- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
776

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

776

TEKNISK TIDSKRIFT

m.fl. Orden har hos oss missförståtts som singularer och
användes nu så. Denna oegentlighet får man £inna sig i
när det gäller så gamla lånord, men den måste undvikas
vid ny inlåning. Lyckligtvis är flera av orden ämnesnamn
eller kollektiv och har inte behov av pluralböjning, t.ex.
koks, linters; att de är singularer framgår av att det heter
t.ex. all koksen, den linters som..., inte "alla koksen"
eller "de linters som ...". Andra är däremot benämningar
på enskilda föremål och förekommer även i plural, t.ex.
flera kutsar, flera slipsar, med strängt taget dubbel
plural-ändelse. I mindre vårdat språk säges: en jumpers, flera
jumpersar, men Svenska Akademiens ordlista godkänner
endast: en jumper, flera jumprar (eller jumpers).
Ordlistan nämner visserligen formerna ett clips, en räls, men
föredrar ett clip, flera clips, en räl, flera räler.

De från engelskan lånade substantiven på -er är oftast
avledningar av verb, t.ex. container/ svarande mot den
svenska formen behållare, men kan också vara av annan
art, t.ex. outsider, pullover. Om de är fonetiskt enkla går
de i regel lätt att böja i plural, t.ex. kutter, sliper, jumper,
som i flertal blir kuttrar, sliprar, jumprar. Svårare blir
sådan böjning om orden är flerstaviga, t.ex. kontroller
(elektrisk manöverapparat), "economiser" (förvärmare),
"semi-trailer" (påhängsvagn), reporter, och även tvåstaviga ord
kan bjuda svårigheter: folder, racer, "scooter", partner. I
sådana fall torde det vara bäst att lämna ordet oböjt i
plural: en kontroller, kontrollern, flera kontroller,
kontrollerna; en folder, flera folder osv. (liksom det heter en
order, flera order). Även sådana ord som dollar och
standard lämnas bäst oböjda i flertal.

Den svenska ändelsen -ning för verbalsubstantiv passar
i många fall bra även för engelska lånord, t.ex. filmning,
shuntning, krackning, men ofta slår den engelska
ordbildningstypen med -ing igenom: camping, clearing, scouting.
Efter det svenska -ning (eller ibland -ing, t.ex. paddling)
följer i sammansättningar ett -s- i ordfogen, men icke så
efter det engelska -ing. Det het^r filmningsdag (och
padd-lingsrekord) men campingläger. En god princip är att
försöka kombinera svensk ordkaraktär med svensk
avled-ningsändelse, och engelsk ordkaraktär med engelsk
ändelse. TNG rekommenderar fäda, fädning, men stavar man
engelskt bör det vara fading; det heter då också
fädnings-fenomen men fadingfenomen. På samma sätt kan man
ställa mot varandra det av TNC rekommenderade rilning
(sätt att rikta runda stänger), rilningsverk, och reeling,
reelingverk. Följde man konsekvent denna princip skulle
man skriva crawling (men trålning), clearing men
klir-ning, camping men kampning; Svenska Akademiens
ordlista rekommenderar emellertid crawlning, kliring,
kam-ping, de två sista jämte clearing och camping.

Som avslutning kan det rådet ges, att om böjning eller
avledning av engelska lånord vållar svårigheter bör man
undvika sådan. Detta gäller i särskilt hög grad citatord.
Ofta kan man reda sig med omskrivning. I stället för
"racerna" är det bättre att skriva racerbilarna eller
racer-båtarna, i stället för "lintersen" vår linters, förrådet av
linters, linterspartiet e.d. Och först och sist: Man kan
använda svenska ord och komma ifrån allt detta
bekymmer. Flera av de i denna spalt nämnda lånorden, däribland
några av dem som står i Svenska Akademiens ordlista,
rekommenderas icke av TNC utan har tagits med endast
som exempel. JW

Debatt

Sånt kan bara en ingenjör hitta på!

