Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 20 september 1955 - Oljeviskositet och smörjning av bilmotorer, av Hans-Eric Lorentz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
758
TEKNISK TIDSKRIFT
överensstämmer också mycket bra med
resultatet av Georgis6 körningar i bromsbänk, vid vilka
han konstaterade att en ändring i viskositeten
med en SAE-grad medför att
bränsleförbrukningen minskas med 2—3 %.
Andra forskare7 har utfört prov i stadstrafik
och kommit till så höga bränslebesparingar som
i vissa fall 18 % vid övergång från
konventionella oljor till inultigradoljor. Att få
reprodu-cerbarhet vid sådana prov är emellertid
fullständigt omöjligt, i synnerhet när det gäller körning
i stadstrafik, och frågan är om prov av denna
art har något berättigande.
Oljeförbrukning
Oljeförbrukningen beror i hög grad på till
vilken grupp multigradoljan hänför sig. På grund
av de flyktiga komponenterna i de tunnaste
oljorna av typen 5W— väntar man sig finna högre
förbrukningssiffror för denna grupp jämfört
med t.ex. en konventionell olja SAE 20. Resultat
av några nyare undersökningar har dock inte
publicerats.
Miller—Hartmann4 och Cree—Withers9
redovisar lägre siffror för multigradgruppen SAE
10\V— jämfört med konventionella SAE 30
oljor. Referensoljans viskositetsindex anges dock
inte i någondera fallet, varför det är svårt ätt
dra några slutsatser. Förf:s egna erfarenheter
talar för lägre förbrukning med SAE 10W—30
jämfört ined SAE 10W med medelhögt
viskositetsindex.
Motorslitning
Av flera forskare är det endast
Bidwell—Williams5 som funnit att slitningen ökat vid
användning av multigradoljor i stället för
konventionella oljor. Orsakerna till detta är inte klarlagda.
En förklaring kunde vara att basoljan, som
sedan tillsätts med viskositetsindexförbättrare, har
lägre viskositet än den konventionella olja, som
annars skulle ha använts. Om nu
viskositets-indexförbättraren helt eller delvis sätts ur spel
genom skjuvning kommer oljans verkliga
viskositet att bli för låg för ifrågavarande betingelser,
oljefilmen brister och metallisk kontakt
inträffar. Det ligger dock närmare till hands att anta
att ökningen i slitning mer betingas av att man
inte funnit den rätta kombinationen ined anti-
Brönslebesparinq
% I-
Fig. 6. Bränslebesparing
med. olja SAE5W—20
(viskositetsindex 153)
jämfört med SAE 20
(viskositetsindex 109).
Fig. 7. Kolvar efter intermittent stadstrafik, t.v. vid flyktig
multigradolja, t.h. vid konventionell icke flyktig olja
SAE 20.
slitningstillsatser och att multigradoljan som
sådan inte bär skulden till ökningen.
Avsättningar
Multigradoljornas benägenhet att bilda
avsättningar i förbränningsrummet har undersökts av
bl.a. Georgi8, som kommit fram till att det endast
är under de sämsta körbetingelserna (intermittent
stadstrafik) som någon förändring i
avsättningarnas utseende kan konstateras. Vid korta
körningar med ideliga uppehåll visade sig
avsättningarna bli mindre svårartade vid användning
av de mer flyktiga inultigradoljorna, fig. 7.
Avsättningarna vid vanlig SAE 20-olja har
flarn-liknande struktur och är vita i kanterna, vilket
tyder på att de varit glödande under drift.
Ett lika gott betyg får multigradoljorna
emellertid inte när det gäller avsättningar på
ventilerna, som genomgående visat sig bli svårare
än vid konventionella oljor.
Slutord
Det är ovedersägligt att en olja ined högt
viskositetsindex uppvisar en del fördelar gentemot en
olja med lågt. Man får dock inte överdriva
betydelsen av multigradoljorna i deras nuvarande
utformning. Ännu återstår en del problem att
lösa innan man lyckats framställa den
fulländade universaloljan. En väg är de rent syntetiska
oljorna och en annan är att söka finna
viskositetsindexförbättrare som inte är tryck- och
skjuvningsberoende.
Litteratur
1. Georgi, C W: Motor oiis and engine lubrication. New York 1951.
2. Williams, C G: Collecled researches ön cylinder wear. Instn
Automob. Eng. Brentford, Middlesex 1940.
3. ASTM standards ön petroleum products and lubricants. Amer.
Soc. Testing Materials. Philadelphia 1953.
4. Miller, J A & Hartmann, L M: Multigrade crankcase lubricants.
SAE preprint. New York 1954.
5. Bidwell, J B & Williams, R K: The new look in lubricating
oiis. SAE preprint. New York 1954.
6. Georgi, C W: Some effects of motor oiis and additives ön engine
fuel consumption. SAE Träns. 64 (1954) s. 385.
7. Moore, C C m.fl.: Fuel economy with multigrade oiis. SAE
preprint. New York 1954.
8. Georgi, C W: How good are the "new" type motor oiis? Nat.
Petroleum Ass. New York 1954.
9. Cree, J C & Withers, J G: All-season high performance oil.
Automob. Eng. 45 (1955) jan. s. 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
