- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
738

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

738

TEKNISK TIDSKRIFT

Redan innan skrovet målats och sjösatts, kan
man under pågående byggnad återfinna
rostbildningar av den typ som visas i fig. 4—5. Att då
(särskilt med hänsyn till fig. 5) försöka hänföra
korrosionen på svetsade fartyg till
svetsgods-sammansättningen eller svetsningens utförande,
förefaller orealistiskt. Det synes lika
verklighetsfrämmande att föredra hetgående och
underkänna mera kallgående elektroder endast därför
att en osäker och framför allt obetydlig
förbättring ibland kan iakttas vid slumpvis
uppträdande skillnader i glödskalsavflagningen.

Litteratur

1. Trägårdh, U: Korrosion och rostskyddsmålning. Tekn. T. 84
(1954) s. 1041.

2. Norén, T: Materiallära för bågsvetsning av järn och stål. Esab:s
förlag, Göteborg 1953.

Atomenergins utveckling i USA fram till 1965. Enligt
en undersökning av Atomic Industrial Forum (AIF)
uppskattas de icke-statliga utgifterna för forskning på
atomenergiområdet under 1955—1958 till 150 M$/år, medan
staten beräknas anslå 250 M$/år för civila ändamål.
Hittills har forsknings- och utvecklingsarbetet koncentrerats
på minskningen av investeringskostnaderna för
atomkraftverk, medan AIF anser att tiden nu är mogen för studium
av hela det energiproducerande system av vilket reaktorn
utgör en del.

De reaktorkomponenter, som för närvarande tycks fordra
det största utvecklingsarbetet, är bränsleelementen och
därefter i ordning pumpar, regleringsapparater,
reaktortanken, instrumenteringen och värmeväxlarna.
Atomenergins nyttiggörande anses vara mera beroende av
forsknings- och utvecklingsarbetets omfattning än av någon
annan faktor. Man väntar därför att dessa ansträngningar
skall växa så att kostnaderna för dem fördubblats 1958
och fyrfaldigats 1965. Enligt en mer pessimistisk
uppskattning har de fördubblats först 1965.

Möjligheten att öka forsknings- och
utvecklingsverksamheten i denna takt beror mycket på tillgången av tekniskt
och vetenskapligt utbildad personal. Man beräknar att en
ökning med lägst 10 000 och högst 20 000 personer behövs
fram till 1965. Frågan är om detta behov kan
tillfredsställas genom direkt utbildning och eventuell omskolning av
personal med annan fackutbildning.

En annan tänkbar begränsning av atomenergins
utvecklingshastighet kan uppstå genom brist på klyvbart
material. Om bara en liten del av de större atomkraftverken
byggs med breeder-reaktorer, blir dock behovet av ^U
15 t/år 1965. Härtill kommer en beräknad åtgång av 11 t/år
till mindre reaktorer, t.ex. för transportdon. Dessutom
behöver man 1965 1 500—8 000 t/år uranmalm av vilken 160
-—700 t/år uran skall tillverkas. Behovet av toriummalm
blir ännu 1965 troligen litet, bara ca 300 t/år.

Man anser att experimentanläggningar för större
atomkraftverk under den närmaste femårsperioden till 73 °/o
kommer att ha heterogena, termiska reaktorer till 12 °/o
homogena och till 15 %> breeder-reaktorer med snabba
neutroner (jfr Tekn. T. 1955 s. 344, 345, 364). Under den
följande perioden väntas en förskjutning mot ökad
användning av vattenkokarreaktorer och homogena
reaktorer, särskilt de av breeder-typ.

Fördelningen på de tre nämnda slagen av reaktorer tros
1965 vara 70, 22 resp. 8 °/o. Breeder-reaktorer med snabba
elektroner anses få minskad användning bl.a. därför att
de tekniska problemen vid denna reaktortyp visat sig vara
mera svårlösta än väntat (Chemical & Engineering News
30 maj 1955 s. 2284). SHl

De skandinaviska ländernas handelsflottor. Det Norske
Veritas har gjort upp en omfattande statistik över
utvecklingen av de skandinaviska handelsflottorna sedan 1940.

