Genève, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 september 1955
727
befattningen som speciallärare i ritteknik II och
civilingenjör S Askling från befattningen som speciallärare i
byggnadsmateriallära, båda från 1 juli 1955.
Laborator A Broman har erhållit begärt entledigande från
befattningen som biträdande lärare i mekanik III från
1 juli 1955. Befattningen uppehälles till 30 juni 1956 av
civilingenjör E Yhland. Civilingenjör Ivan Peterson har
likaledes erhållit begärt entledigande från 1 juli 1955 från
befattningen som biträdande lärare i varvsteknik.
KTH
K.M:t har på överstyrelsens förord utnämnt överingenjör
L Stockman till professor i cellulosateknik från 1 augusti
1955. Intill denna dag har Stockman uppehållit professuren
på överstyrelsens förordnande. Professor N Hast har på
egen begäran erhållit avsked från professuren i
byggnadsteknik från 1 juli 1955. Överstyrelsen har för tiden 1 juli
1955—30 juni 1956 förordnat civilingenjörerna Bo Jonsson,
B Hillbom och A Dufwa att uppehålla professuren i
kommunikationsteknik, överinspektör Yngve Gustafsson och
docent S Kihlberg professuren i kulturteknik, docent H
Brosenius och civilingenjör L-E Nevander professuren i
byggnadsteknik, civilingenjör D österberg professuren i
byggnadsekonomi och byggnadsorganisation, tekn. lic. E
Steneroth professuren i skeppsbyggnad, laborator N
Båd-ström professuren i matematik II samt professor emeritus
O Barth och tekn. dr G Björling professuren i
metallhytt-konst. Överstyrelsen har beviljat professorn i
livsmedelskemi H Lundin tjänstledighet 22 september—29 oktober
1955. Från 3 oktober tjänstgör tekn. dr Lars-Eric Ericson
som vikarie. Professorn i förbränningsmotorteknik P
Åberg har varit partiellt tjänstledig 5—22 juni 1955.
På egen begäran har fil. dr B Halden erhållit enledigande
från docenturen i geologi och civilingenjör E Landberg
från docenturen i brobyggnad, båda från 1 juli 1955. Till
docentbefattningshavare 1 juli 1955—30 juni 1958 har
Överstyrelsen förordnat docenterna J Nyström, K
Oswa-titsch och G Pleijel. Docent E Forslind uppehåller under
docent S Kihlbergs förordnande på professuren i
kulturteknik hälften av dennes docentbefattning.
K.M:t har utnämnt fil. dr Bengt Andersson till laborator
i mekanik I från 1 juli 1955. Fil. lic. P Svenonius
uppehåller 1 juli 1955—30 juni 1956 laboraturen i mekanik II
och fil. lic. Sture Danielson laboraturen i matematik I.
Överstyrelsen har hos K.M:t förordat tekn. lic. I Selin
till befattningen som förste driftingenjör.
Under tiden 1 juli 1955—30 juni 1956 uppehälles
befattningen som speciallärare i värmeteknik av bergsingenjör
E Sjöstrand, i vattenförsörjnings- och avloppsteknik av
civilingenjör Bengt Gustafsson, i marklära med allmän
geologi av professor O Tamm och fil. dr T Troedsson, i
skogslära av professor S Petrini och i elektrisk mätteknik
av docent S Kruse samt civilingenjörerna Åke Bengtsson
och A Carlander. Under höstterminen 1955/56 uppehåller
ingenjör U Sundin speciallärarbefattningen i ritteknik I.
Befattningen som speciallärare i svetsteknik uppehälles 10
juni—1 oktober 1955 av civilingenjör E Axling och 2
oktober 1955—30 juni 1956 av tekn. lic. B Gunnert.
Fil. lic. Sture Danielson har förordnats att vara
biträdande lärare i matematisk fysik och civilingenjör G Hassel
i elektrisk anläggningsteknik III (belysningsteknik), båda
från 1 augusti 1955. Överstyrelsen har för tiden 1 juli
1955—30 juni 1956 förordnat arkitekt Y Steen att
uppehålla befattningen som biträdande lärare i bostadsbyggnad
och civilingenjör Anders Carlsson befattningen som
biträdande lärare i mekanisk teknologi.
Professor E Budberg, som av K.M:t förordnats till
ledamot av överstyrelsen, har från 1 juli 1955 entledigats från
uppdragen att vara ledamot av avdelningsråden F vid
KTH samt A och E vid CTH.
Svensk atomenergi efter Genève
Den första konfrontationen i stor skala och med
lyfta sekretessvisir mellan de industrialiserade
ländernas atomforskare är över. De
informationer som har lämnats under Genève-konferensen
har klargjort att atomenergin inte längre endast
är en möjlighet utan en praktisk realitet.
Konferensen har visat att vi står närmare ett
utnyttjande av atomenergi i stor skala än vad de flesta
tidigare trott. Inför den flod av fakta som släpps
lös vid konferensen står forskare och tekniker
imponerade och omtumlade. En stor börda av
forskningsarbete har lyfts av dem men en än
större uppgift väntar dem i omprövningen av
forskningsprogram och tidigare planer för
reaktorbyggen.
Atomenergi är alltså i och med detta ej längre
endast en fråga om kärnforskning och byggande
av experimentreaktorer i statlig regi. Frågan
om atomenergins utnyttjande och den kurs som
varje land slår in på kommer att få en direkt
inverkan inte bara på dess inre energiförsörjning
utan också på dess kapitalvaruexport, på många
stora och små firmors leveransprogram och på
dess internationella relationer. Ett avgörande nu
beträffande ett lands inställning till
atomenergiarbetet kan komma att bestämma dess plats i
framtiden bland världens industrinationer.
Många i Sverige har nog levt i föreställningen
att vi har haft gott om tid för ett
atomenergiprogram. Vi har tämligen väl klart för oss att våra
utbyggbara vattenkrafttillgångar räcker för att
tillgodose den efterfrågan vi kan förutse
tjugofem år framåt vilket skulle betyda att det första
atomkraftverket skulle behöva köras i gång om
ca 10 år. Efter detta är också AB Atomenergis
hittillsvarande planer upplagda. Sveriges första
experimentreaktor startades sommaren 1954, én
svensk tillverkning av metalliskt uran har satts
i gång våren 1955, plats är utsedd och planer är
utarbetade för en andra experimentreaktor
medan endast svävande idéer om det första
atom-kraftverket har kommit till synes.
Vattenfallsstyrelsen som största part i det svenska
elkraftprogrammet har tills helt nyligen intagit en
vänta-och-se-attityd.
Utvecklingen ute i världen och även i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
