- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
734

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

734

TEKNISK TIDSKRIFT

av det stora antal produkter som behövs i en
differentierad organisk färdigproduktindustri. Som
ett komplement till en
mellanproduktstillverk-ning ur sulfitsprit kan man numera tänka sig att
direkt framställa kemikalier ur kol eller olja. En
sådan tillverkning skulle vara möjlig även i
Sverige, eftersom transportkostnaderna för råvaran
inte torde vara mycket större än för de
tillverkade mellanprodukterna.

En utbyggnad av den organiska industrin måste
— under förutsättning att en del av
produktionen i första ledet inte exporteras — börja "i
toppen", dvs. med de mest förädlade
produkterna. Först i den mån tillverkningen av dessa ökar
skapas ett underlag för utbyggnad av
mellanpro-duktindustrin. Den ökade avsättningen av de
förädlade produkterna kan naturligtvis uppnås
antingen genom en expanderande inhemsk
marknad eller genom export.

I jämförelse med de stora industriländernas
exportindustrier måste en svensk exportinriktad
kemisk storindustri komma i en ogynnsam
situation på grund av den inhemska marknadens
ringa storlek. De utländska kemiska
storföretagen — även de exportinriktade — avsätter
större delen av sin produktion på
hemmamarknaden, medan ett svenskt storföretag skulle
avsätta huvuddelen av sin tillverkning på
exportmarknaderna, vilket är en nackdel bl.a. ur
kon-junkturkänslighetssynpunkt. Det är en
betydande fördel att i likhet med de utländska
storföretagen ha en större del av avsättningen tryggad
på en relativt väl skyddad hemmamarknad.
Sveriges läge i detta avseende kan dock förbättras,
om strävandena att upprätta en gemensam
nordisk marknad så småningom vinner framgång.

Var finns kapitalet?

Det har tidigare framhållits att den kemiska
tillverkningen är synnerligen kapitalkrävande.
Eftersom Sverige är ett relativt kapitalrikt land
kan det synas som om förutsättningarna för att
bygga upp en kemisk storindustri skulle vara
tämligen goda i detta avseende.

Det fordras emellertid ett mycket stort kapital
för att bygga upp en ledande kemisk industri. I
den högförädlande kemiska industrin torde
anläggningskostnaden per arbetare vara 150 000—
200 000 kr., vilket för ett företag med ett par
tusen arbetare skulle motsvara ett par hundra
miljoner. Till detta kommer att mycket
betydande belopp måste läggas ned på forskning i
initialstadiet och att man vanligen inte kan räkna
med att dessa belopp förräntas på kort sikt.

Dessa synpunkter leder närmast till slutsatsen
att den svenska kemiska industrin knappast
ensam kan stå för de erforderliga kapitalinsatserna
vid en stor expansion. Utomlands har det också
visat sig att bara de allra största företagen själva
kan finansiera en kraftig utveckling. Det nöd-

vändiga kapitalet måste alltså förmodligen till
stor del tillföras utifrån.

Forskningens centrala betydelse i den kemiska
industrin har redan understrukits i flera
sammanhang. De tidigare lämnade siffrorna har
också visat att det läggs ner förhållandevis små
be-lopp på kemisk forskning i Sverige.
Forskningsproblemet är emellertid inte bara en kapitalfråga
utan beror även i hög grad på arbetskraften. En
expanderande kemisk industri fordrar riklig
tillgång på högt kvalificerade forskare och
tekniker. Det schweiziska storföretaget Ciba
sysselsätter förmodligen en lika stor
forskningspersonal som Sveriges samlade kemiska industri.

Den svenska forskarpersonalen är för
närvarande helt otillräcklig för en expansivt inriktad
kemisk storindustri som syftar till en framskjuten
position på något område. En dylik forskarstab
kan självfallet inte byggas upp i en
handvändning; bl.a. fordras ökade tekniska
utbildningsmöjligheter.

Slutord

En svensk kemisk storindustri — verksam t.ex.
på plast- eller läkemedelsområdet med export
som huvudsyfte — förutsätter således att en hel
del besvärliga problem löses. Ibland brukar man
göra jämförelser med andra mindre länder, som
redan nått framgångar på den internationella
marknaden, och påpeka att vad som lyckats
utomlands borde kunna genomföras också i
Sverige. Schweiz nämns ofta i detta sammanhang,
och man brukar säga att det landet har t.o.m.
sämre förutsättningar än Sverige. Emellertid
kan man fråga sig om Sverige i dagens situation
verkligen kan göra om vad Schweiz gjorde för
närmare hundra år sedan, då de organiska
produkterna var outvecklade och Schweiz kunde ta
ledningen på en ny marknad utan att störas av
en besvärande internationell konkurrens.

Jämförelser med Norge, ett annat mindre land
med kemisk exportindustri, har också gjorts.
Härvid måste man dock ta hänsyn till att Norge
har en internationellt sett utomordentligt billig
råvara, nämligen den elektriska energin, som
bildar grundvalen för dess exportframgångar.

I sammanhanget kan man naturligtvis också
fråga sig om det nationalekonomiskt sett är mest
gynnsamt att koncentrera en ökad andel av
ar-betskraft- och kapitalresurserna till den kemiska
industrin eller om dessa med större fördel kan
användas på andra områden. Därmed är inte
sagt att en expansion av hittillsvarande storlek
och inriktning inte skulle vara lämplig främst
för att täcka det snabbt ökande behovet av
kemiska produkter på den inhemska marknaden.
Det finns fortfarande många organiska områden
där självförsörjningsgraden är mycket låg. Att
inrikta den kemiska industrins utbyggnad på
sådana produkter torde vara betydligt lättare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0754.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free