- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
761

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13 september 1955

761

Fig. 4. Temperaturinflytande på statisk
draghållfasthet för aluminiumlegering av
75 S-typ enligt Meikle9, t.v. i värme vid
olika uppvärmningstider, material DTD
683, 75 S profilmaterial; t.h. vid
rumstemperatur efter värmning olika tider vid olika
temperaturer, material DTD 687, 75 S-plåt.

hastigheten i gränsskiktet är så stor, att det
uppstår betydande temperaturdifferenser mellan
skalets ytter- och innerskikt, så att skalets
uppvärmning släpar efter gränsskiktet på grund av dålig
värmeledning i skalet.

Man erhåller följande uttryck för
skaltemperaturen Tw som funktion av tiden t

_ X ■ t

Tu, — Te- e C-GlA.[Te- Tu-o)
där Te är gränsskiktets jämviktstemperatur, Two
skaltemperaturen vid tiden t — 0, a;
värmeövergångstalet i gränsskiktet, c skalets specifika
värme och G/A skalets vikt per ytenhet.

Temperaturstegringen i ett normalt ytterskal
av aluminium beror i hög grad av godstjockleken
(fig. 3). Som exempel visas här förloppet vid
uppvärmning av 1 mm och 5 mm tjocka ytterskal
av aluminium vid en tänkt ögonblicklig
acceleration från M — 0 till M = 1,25 på markhöjd,
varvid gränsskiktets jämviktstemperatur blir 100°C
och gränsskiktets värmegenomgångstal vid
turbulent gränsskikt blir 0,41 kW/m2 °C (350
kcal/m2 h °C); värmetransporten genom skalets
innerskikt antages vara försumbar.

Man ser att för 1 mm aluminium sker
uppvärmningen mycket snabbt, 80 % av totala
temperaturhöjningen erhålles efter blott 10 s. I första

ögonblicket är uppvärmningseffekten ej mindre
än 0,41 • 85 = 35 kW/m2, men denna avtar
snabbt. För 5 mm aluminium är tiden för
motsvarande uppvärmning förlängd 5 gånger.
Temperaturdifferensen mellan skalets in- och utsida
är försumbar i båda fallen, varför det ej heller
uppstår några värmespänningar eller termiska
deformationer (bucklingar) lokalt i skalet,
förutsatt att dess värmeutvidgning ej hindras. Detta
gäller i princip för alla måttligt tjocka ytterskal
av metall, inklusive titan, som dock blott har
1/10 av aluminiums värmeledningsförmåga.

Materials egenskaper i värme. Materialval

Data om materialhållfasthet i värme, krypning,
m.m., finns i riklig mängd i facklitteraturen9"14
och här skall därför endast lämnas ett fåtal
jämförande data jämte synpunkter på materialval
för framtidens värmevallstrotsande flygplan.

För det kanske mest kritiska metalliska
flygplanmaterialet, aluminiumlegeringen 75 S, är den
statiska hållfastheten i värme ganska starkt
tidsberoende, fig. 4, men vid uppvärmningstider av
storleksordningen 200 h (utan avbrott, eller
summan av ett stort antal kortvariga
uppvärmningar) faller hållfastheten katastrofalt över 120—
130°C, dvs. de skaltemperaturer som uppnås vid

Fig. 5. Statisk draghållfasthet i värme i procent av
hållfastheten vid rumstemperatur för metalliska
flygplanmaterial; skalorna överst i diagrammet
änger sambandet machtal—gränsskiktstemperatur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0781.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free