- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
778

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

778

TEKNISK TIDSKRIFT

Arkitekter som Gropius i Tyskland och Perret
i Frankrike har varit starkt inriktade på
mekaniseringen såväl tekniskt som formellt och
1930-talets funktionalism hade det fabriksgjorda
huset på sitt program, vilket låg helt i linje med
dess accepterande av det industrialiserade
samhällets miljö. Striden omkring funktionalismen
och stockholmsutställningen 1930 utkämpades
framför allt mellan företrädarna för denna då
radikala uppfattning och försvararna av
hantverket och dess traditioner.

Då, liksom vad fallet är nu, sökte arkitekterna
med formella medel föregripa en teknik, som
ännu ingen behärskade. Man byggde med
hantverksmässiga metoder hus, som skulle se ut som
om de var gjorda av fabrikstillverkade enheter.
Arkitekturen har gått tekniken i förväg och
arkitekterna experimenterade med
produktionsmetoder, som först långt senare skulle börja
utvecklas och tillämpas.

Med bostadsbristen och återuppbyggnaden efter
det andra världskriget, en enormt ökad
bostadsefterfrågan, hjälpen till underutvecklade länder
och en stigande bostadsstandard har
husbyggandet ställts inför kvantitativa uppgifter, som med
hänsyn till brist på material och arbetskraft inte
inom rimlig tid kan lösas med hantverksmässiga
metoder. Byggmekanisering är aktuellare än
någonsin, men vi är ännu mycket långt från målet
— det med rent industriella metoder
framställda, billiga huset.

Tendenser i dagens byggnadsproduktion

Byggnadstekniken står i dag inför en
fullständig omvälvning med allt vad därtill hör av
förvirrade begrepp och oklar eller obefintlig
nomenklatur. Vad menar man t.ex. på olika håll
med traditionellt och otraditionellt byggeri,
elementbyggeri, rationalisering, mekanisering,
industrialisering? När är ett husbygge
mekaniserat, och när är det industrialiserat, och var går
gränsen mellan rationalisering och
mekanisering?

Med rationalisering menar man i allmänhet i
kostnads- eller arbetsbesparande syfte vidtagna
tekniska omläggningar av en produktion för att
effektivisera och samordna
produktionsfaktorerna och att ersätta mänsklig arbetskraft med
maskinkraft. Rationaliseringen inoin husbyggandet
har visserligen inte gått fort, men den har dock
under årtionden förändrat
produktionsmetoderna så, att en 1800-talsbyggmästare antagligen
skulle ha ganska svårt att känna igen sig på en
modern byggnadsplats. Rationaliseringen leder
stegvis fram till en allt högre grad av
mekanisering, men man kan aldrig säga var
rationaliseringen slutar och mekaniseringen tar vid. Även
en helmekaniserad process kan rationaliseras till
en allt högre grad av effektivitet.
Elementbyggeri är ett ytterst oklart begrepp i

den betydelse det användes i dag, bl.a. därför att
traditionellt byggeri i stor utsträckning också är
ett byggande med i fabrik tillverkade element.
Skillnaden kan ligga i elementens storlek och
deras plats i huset, men var går gränsen där?

Industrialism är en produktionsordning, som är
grundad på maskinell teknik. Ett hus är ett för
stort och komplicerat objekt för att kunna
maskinellt framställas som en helhet. Ett helt
industrialiserat husbygge måste därför innebära
ett montage av delar, som samtliga är
maskinellt framställda. Om man skall kunna dra
några ekonomiska fördelar av en sådan
produktionsmetod, måste delarna vara så beskaffade,
att de kan massframställas eller åtminstone
tillverkas i långa serier. Dit strävar man, men
vägen fram är ännu lång. I nuvarande läge borde
man därför nöja sig med begreppet
rationalisering för alla de byggmetoder i olika stadier av
mekanisering, som man experimenterar med. Vi
befinner oss ännu bara på försöksstadiet och
kan ännu inte överblicka de ekonomiska
konsekvenserna av våra ansträngningar.

Av de nordiska länderna ligger Danmark för
närvarande långt före de övriga på dessa
områden. Ett föredrag om danskt elementbyggeri
skulle bli långt mera konkret och tveklöst
positivt än vad som är möjligt, när man har svenska
förhållanden som bakgrund. Men trots alla goda
och förebildliga resultat, som redan föreligger,
är dock även danskarna endast vid vägens
början.

Kanske kan det därför vara av allmänt intresse
att diskutera hur vi skulle önska att vår
bygg-låda vore beskaffad. Den borde bl.a. fylla
följande villkor:

Alla delar skall vara standardiserade och
kunna tillverkas med maskinella metoder och
lager-hållas som massartiklar. Delarna skall lämpa
sig att sammansätta till rikt varierade helheter.
Sammansättningen skall kunna ske med enkla
verktyg och med ett minimum av transport- och
arbetskostnader. Man skall inte behöva tillverka
några delar på byggnadsplatsen.

Denna idealiserade bygglåda skall kunna
användas till att bygga billigare, bättre och
vackrare hus än vi hittills kunnat åstadkomma.
Duger den inte till det, är den meningslös. Något
självändamål har den inte. En väsentlig
synpunkt är också, att det i dag framför allt gäller
att producera permanenta hus, som skall stå
kvar på sin toint åtminstone så länge
tomträttskontraktet gäller. Flyttbarheten är inte som
under 1800-talet en utgångspunkt. Den kan i vissa
fall vara en produktionsmetod.

Standardisering och miljö

Den kanske betydelsefullaste egenskapen hos
våra bygglådebitar är, att de skall vara
standardiserade. Det är den första och viktigaste förut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0798.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free