- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
762

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

762

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 6. Statisk draghdllfasthet i värme i procent av
hållfastheten vid rumstemperatur för piaster och plastlaminat.

M = 2,2 på höga höjder. Det är kanske mera
allvarligt att den statiska hållfastheten även vid
rumstemperatur efter uppvärmning längre tider
vid höga temperaturer reduceras i nära lika hög
grad som den statiska hållfastheten i värme.

Krypning hos skalmaterialet och speciellt
kryp-buckling av skalelement är problem, som i
framtiden måste beaktas av flygplanskonstruktören
och som redan blivit föremål för omfattande
studier vid flygtekniska forskningsanstalter1.

Den statiska hållfasthetens reduktion i värme
är givetvis mycket olika för olika aktuella
flygplanmaterial10-14.

Bland metalliska flygplanmaterial är elektron
och aluminiumlegeringen 24 S klart bättre än
den i rumstemperatur mera höghållfasta alumi-

Fig. 7. Specifik [-elasticitetsmodul-]
{+elasticitets-
modul+} Ely för
metaller som
funktion av
temperaturen.

niumlegeringen 75 S, fig. 5. Titan är ett ännu så
länge mycket dyrt men lovande material för
framtidens flygplanskrov vid sidan om stålet,
som man slutligen måste övergå till vid mycket
höga machtal.

Bland värmebeständiga plastlaminat har man
redan tillgång till glasfiberarmerade material
med goda specifika hållfasthetsegenskaper, som
kan användas upp till 250—300°C. Detta gäller
speciellt nya typer av fenollaminat12, som har
bättre värmehållfasthet än de bästa
polyester-glasfiberlaminaten. Dessa plastlaminat har dock
samtliga nackdelen av betydligt lägre specifik
styvhet än metaller (cirka 40—50 % av
metallers styvhets/viktskvot) samt att livslängden i
värme är kort, fig. 6.

Nuvarande typer av metallim lämpade för
flygplan är begränsade till ca 100—120°C, men man
arbetar intensivt på att få fram mera
värmebeständiga och man torde snart kunna räkna med
nya limtyper för 150°C och däröver.

Metallers styvhet i värme

Eftersom styvheten hos exempelvis
vingskalma-terialet är minst lika viktig vid höga farter som
hållfastheten, är det av stor vikt att få fram
säkra styvhetsvärden i värme för
aluminiumlegeringarna, vid sidan om kompletterande
värme-hållfasthetsdata. Man ser givetvis helst att de än
så länge för skrovkonstruktionerna helt
dominerande aluminiumlegeringarna kan användas i det
längsta.

Befintliga uppgifter om speciellt aluminiums
specifika styvhet i värme går ganska mycket i
sär, fig. 7 (data huvudsakligen enligt engelska
undersökningar). För aluminiumlegeringen DTD
363 sjunker den specifika styvheten till cirka
60 % av rumstemperaturvärdet redan vid 200°C
(M = 2,5 på höga höjder). Detta står i strid mot
uppgifter enligt andra källor, t.ex. amerikanska,
enligt vilka aluminiums styvhetsförsämring i
värme är blott cirka tredjedelen.

Styvheten hos magnesium, stål och titan
försämras långsamt med stigande temperatur.

Många faktorer spelar emellertid in vid
bedömningen av olika material, t.ex. den ganska
begränsade totala flygtiden vid maximal skalvärme för
framtida reaflygplan. Antar man att ett
över-ljudsjaktflygplan under sin livstid skall utföra
1 000 uppdrag med 5—10 min flygning med
maximifart per uppdrag, blir den totala tiden i
värme endast cirka 85—170 h per flygplan.

Skrovmaterial för framtidens flygplan

En allmän bedömning av tendensen för val av
skrovmaterial för framtidens bemannade
över-ljudsflygplan med Mmax > 2—2,5, blir följande.

För vingar och övriga bärytor, där
styvhetskravet är dominerande, kommer titanlegeringar och
stål till användning åtminstone för ytterskalet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:31:11 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0782.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free