Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 27 september 1955 - Nybyggen - Iransk flodreglering, av G Lbg - Uddevallavarvets största torrlastfartyg, av N Lll - Nya metoder - Brytarmanövrering med koldioxid, av FÖ - Skydd mot rundslag på strömsamlare, av FÖ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 september 1955
795
I floden Hirmand har uppförts två betongdammar 2 och
vatten avledes till 455 km2 på Sistan-slätten i östra Iran.
I Golpayegan har utförts en 52 m hög stenfyllningsdamm
3, som bildar ett 27,5 milj. m3 magasin 25 km från
Tehe-ran och betjänar ett jordbruksområde med 80 000 inv.
Vattnet avledes genom den för byggandet erforderliga
omloppstunneln med 5 m diameter och därifrån med
rörledningar.
I floden Karadj uppföres 65 km från Teheran en damm 4
för att ge vatten till stadens hushåll och industrier samt
till bevattning av 100 km2. Även elkraft skall utvinnas.
Befolkningen inom området räknar 1,2 milj. inv. Floden
upprinner på bergskedjan Elburs söder om Kaspiska
Havet och strömmar med 1,3 ’"/o lutning till slättmarker
nedanför staden Karadj. Nederbörden i bergen består av
snö och ger årligen medelvattenföringen 15,2 m3/s.
Dammen är utförd som en betongvalvdamm med 190 m
maxi-mihöjd och varierande radie. Den är konstruerad för att
stå emot jordbävningschocker med accelerationen 0,12 • g
under 1 s. Den betongklädda avledningstunneln har 5,5
m diameter och 415 m längd. Det finns ett normalt och
ett nödutskov för vardera 800 m3/s. Det första avleder
vattnet genom en tunnel, det senare genom en betongklädd
bergkanal. På mitten av dammens nedströmssida läggs
en kraftstation med tre maskinaggregat om 11 MW,
vartdera med 1,67 m tilloppstuber.
Då kraftstationen icke är i drift kan 25 m3/s vatten
avledas genom två tuber för bevattningsändamål o.d. Till
Teheran, som hittills saknat modernt vattenledningssystem,
leds flodvattnet genom en 90 cm ledning och renas vid
ankomsten till staden. Den nuvarande krafttillgången,
20 MW, till miljonstaden har erhållits från en oljeeldad
ångkraftstation och varit alldeles otillräcklig. Hela
distributionssystemet skall nu rustas upp. Den nu tillkommande
effekten, 33 MW, kostar 32 M $, utföres med amerikanskt
bistånd och skall vara leveransklar 1958.
Från floden Karkheh, som försetts med en ca 6 m hög
damm 5, avleds vatten genom kanaler, på flodens ena
sida 50 m3/s för bevattning av 650 km2 och på andra
sidan 12 m3/s för 154 km2.
Vid Dorodzan i Korfloden har sedan forna tider funnits
bevattningsanläggningar för ett gammalt kulturcentrum
70 km norr om Shiraz. Sedan ca 500 år finns sex
murade dammar ännu i bruk. Man odlar säd, sockerbetor
och ris. Man föreslår nu att en 50 m hög jorddamm skall
byggas 6, som skall bilda ett 800 milj. m3 magasin. Till
dammen kommer att åtgå 4 milj. m3 jord och 0,6 milj. m3
stenfyllning vartill kommer 1,15 milj. m3 jord för
täckning intill 900 m uppströms. Två 7 m tunnlar, även
använda som omloppstunnlar under dammens byggnadstid,
skall leda vattnet till en befintlig kanal, som efter 10 km
delar sig i två grenar, av vilka den ena skall korsa floden
genom en hävert. På flodens ena sida utsträckes kanalen
ytterligare 30 km och på den andra 90 km; härunder
upptas flodvatten även från ett annat vattendrag. För
kanalerna skall 6,7 milj. m3 bortschaktas.
