- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
777

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13 september 1955

777

Den nya bygglådan

Professor Nils Ahrbom, Stockholm

Den nya bygglådan, det skulle kunna vara titeln
till en saga av H C Andersen. Med poetens
intuitiva klarsyn och med sin fina ironi skulle han
ha kunnat berätta om teknikerna, som ville göra
nya byggklotsar på fabrik och som blev så
fångade av sin lek med maskiner och byggbitar,
att de alldeles glömde bort att i husen, som de
byggde, var det de alldeles vanliga människorna,
som skulle leva, leka och arbeta.

Han kanske också skulle ha berättat, att det
ibland blev mycket dyrare att bygga på det nya
sättet, än det hade varit förut, men i övrigt
skulle han inte ha behövt gå in på några detaljer
för att få läsaren att förstå, att ett hus är
någonting förmer än en maskinprodukt. Eftersom jag
tyvärr inte är H C Andersen kan jag inte göra
denna uppsats till en saga med en lärorik
sensmoral. Jag är bunden av min begränsning till
vad jag vet, och jag vet alldeles för litet för att
kunna behärska mitt ämne. Att veta för litet är
mycket farligt, för det frestar lätt till tvärsäkra
påståenden och ohållbara hypoteser.

Historik

Att kunna bygga riktiga hus på samma sätt
som barnet bygger leksakshus av bygglådans
eller mekanolådans byggbitar är en dröm, som
husbyggare och industrimän i många länder
sökt förverkliga i mer än 100 år. Det finns
uråldriga primitiva bostadstyper, som uppfyller
högt ställda krav på monterbarhet och
flyttbarhet, men det var i början av 1800-talet, som man
började intressera sig för "fabriksgjorda" hus i
den mening vi tror, att vi tillägger detta begrepp.
Denna byggmetod är sålunda en produkt av
industrialismen, och inställningen till den präglas
alltjämt i hög grad av ensidigt
tekniskindustriella tankegångar.

Den fabriksmässiga framställningen av hus
visade sig emellertid långt svårare att behärska än
massframställningen av andra nyttoföremål, och
husbyggandet förblev ett hantverk långt sedan
industriella tillverkningsmetoder fått gestalta
övriga delar av vår materiella miljö.

I en tidskriftsartikel har Elias Cornell berättat
något om de första kända försöken under förra

Föredrag vid Nordisk Byggnadsdag 6 i Helsingfors den 2 juni 1955.

69.002.2
72.011.185

hälften och mitten av 1800-talet att göra hus på
fabrik.

Målsättningen tycks ha varit att åstadkomma
monterbara och framförallt flyttbara
bostadshus, vilka tillverkades för export till transoceana
länder, utställningsbyggnader, paviljonger,
lagerhus och andra enkla byggnader med krav på
att kunna flyttas från en plats till en annan.
Husen bestod egentligen bara av stommar.
Installationer saknades nästan helt. Tillverkningen av
byggnadselementen skedde hantverksmässigt,
därför att man inte hade tillräckligt utvecklade
maskiner och metoder till sin hjälp, och husen
blev sålunda inte billigare, när de gjordes för
hand på verkstad, än när de byggdes på platsen.
Cornell slutar sin artikel med följande ord:
"Många spekulationer kring den moderna
fabrikstillverkningen är sålunda slående lika de
förmodanden man gjorde för hundra år sedan. I
den diskussion, som bedrivs om fabrikshusens
existensberättigande och möjligheter är det
därför inte endast roande eller kuriöst att dra in
jämförelser med 1800-talets produktion. Det är
både avslöjande, upplysande och värdefullt."

Med 1850-talets utgång synes intresset för
monteringsfärdiga och flyttbara hus ha svalnat och
på 1860- och 1870-talen förekommer de alltmera
sällan. Vid sekelskiftet blir det goda och gedigna
hantverket ledstjärnan för husbyggandet och
sätter sin prägel på byggnadsteknik och
arkitektur i de nordiska länderna under 1910- och
1920-talen.

Återuppbyggnaden efter det första världskriget
och framför allt den sociala bostadspolitiken i
Tyskland under Weimarrepubliken aktualiserar
återigen frågan om industriella metoders
tillämpning på husbyggandet. Experimenterandet
kommer igen och bland de metoder, som då prövades
i stor skala för hela bostadsområden, var
kranbygge och seriebygge med färdigtillverkade
fasad- och bjälklagselement och standardiserade
inredningar. Ett av de ur tekniska synpunkter
intressantaste försöken från mellankrigstiden är
det stora bostadsområdet Cité de la Muette i
Drancy nära Paris, som helt byggts av
betongelement tillverkade i en betongfabrik på
byggnadsplatsen. Alla element var relativt små och
lätthanterliga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0797.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free