Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 13 september 1955 - Översättning med maskin, av GAH - Andras erfarenheter - Skumplaster för värmeisolering, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 september 1955
745
gjorts (Tekn. T. 1955 s. 139). Därvid användes en större
kombinerad automatisk hålkorts- och räknemaskin (IBM
701) med 250 ord och sex syntaxregler lagrade i minnet.
De sex syntaxreglerna var: översätt direkt, ändra
ordföljden mellan två ord, välj betydelse beroende på
efterföljande ord, välj betydelse beroende på föregående ord,
uteslut ett ord samt lägg till ett av omgivningen bestämt
ord. Varje ord i lexikonminnet försågs med kodnummer
som angav vilken regel som skulle tillämpas.
Ordstammar och ändelser var lagrade var för sig och
själva översättningen ord för ord utfördes enligt samma
metod som den som Rickens och Booth angivit. Enligt
dessa principer kunde maskinen på 5—9 s översätta valda
meningar om 8—15 ord till väl förståelig engelska.
Slutord
De svårigheter som måste övervinnas, innan mekanisk
översättning i större skala av speciell text kan
förverkligas, synes mer ligga på språkvetenskapens än på
teknikens område. En mer fullödig översättning även av
skönlitterära verk måste dock troligen vänta på att
minnen med avsevärt större kapacitet och med avsevärt
kortare sökningstider, än nuvarande maskiner äger, har
konstruerats. Likaså kräver en verkligt användbar maskin
att inläsningsapparater för tryckt text utvecklas. Ur
språkvetenskaplig synpunkt synes det ej omöjligt att även
finna principer för automatisk tolkning av talat språk.
Huruvida en teknisk och ekonomisk lösning till detta
problem är möjlig är nu dock svårt att säga. GAH
Andras erfarenheter
Skumplaster för värmeisolering. Liten termisk
ledningsförmåga, resistens mot fuktighet och kemikalier, låg
specifik vikt, goda elektriska egenskaper och stor
formbarhet gör piaster mycket lämpliga för värmeisolering. De
har också på senare tid använts för detta ändamål i
växande utsträckning och i flera olika former.
Plaster har redan länge utnyttjats som bindemedel för
konventionella isoleringsmaterial, såsom stenull och
glasull. Mest har härvid flytande fenolplaster utnyttjats
varvid plasten, utspädd med vatten sprutas in i
grundmaterialet. Resultatet blir hållbara, lätthanterliga formstycken
som är okänsliga för fukt och är formstabila.
Man utnyttjar alltjämt plaster som bindemedel för
isoleringsmaterial, men de har alltmer börjat användas
ensamma, t.ex. som innerbeklädnad i kylskåp och som
beklädnad på handtag. En intressant tillämpning är
poly-esterfolier (Tekn. T. 1953 s. 183) som på grund av sin
relativt goda värmehärdighet visat sig utmärkta som
ytter-hölje för kork och andra isoleringsmaterial.
Skumplaster (Tekn. T. 1945 s. 438, 1950 s. 1034, 1953
s. 581) tycks emellertid bli den form av plaster som får
den ojämförligt största användningen för isolering. De
utnyttjas mest för lågtemperaturisolering, men några av dem
har anmärkningsvärt god hållbarhet även vid förhöjd
temperatur. Skumplaster är material med ovanliga egen-
Tabell 1. Skumplasters egenskaper
[-Volym–vikt-]
{+Volym- -vikt+} kg/m3 [-Värmeledningsförmåga-] {+Värmelednings- förmåga+} W/m grad [-Formbeständig-hetstemperatur-] {+Formbeständig- hetstemperatur+} °C
Polystyren ........ ... 26—32 0,033—0,040 (5°C) 80—90
Cellulosaacetat — ... 64—128 0,045 180
Polyvinylklorid ... ... 64 128 0,033—0,037 —
Sampolymerisat ... 128 0,038—0,016 —
Fenolplast ......... ... 10—32 0,029—0,043 40—80
Karbamidplast –– 13 0,026 ((25° C) 130—140
Uretanplast ....... 32 0,029 (—23°C) 100
0,043 (60° C) —
Silikoner .......... 176 0,043 370-430
skaper och erbjuder konstruktören och tillverkaren många
egenskaper som de traditionella fibrösa
isolationsmate-rialen saknar.
