- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
749

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13 september 1955

749

Fig. 1. Flytschema, upptill för reaktionsenhet, nedtill för
reningsanläggning.

katalysator varvid acetaldehyd och andra aldehyder
övergår till motsvarande mättade alkoholer. Spår av
kroton-aldehyd hydreras t.ex. till butanol.

Etenen komprimeras till 70 kp/cm2 (fig. 1 upptill) och
förs in på cirkulationsledningen efter kompressorn i
denna. I den kombinerade etenströmmen pumpas vatten in i
en mängd av 0,6 mol per mol eten. Blandningen, som har
en temperatur av ca 80°C, går genom en värmeväxlare där
den värms med avgående reaktionsprodukter. Därefter
förångas den fullständigt och upphettas till 300°C i en
förvärmare innan den förs in i reaktionskärlet. I detta
passerar den uppifrån och ned genom katalysatorbädden
varvid en del av etenen och vattnet reagerar. Omsättningen
blir 4,2 °/o, räknad på etenen, och 7,0 %>, räknad på
vattnet.

Då reaktionen är exoterm, har gaserna något högre
temperatur när de lämnar reaktionskärlet. De går först genom
en värmeväxlare, där de delvis kondenseras. De försätts
sedan med natriumhydroxid för neutralisering av spår av
fosforsyra och passerar genom en kylare till en
högtrycks-separator där kondensatet (vatten och alkohol) skiljs från
gasen. Denna tvättas med vatten i en skrubber och
återförs sedan till reaktionskärlet. En liten del av gasen släpps
ut för att halten metan och etan i den cirkulerande
gasströmmen skall begränsas.

Kondensatet och vattnet från skrubbern utgör den råa
reaktionsprodukten som samlas ihop från flera parallellt
arbetande reaktionsenheter. Den pumpas in på en
avdri-vare (fig. 1 nedtill) där största delen av vattnet avskiljs
som destillationsåterstod. Destillatet blandas med vätgas
och passerar ett hydreringskärl där alla aldehyder
praktiskt taget fullständigt överförs till motsvarande mättade
alkoholer. Reaktionsblandningen kyls varefter överskott
på vätgas skiljs från kondensatet i ett utjämningskärl och
återförs till hydreringskärlet.

Kondensatet går till en förspritkolonn där lättflyktiga
föroreningar, huvudsakligen eter, skiljs från.
Destillations-återstoden från denna kolonn pumpas till en
rektifierings-kolonn från vilken 95 °/o etanol tas ut som destillat.
Återstoden från den går tillbaka till avdrivaren för återvinning
av etanol (G R Nelson & M L Courter i Chemical
En-gineering Progress okt. 1954 s. 526). SHl

Utvinning av fluor ur avgaser. Vid bearbetning av
rå-fosfat, uranmalmer, bauxit och andra råprodukter erhålls
fluor i form av fluorväte eller fluorokiselsyra, som följer
med avgaserna från anläggningen. Den för närvarande
vanligaste metoden att avlägsna fluorföreningarna är
mot-strömsextraktion med finfördelat vatten. Detta får sedan
flyta genom en bädd av kalksten, varvid fluorvätet i det
binds som kalciumfluorid, vilken lagras i dammar.

En olägenhet hos denna metod är ansamlingen av
kalciumfluorid, som åtminstone för närvarande inte kan
användas. Man har därför föreslagit att binda fluorvätet
och fluorokiselsyran vid olivin. Båda reagerar nämligen
lätt med denna till magnesiumfluorosilikat. Man kan
härvid använda antingen föregående absorption i vatten eller
leda avgaserna direkt genom en bädd av olivin, genom
vilken vatten strilar.

Fördelen med denna metod är att man erhåller en
lösning av magnesiumfluorosilikat, ur vilken både
magnesium och fluorväte kan utvinnas. Genom cirkulation av
vattnet kan man uppnå en rimligt koncentrerad lösning av
saltet, som vid behandling med ammoniak ger en
fällning av magnesiumhydroxid. Denna kan med fördel
användas som tillsats till fosfatgödsel, vilken alltid får för
låg magnesiumhalt vid användning av tillåtlig mängd
dolomit.

Ur filtratet, som är en lösning av ammoniumfluorid, kan
man erhålla fluorväte genom behandling med svavelsyra.
Som biprodukt fås då ammoniumsulfat, vilket kan
användas som kvävegödsel. Man kan också fälla
aluminium-fluorid genom att försätta ammoniumfluoridlösningen
med aluminiumsulfat, men denna metods ekonomiska
möjligheter har ännu inte utretts (Industrial &
Engi-neering Chemistry febr. 1955 s. 7 A). SHl

Böcker

Birger och Fredrik Ljungström — uppfinnare, av

Sven A Hansson. Svenska Turbinfabriks AB Ljungström.

I distribution: Nordisk Rotogravyr, Stockholm 1955. 194 s.,
ill. 18 kr.

Bröderna Birger och Fredrik Ljungström är två av våra
mest kända uppfinnare, och den skildring av deras liv
och arbete, som Svenska Turbinfabriks Aktiebolaget
Ljungström låtit utarbeta, måste därför intressera varje
svensk tekniker.

Birger Ljungström är mest känd genom sin uppfinning
av dubbelrotationsångturbinen och Fredrik Ljungström
genom den roterande luftförvärmaren, Ljungströms-båten
och skifferoljemetoden med direkt eluppvärmning av
berget. Dessutom har de emellertid arbetat på många andra
områden, såsom cyklar, bilar, turbinlokomotiv, flygplan,
separatorer, mjölkningsmaskiner och kanonprojektiler.

De många uppfinningarna och konstruktionerna beskrivs
klart och redigt i anslutning till ritningar och fotografier.
Det enda sakfel jag lyckats hitta är att luft- och
gashastigheten i luftförvärmare anges till 10—25 m/min. Med så
låga hastigheter hade det aldrig gått att sälja några
luftförvärmare.

Det är emellertid inte endast de tekniska beskrivningarna
som intresserar läsaren, utan man kanske ännu mer
fängslas av den roande och spännande skildringen av
uppfinnarnas vedermödor och energiska arbete för
uppfinningarnas exploatering.

Boken kan varmt rekommenderas till alla som är
intresserade av teknisk utveckling och av uppfinnarverksamhet.

Wll

Dieseltraktorns skötsel, av Arne Ekelöf.
Jordbrukstekniska Institutet Medd. 261. Ultuna 1955. 53 s., 44 fig.

3 kr.

Föreliggande instruktionsbok är av elementärt slag och
kan väl anses utgöra ett slags komplement till de med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0769.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free