- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
769

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13 september 1955

769

Tabell 1. Lyssningsförhållanden i Norge våren 1952; MTL mycket tillfredsställande, TL tillfredsställande, NTL
någorlunda tillfredsställande och ITL icke tillfredsställande lyssningsförhållanden

Område

öst- Sor- Vest- Möre och Trönde- Nord- Troms Finn- Hela
landet landet landet Romsdal lag land mark landet
Areal .............................. 94 528 25 793 34 408 15 047 41 248 38 325 26 212 48 690 324 251
Folkmängd ........................ 1 582 000 384 000 408 400 191 600 307 600 221 600 117 500 64 500 3 277 200
Antal lyssnare .................... 424 500 88 000 86 300 38 300 66 800 43 700 20 700 13 000 781 300
Lyssnare ........................... .... «/• 26,8 22,9 21,1 20,0 21,7 19,8 17,6 20,1 23,9
Folkmängd med
MTL/TL ........................... 1 500 000 283 200 265 000 165 800 226 500 115 400 81 800 25 900 2 663 600
NTL ............................... 82 000 95 500 96 700 25 800 56 300 58 800 35 700 18 900 469 700
ITL ................................ 0 5 300 46 700 0 24 800 47 400 0 19 700 143 900
Procent med
MTL/TL ........................... 94,8 73,7 64,9 86,5 73,6 52,1 69,6 40,2 81,3
NTL ............................... 5,2 24,9 23,7 13,5 18,3 26,5 30,4 29,3 14,3
ITL ................................ 0 1,4 11,4 0 8,1 21,4 0 30,5 4,4
Folkmängd med NTL eller ITL .. 82 000 100 800 143 400 25 800 81 100 106 200 35 700 38 600 613 600

butionsnät. Sändaren är på 250 W med frekvensen 520
kHz. Förutom de nämnda sändarna finns en liknande i
Sulitjelma (fig. 1) på endast 25 W, och 1955 har en
sändare i Sogn igångsatts. Samtliga lyssnare som kan
utnyttja denna distribution är mycket nöjda.

På det frekvensmodulerade sändarområdet har man i
Norge hittills hunnit med följande. I oktober 1952
installerades en provsändare vid Dombås och i december samma
år en sändare i Sogn. Försöken med dessa sändare gav
goda resultat varför man beslöt sig för att installera en
sändare på Hangurtoppen vid Vors på 8 kW och en på
Lyheia väster om Lyngdal i Vest-Agder på 12 kW. Den
förra har varit i drift sedan mars och den senare sedan
juli 1954. Undersökningarna visar att man mycket väl kan
använda frekvensmodulerad sändning på
metervågsområ-det i norsk terräng men det är nödvändigt att
sändarsta-tionerna placeras högt i förhållande till omgivande terräng.
En stor fördel med systemet är att det är oberoende av
störfälten från elkraftledningar och elektriska järnvägsnät.

För det fortsatta utbyggnadsprogrammet med sändning

Fig. 1. Radiosändare i Norge
i augusti 1954; •
långvågs-eller mellanvågsstation i
drift, o långvågs- eller
mellanvågsstation under
byggnad, ▼ metervågssändare i
drift, V metervågssändare
under byggnad, A
trådradiosändare i drift, A
trådradiosändare under byggnad.

på metervågsområdet föreslås i huvudsak följande
program. Inom den nuvarande Oslosändarens
täckningsområde finns stora områden där besvärande fädning
uppträder. Detta kan avhjälpas med en sändare placerad på
Gaustatoppen med en nominell antenneffekt av 100 kW.
Vidare bör en sändare placeras vid Dombås, och
Otta-distriktet bör kunna täckas med sändare som matar
där befintliga kraftledningar. Kristiansandssändarens
räckvidd reduceras starkt under dygnets mörkare del dels på
grund av interferens med utländska stationer på samma
frekvens och dels på grund av interferens från Bergen och
Tröndelag, vilka sändare arbetar synkront med
Kristiansandssändaren.

Även om sändarens effekt kunde höjas skulle
interferensen med Bergen och Tröndelag ej försvinna. Enda
möjligheten här synes vara att Kristiansandssändaren
kompletteras med sammanlagt fyra andra sändare. Distriktet längs
Hardangerfjorden och öarna söder om Bergen kan täckas
med en sändare. I Sogn och Fjordane fylke krävs det
sammanlagt fyra sändare.

För att åstadkomma tillfredsställande
avlyssningsförhållanden i trakterna sydöst om Kristiansand bör en
metervågssändare placeras i närheten av Torvik. I Åndalsnes
och Romsdalen kan kraftlinjedistribution med fördel
användas. Norr om Trondheim är det nödvändigt med en
sändare i Steinkjer samt ytterligare en i närheten av
Grong. Lyssnarna längs kusten av Tröndelag har ganska
goda avlyssningsförhållanden från Vigrasändaren men det
behövs en komplettering med en sändare vid
Namsenfjor-dens mynning. Bodösändaren når ganska långt med den
effekt den nu har men den delar frekvens med två
utländska sändare på vardera 100 kW, nämligen Marseille och
Rostor vid Don, så att interferensen under dygnets mörka
del är besvärande i Lofoten och Vesterålen. Ett önskemål
är att höja Bodösändarens effekt till 100 kW, men även
om detta kan genomföras krävs minst fyra
kopiplement-sändare på ultrakorta våglängder. Vadsösändaren behöver
kompletteras med minst fem sändare.

Sammanlagt behövs det sålunda för närvarande 27
sändare på metervågsområdet i hela Norge. Dessutom är det
nödvändigt med minst 10 anläggningar för distribution av
rundradioprogrammet på kraft- och belysningsnät.

Programöverföringen till alla de nya sändarna är ett
ganska svårlöst problem. En lösning är att programmet
förs per tråd till en centralt liggande sändare i varje
distrikt och de andra sändarna i distriktet matas direkt
via den trådlösa förbindelsen.

Anläggningskostnaderna för de nya sändarna har
beräknats till totalt ca 17 Mnkr. och driftutgifterna till ca
1 Mnkr/år. En mottagare med fyra våglängdsband kostar
ca 70 nkr. mer än en vanlig standardmottagare med tre
våglängdsområden. En tillsatsenhet för metervågsområdet
för gamla mottagare kommer att kosta 200—250 nkr.
(Olaf Moe i Teknisk Ukeblad 1955 s. 517). DH

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0789.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free