Skummet kan blåsas upp på platsen, t.ex. mellan ett
kylskåps paneler, men denna metod torde ännu inte ha
utnyttjats kommersiellt. Ojämförligt vanligast är
användning av mjuka eller stela formstycken, vilka utan
svårighet kan behandlas med verktyg för träbearbetning. Då
skumplasterna till största delen består av luft innesluten
i små, icke kommunicerande celler, har de alla låg
specifik vikt och god värmeisoleringsförmåga (tabell 1), men
de skiljer sig mycket från varandra bl.a. i hållfasthet och
värmehärdighet.
Polystyrenskum används redan i stor utsträckning för
lågtemperaturisolering, t.ex. av väggar, golv, tak och
kylskåp. Det har särskilt hög tryckbrottgräns (245 kp/cm2),
och kan därför användas till självbärande mellanväggar.
Det kan fästas vid väggar med t.ex. cementbruk. Den
nyaste typen av polystyren för skumplast levereras i form
av massiva pärlor innehållande blåsmedel som verkar vid
upphettning. Genom denna form underlättas transport och
lagring av materialet.
Cellulosaacetat skum tillverkas i långa plattor upp till
25 X 100 mm i tvärsnitt och i runda stavar upp till 55 mm
i diameter. Materialet kan lätt bindas vid glasväv, glasfilt,
metall eller trä med esterplast eller andra hartser, varför
det är lämpligt till laminat, särskilt tillsammans med
glasfibermaterial.
Polyvinylkloridskum tillverkas i flera typer, både böjliga
och stela. De senare har liten värmeledningsförmåga och
är ogenomträngliga för fukt. De har vidare god
draghållfasthet, goda elektriska egenskaper och motstår bensin,
olja och vanliga syror. De mjuka typerna används för
dämpning av vibrationer, till packningar och till
värme-och vattenisolerande kläder, bl.a. flytdräkter, regnkläder,
jaktrockar och sovsäckar.
Ett sampolymerisat av butadienakrylnitril och
styren-akrylnitril kan blåsas till en skumplast med stor
slaghållfasthet, liten vattenabsorption och god resistens mot
atmosfären. Det används bl.a. där god elektrisk isolation
fordras. Det kan framställas i en självslocknande form för
användning där eldresistens önskas.
Fenolplast skum av en typ kan blåsas på platsen utan
uppvärmning. Utgångsmaterialet, som är flytande, blandas
med ett blåsmedel och expanderar då till 300 gånger sin
ursprungliga volym. Fenolplastskum används bl.a. till
förpackning av ömtåliga instrument och för isolering av
behållare, t.ex. till lufttransport av blod. För närvarande
förefaller dess framtidsutsikter emellertid inte ljusa då
det möter stark konkurrens från andra skumplaster.
Karbamidskum är en av de allra bästa värmeisolerande
skumplasterna. Det kan erhållas i en form som till 99 °/o
består av luft. Materialets täthet kan emellertid varieras
genom ökning eller minskning av dess plasthalt. Det
utvecklades ursprungligen till flytmedel för militära
ändamål men används numera i betydande utsträckning för
lågtemperaturisolering. Vid hög luftfuktighet absorberar
skumplasten vatten till högst 20 °/o av sin vikt. Den bör
inte användas i direkt kontakt med vatten.
Polyuretanskum framställs på platsen av isocyanat i
flytande form. Det har god hållfasthet och god förmåga att
dämpa vibrationer. Vidare fäster det bra vid trä,
förbehandlad metall, glaslaminat och tyg om det blåses upp
i kontakt med dessa material. Det absorberar 3,7 °/o
vatten vid 100 °/o relativ fuktighet och 25°C. Flera olika typer
av polyuretanskum tillverkas, bl.a. ett hårt av härdplast,
som kan användas vid ned till —70°C och inte flyter vid
150°C. Materialet mjuknar dock vid förhöjd temperatur
varvid dess fysikaliska egenskaper ändras.
Av silikonskum har hittills två typer framställts. De kan
gjutas i block eller blåsas på platsen. De har utvecklats
för användning i flvgplan (Modern Plastics dec. 1954
s. 87). * SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