Många andra bevattnings- och kraftprojekt planeras. I
floden Sefid-Roode med medelvattenmängden 153 m3/s
skall byggas en 97 m hög betongdamm 7, som ger ett
1 830 milj. m3 magasin för bevattning av 1 200 km2. Man
diskuterar även att åstadkomma ett stort magasin i Irans
viktigaste flod Karun 8, varigenom 5 000 km2 skulle kunna
bevattnas. Härjämte skulle ytterligare arealer kunna
kultiveras genom dränering och översvämningsskydd ( J B
Justin och K Taleghani i Civil Engineering mars 1955
s. 49). G Lbg
Uddevallavarvets största torrlastfartyg. M/S "Sungran"
(fig. 1.) sjösattes den 14 maj i Uddevalla och levererades
den 21 juli 1955 till Skips A/S Selje, Bergen. Det är det
första i en serie stora torrlastfartyg, som varvet har i
order. Skeppet, som byggts till högsta klass i Det Norske
Veritas, levererades som sluten shelterdäckare men kan,
Fig. 1. M/S "Sungran", byggd i Uddevalla.
då så önskas, ändras till öppen shelterdäckare. "Sungran"
har följande huvuddata:
längd överallt ................................ 467’—2" = 142,4 m
mallad bredd ................................ 60’—9" = 18,52 m
mallat djup till huvuddäck .................. 30’—6" = 9,30 m
mallat djup till shelterdäck .................. 40’—6" = 12,34 m
djupgående som öppen shelterdäckare ....... 26’—53/u" = 8,06 m
djupgående som sluten shelterdäckare ....... 26’—85/i6" = 9,05 m
djupgående som sluten shelterdäckare ....... 29’—85/i«" = 9,05 m
lastdryghet som öppen shelterdäckare ....... 10 520 tdw
lastdryghet som sluten shelterdäckare ....... 12 620 tdw
Skrovet är byggt enligt longitudinalsystem i bottnen,
däcken och bordläggningen mellan huvud- och shelterdäcken.
Skrovet är dessutom isförstärkt samt dimensionerat för
malmlast. Väderdäckets fem lastluckor är försedda med
pontontäckluckor av stål av varvets egen konstruktion.
"Sungran" har tre bipodmaster och fyra bompålar med
bommar för 5, 7,5 och 10 t lyft. Dessutom finns en 30 t
tyngdlyftbom. Bommarna betjänas av tolv 5 t och fyra 3 t
elvinschar. Ett 5 t förhalningsspel såväl som ankarspelet
och styrmaskineriet är också eldrivna.
Propellermaskinen består av en tvåtakt enkelverkande
dieselmotor av Uddevallavarvets tillverkning och
Götaverkens konstruktion, utvecklande ca 5 400 ahk vid 112
r/m. Hjälpmaskineriet omfattar tre 200 kW
dieselgeneratorer samt en 25 kW dieselgenerator för hamnbruk (enl.
Uddevallavarvet AB). N Lll
Nya metoder
Brytarmanövrering med koldioxid. En amerikansk
firma har framställt ett manöverdon för
medelspännings-brytare, med koldioxid som kraftkälla. Donet arbetar
således oberoende av yttre kraftkällor. Det har en
arbetscylinder med manöverventil, som matas från en tank med
koldioxid under 15,5 at ö. Tanken håller tillräckligt med
koldioxidgas för en brytaroperation och matas från en
normal koldioxidbehållare över en reduceringsventil.
Behållaren innfehåller 4,5 kg flytande koldioxid, vilket räcker
för omkring 75 brytarmanövrer.
Donet är transportabelt och närmast avsett som reserv
för magnetmanöverdonen på luftbrytare i kapslade
ställverk. Vid fel på manövermagneter eller avbrott i
manöver-strömmen kan detta manöverdon sättas in och manövrera
brytaren utan att den ordinarie manövermagneten
avlägsnas. Donet är tillräckligt kraftigt för att sluta de vanliga
typerna av luftbrytare med magnetisk ljusbågssläckning
upp till 500 MVA brytförmåga mot märkstötströmmen
(Electrical Engineering 1955 s. 329). Fö
Skydd mot rundslag på strömsamlare. Den ömtåligaste
delen på en likströmsmaskin är strömsamlaren vilken lätt
skadas svårt vid överslag mellan borstlägena. Olika skydd
har utvecklats för att hastigt göra strömsamlaren
spänningslös, då ett överslag inträffar. Anledningen till
rundslag är huvudsakligen kortslutningar, kraftiga strömstötar
eller smuts på strömsamlaren. Som skydd för rundslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
