- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
748

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 13 september 1955 - Nya metoder - Kontinuerlig gjutning av magnesium, av SHl - Kontinuerlig framställning av cyanamid, av H Me - Förenklad inställning av trevals-färgkvarnar, av L P - Etanol genom addition av vatten till eten, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

748

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 2. Pump för flytande
magnesium.

upp till 200 mm cylindriska göt eller plattgöt upp till
200 mm tjocka. I andra maskiner fås runda göt 150—455
mm i diameter.

Den flytande metallen uppfordras med en i smältkärlet
nedsänkt pump av mjukt stål (fig. 2). Rörledningen värms
elektriskt. Metallen är ca 700°C när den rinner i formen.
Den skyddas mot oxidation av svaveldioxid som täcker
metallytan i formen. Kylvattnet tillförs genom rörslingor
med hål (R K Paddock i Iron Age 9 dec. 1954 s. 149—151).

SHl

Kontinuerlig framställning av cyanamid. Enligt en
tysk metod framställer man cyanamid i högt utbyte genom
att låta kalciumkarbid, suspenderad i gas, reagera med
kvävgas.

Pulvriserad karbid och kolvätegas matas under tryck in
i en blandare, fig. 1. Den bildade suspensionen passerar
rörledningarna till ett reaktionskärl med sådan hastighet,
att ingen karbid avsätter sig i dem. Reaktionskärlet är av
eldfast tegel och utformat så att en högtemperaturzon
uppstår i dess mitt. Här inkommer förvärmd kvävgas från
en regenerator samt överskott av kolvätegas och syre för
upprätthållande av önskad reaktionstemperatur. I
mittzonen upphettas karbiden så mycket att dess exoterma
reaktion med förvärmd kvävgas ger högt utbyte av
cyanamid.

Fig. 1. Flytschema för kontinuerlig framställning av
cyanamid.

Kall gas, som leds in nära kärlets utlopp, sänker
temperaturen hastigt så att en del av cyanamiden avskiljs på
dess botten. Avskiljt kol avlägsnas med syrgas vid
utloppet. Från reaktorn går återstående produkter till en
vattenkyld kammare och därefter till en serie cykloner för
slutlig separering. Restgasen leds som kylgas åter till
reaktorn (Chemical Engineering dec. 1954 s. 238). HMe

Förenklad inställning av trevals-färgkvarnar. Efter
studium av färgrivningens fysik vid National Printing Ink
Research Institute, Bethlehem, USA, har man dels genom
användning av principerna för hydrodynamik kunnat ställa
upp och verifiera sambandet mellan förbrukad effekt
och de olika variablerna vid färgrivningen. Som följd av
undersökningen har man förenklat justeringen av
färgkvarnarnas inställning. På en ordinär trevalskvarn med
individuell inställning av valsarnas lager kan 80 olika sätt
väljas för kvarnens inställning under färgrivningen.

Om trevals-verkets mittvals görs självinställande genom
fri lagring mellan främre och bakre rivvalsen kvarstår
däremot endast åtta olika sätt. Den bortre rivvalsen låses
i detta system fast i stativet och inställningen görs
individuellt på den främre valsens lager. Mittvalsen kommer
vid färgrivningen att automatiskt ställa in sig mellan de
två yttre rivvalsarna.

Ett flertal amerikanska färgfabriker har byggt om sina
färgkvarnar enligt detta system, vilket medfört en
produktionsökning för valsverken på 15—30 % genom
lättheten att effektivt ställa in dem under färgrivningen.

Det har tidigare funnits olika regler för hur ett
färgvalsverk bäst skall justeras för effektiv färgrivning, men
man har hittills ej nått resultat som antyder att den ena
uppfattningen är rättare än den andra. Det effektivaste
sättet att lösa problemet har den självjusterande kvarnen
visat sig vara (L Mans, W C Walker & A C
Zettle-moyer i Industrial & Engineering Chemistry april 1955
s. 696—706). L P

Etanol genom direkt addition av vatten till eten.
Syntetisk etylalkohol har framställts i industriell skala i nära
25 år. Man använde härvid uteslutande
svavelsyraetylester-processen, ända fram till 1948 då man i USA byggde en
fabrik för direkt hydratisering av eten vid en sur
katalysator på bärare.

Tillverkningen av syntetisk etanol har nu nått sådan
omfattning i USA att den praktiskt taget täcker industrins
behov. Då råvaran för den är eten ur jordgas eller
krack-gas, är dess pris stabilt. Detsamma gäller inte för melass
som är den billigaste råvaran för jäsningsalkohol. Det
synes därför sannolikt att denna kommer att försvinna helt
och hållet från den amerikanska marknaden för
industrialkohol, i synnerhet som man kan vänta att i framtiden
andra synteser, t.ex. enligt Fischer—Tropsch, också skall
ge etanol.

Vid svavelsyraestermetoden erbjuder svavelsyrans
cirkulation i processen betydande problem. Etenen absorberas i
koncentrerad svavelsyra och den erhållna estern
hydrolyseras sedan genom tillsats av vatten. Härvid får man
utspädd svavelsyra som måste koncentreras för att kunna
användas på nytt. Då den cirkulerande svavelsyramängden
är stor, fordras dyrbar apparatur och mycket värme för
syrans koncentration. Dessa utgifter undviks vid direkt
hydratisering.

Eten och vatten reagerar i gasfas vid fosforsyra på
ki-selgur (Celite) enligt formeln

C2H4 + H20 —► C2HsOH
Som biprodukt bildas en liten mängd dietyleter genom
reaktionen

2 C2H5OH —► (C2H5)20 + H20

Acetylen, som finns i etenen, ger acetaldehyd, och
dessutom bildas mindre än 1 % polymerer av eten.
Hydratationsprodukten hydreras i gasfas vid en nickel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:39:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1955/0768.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free