Norges handelsflotta utgjorde den 1 januari 1940 1 955
fartyg om 4 736 000 brt, fördelade på 689 motorfartyg om
2 987 000 brt (63,1 °/o av totaltonnaget) och 1 266 ångare
om 1 749 000 brt (36,9 °/o). Den minskade under kriget och
nådde sitt lägsta värde den 8 juni 1945 med 1 378 fartyg
om 2 701 000 brt. Därefter har den norska handelsflottan
successivt ökats och bestod den 1 januari 1955 av 2 345
fartyg om 6 924 000 brt, fördelade på 1 710 motorfartyg om
5 758 000 brt (83,2 °/o av det totala) och 635 ångare om

1 166 000 brt (16,8 °/o). Tonnageökningen sedan 1940 är

2 188 000 brt, dvs. 46,3 %>.

Den 1 januari 1940 omfattade handelsflottan 264
tankfartyg om 1 902 000 brt, eller 40,2 °/o av det totala, och
den 1 januari 1955 424 tankfartyg om 3 802 000 brt, eller
54,9 %>.

Sveriges handelsflotta utgjordes den 1 januari 1940 av
1 209 fartyg om 1 537 000 brt, fördelade på 439
motorfar-tvg om 745 000 brt (48,5 °/o av totaltonnaget) och 770
ångare om 792 000 brt (51,5 °/o). Den minskade de
följande åren och var minst den 1 januari 1943 med 1 074
fartyg om 1 215 000 brt.

Sveriges handelsflotta har därefter successivt ökats och
bestod den 1 januari 1955 av 1 260 fartyg om 2 657 000 brt,
fördelade på 875 motorfartyg om 2 119 000 brt (79,8 °/o
av totaltonnaget) och 385 ångare om 538 000 brt (20,2 °/o).
Tonnageökningen sedan 1940 är 1 120 000 brt, dvs. 73 %>.

Danmarks handelsflotta utgjorde den 1 januari 1940 733
fartyg om 1 170 000 brt, fördelade på 300 motorfartyg
om 614 000 brt (52,5 °/o av totaltonnaget) och 433 ångarp
om 556 000 brt (47,5 %>). Den minskade under kriget och
nådde sitt lägsta värde den 1 januari 1945 med 540 fartyg
om 705 000 brt. Därefter har den danska handelsflottan
också successivt ökats och bestod den 1 januari 1955 av
647 fartyg om 1 606 000 brt, fördelade på 480 motorfartyg
om 1 334 000 brt (83 °/o av det totala) och 167 ångare om
272 000 brt (17 °/o). Tonnageökningen sedan 1940 är
436 000 brt, dvs. 37,3 °/o.

Procentuellt har sålunda sedan 1940 den svenska
handelsflottan ökat mest och därnäst den norska. N Lll

Acetylen i USA. Produktionskapaciteten för acetylen vid
början av 1954 har uppskattats till 4,08 • 10s m3/år, men
under detta år tillverkades bara ca 1,99 • 108 m3.
Anläggningarna utnyttjades alltså bara till 49 °/o. Sedan 1950 har
man ökat produktionskapaciteten för acetylen snabbare
än förbrukningen stigit, vilket framgår av följande siffror:

Kapacitet Tillverkning Utnyttjning

108 m3 108 m3 °/o

1949 ...................3,10 1,90 60

1950 ..............................3,26 2,17 66

1953 ..............................3,75 2,22 59

1954 ..............................4,03 1,99 49

Under 1949 gick ca 17 °/o av acetylenen till framställning
av acetaldehyd, ättiksyra och vinylacetat men 1954 bara

2 »/o. Orsaken härtill är att man i snabbt växande
utsträckning använder petroleumkolväten som råvara i stället för
acetylen. Under 1954 växte dock dennas användning vid
tillverkning av vinyl- och vinylidenklorid något.

Medan acetylentillverkningen 1954 var 1,99 108 m3, var
förbrukningen 2,49 • 108 m3 vilket innebar en stegring på
ca 12 % i jämförelse med konsumtionen 1953. Man
väntar att produktionskapaciteten för acetylen skall växa med
ca 12 %> under 1955 till 4,56 • 108 m3. Man tror att
tillskottet kommer att förbrukas inom kemisk industri.

Man räknar med att användningen av acetylen vid
svetsning och skärning skall förbli stor. Den var 1939 33 %>,
1953 57 % och 1954 33 °/o (Chemical & Engineering News
11 juli 1955 s. 2950). SHl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0758.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free