I debatten om bilen i storstadstrafiken har på senare
tid höjts röster för ett totalt parkeringsförbud i
storstäderna — i första hand Stockholm. Som en klar solostämma
i kören har framträtt en civilingenjör och trafikexpert,
som pläderar för ett målmedvetet utträngande av
privatbilarna från city.

Märk väl: en ingenjör, en man av samma skrå som de
vilka för en generation sedan uppfann förbränningsmotorn,
utarbetade metoder att utvinna högvärdiga bränslen ur
berget, konstruerade bilen, förfinade
tillverkningsmetoderna, allt så att bilen i dag kan säljas till ett realpris
som gör det möjligt för snart sagt alla samhällsskikt att
äga detta medel till snabbare kommunikation, bekvämare
transporter, rikare fritid.

Argumenten för att den andra handen skall ta vad den
ena har gett är bestickande: bilen är oekonomisk som
trafikenhet — individen / kan befordras från punkt A till
punkt B till lägre kostnader med kollektiva trafikmedel.
Den plats som denna individs bil upptar av gatuutrymmet,
det gör den på "nyttotrafikens" bekostnad. Vilket skulle
bevisas.

Vad som emellertid helt förbigås i detta tekniskt
kategoriska och fackmässigt kallhjärtade resonemang, det är
att just det faktum att en av fyra stockholmare använder
sin bil för att åka till jobbet är ett led i vad samhället i
tio sekler har strävat efter, men gett ett namn först på
det senaste: levnadsstandardhöjning. Vilket inte är annat
än individens ökade frihet att använda en allt större
real-inkomst till sin egen större behovstillfredsställelse och
livsglädje.

Levnadsstandard kostar alltid pengar — levnadsstandard
innebär dessutom alltid ett mått av slöseri. Elbelysning är
dyrare än fotogenlampor, television är dyrare än
trådradio, öl på burk är dyrare än öl i flaskor, service är
dyrare än självbetjäning — och privatbil är dyrare än
andel i en buss. Ändå kan i dag allt det där som är
dyrare fås till lägre realkostnad än vad allt det där som är
billigare skulle ha kostat om vi hade hållit fast vid det.

Levnadsstandardförbättringen kommer också att
fortsätta, oberoende av vad en ingenjör eller en ekonom kan
komma att anföra av i och för sig formellt riktiga och i
sig själva kloka argument mot några av dess yttringar.
Lika litet som television eller öresundsbro eller
högertrafik i längden kan motarbetas, lika litet kan man i längden
hindra folk som har givits möjlighet att hålla egen bil från
att bruka den. Det är bara det att ju längre man dröjer
med att inrätta sig för det oundvikliga, desto dyrare — och
sämre — blir det när det en gång blir oundvikligt.

Just när det gäller trafiken måste det till en revolution
i tänkandet hos dem som har att styra med den. Det
gäller inte längre att lappa på ett vägnät vars sträckning
följer kostigens, det gäller inte längre att låta trafiken styras
av en straffinriktad polismakt utan av speciellt, hjälpsinnat
trafikfolk, det gäller inte längre att upprätta stads- och
regionplaner som blir helt otillräckliga den dag som de
skall sättas i verket. Vad det gäller är kanske framförallt
att skapa den trafikvetenskap som skall göra det möjligt
att utbilda det folk som skall ge oss vettiga
trafikmöjligheter.

Allt det där är uppgifter som man skulle finna
självklart om ingenjörer satte sig i spetsen för dem. I stället
får man höra ingenjörer förråda sitt kall, fly undan sina
uppgifter genom att plädera för ett systematiskt
motarbetande av bilen!

Inte att undra på om folk säger: "Sånt kan bara en
ingenjör hitta på!" Inte att undra på heller att ingenjörerna
bara får ett andraplansinflytande på samhällets
utveckling! sah

P roblemhörnan

Problem 6/55. Beräkna storleksordningen av det
hydro-statiska tryck som på grund av gravitationen råder i
jordens centrum, varvid förutsättes att jordens huvudmassa
har flytande konsistens.

Tätheten må antas variera rätlinigt från 3 vid jordytan
till 13 vid centrum. Jordens massa kan sättas till 6 • 1024
kg. A Lg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0796.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free