- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
737

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13 september 1955

737

Fig. h. Fältprov med fartygsstål;
kvarsittande glödskal; t.v.
basisk, i mitten relativt
varmsvetsande sur elektrod, t.h.
hetgåen-de sur elektrod.

något mera varmsvetsande sura elektroden har
givit större glödskalsbristningar. Karakteristisk
är den vinkelrätt mot svetsens längdriktning
liggande ganska omfattande avflagningen ungefär
mitt på provplåten. Den hetgående sura
elektroden har givit ännu mera markerade
glödskalsbristningar.

Effekten av värmespänningar på
glödskalsloss-ningen har måhända tidigare inte i tillräcklig
grad beaktats. Man får emellertid inte
underskatta betydelsen av storleksförhållandet mellan
anod- och katodytorna. Vid en bestämd
potentialskillnad mellan katod och anod och vid
konstant katodstorlek blir strömtätheten och
därmed avfrätningen på anoden (i detta fall svetsen
eller glödskalsfritt stål) omvänt proportionell
mot anodytans storlek.

Korrosionens intensitet bör sålunda bli störst
vid användning av en relativt kallsvetsande
elektrod (fig. 4 t.v.) och minst för en hetgående
(fig. 4 t.h.). Detta förhållande torde starkt bidra
till att man inom skeppsbyggerikretsar
understundom anser, att de basiska svetsgodsen är
känsligare för korrosionsangrepp än andra.
Iakttagelsen att större avfrätningar kan ske i
basiska svetsgods, kan uppenbarligen under vissa

omständigheter vara riktig, nämligen om
värmespänningarna inte givit en stor anodyta genom
att glödskal flagat av från kringliggande
grundmaterial. Svetsspänningar kan ha samma effekt
men är inte detsamma som värmespänningar i
glödskalet.

De förhållandevis lindriga korrosionsangrepp
som iakttagits på automatsvetsade plåtar, torde
ha samma orsak, eftersom automatsvetsning
leder till betydligt mer omfattande
glödskals-avflagningar än manuell svetsning. Vidare torde
även svetslägets inflytande kunna hänföras
härtill. Horisontalsvetsning leder till större
avflag-ningar än vertikalsvetsning och mindre
djupgående frätningar.

En sandblästrad provplåt svetsad med basisk
elektrod (fig. 5 t.v.) fick ett jämnt fördelat
rostskikt över hela ytan och ingen särskild
koncentration av rost till svetsen kunde spåras.

När såväl grundmaterial som svets genom
ned-valsning från grövre dimension blivit belagda med
ett kraftigt glödskal (fig. 5 i mitten och t.h.)
uppstod rost bara vid bristningar i glödskalet samt i
plåtkanterna, som saknat glödskal. Någon som
helst antydan till angrepp i svetsen kan inte
iakttas, vilket visar glödskalets skyddande inverkan.

Fig. 5. Fältprov med fartygsstål;
t.v. plåten sandblästrad efter
svetsningen, i mitten och t.h.
plåten valsad efter svetsningen;
basisk resp. sur elektrod.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0757.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free