- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
799

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13 september 1955

799

niken och teletekniken, varefter det avslutas med exempel
på aktiva material, såsom selenlikriktare, kristaller,
magnetiska och dielektriska förstärkare samt ferritminnen.
Följande del behandlar i grova drag de tre amerikanska
försvarsgrenarnas önskemål beträffande apparater och
material. Boken avslutas med värdefulla tabeller över
mätningar av mer än 600 viktiga dielektriska material.

En bok, vilken som denna söker omspänna ett oerhört
vitt område inom elektrotekniken, kan givetvis ej vara
fullständig i alla detaljer. Dess stora förtjänst är, att den
går att utnyttja av konstruktörer; dessutom stiger dess
värde genom de rikhaltiga referenser som den är utrustad
ined. R Ohlon

Betraclitungen über Theorie und Anwendung von
Verbundkonstruktionen, av Konrad Sattler.
Veröffent-lichungen des Deutschen Stahlbau-Verbandes 4/54.
Stahl-bau, Köln 1954. 31 s., 42 fig. 4,50 DM.

I denna bok, som huvudsakligen utgör en
sammanfattning av en av samme författare tidigare utgiven bok:
"Theorie der Verbundkonstruktionen" (Tekn. T. 1953
s. 461), behandlas i stort sett beräkning av spänningar
och deformationer i en konstruktion sammansatt av en
stålbalk och betongplatta under hänsynstagande till
betongens krypning och krympning. Även det fall då
betongplattan förspännes behandlas. Däremot går förf. icke
närmare in på förbandet mellan stål och betong eller på
beräkning av brottlaster.

Boken kan i viss mån anses utgöra en formelsamling
jämte anvisningar och exempel på beräkning av
spänningar och deformationer i "Verbundkonstruktionen" på
grundval av DIN-normerna. Användningen exemplifieras
huvudsakligen genom figurer. Boken torde kunna vara av
visst värde för dem som är intresserade av
konstruktionsproblem inom området. Lars östlund

Bibliography ön prestressed concrete, utgiven av Am.
Concrete Inst., Detroit 1955. 83 s. 2 $.

Volymen, i nära A4-format, utgör en förteckning över
2 000 huvudsakligen amerikanska men även många andra
publikationer om förspänd betong. Den är ordnad årsvis
kronologiskt 1896—1953 samt därefter i bokstavsordning
enligt författarnas namn. Som tillägg finnes en lista över
60 amerikanska, brittiska, tyska och franska patent. Boken
kan erhållas efter rekvisition hos institutet. G Lbg

Water pollution research 1954. Report of the Water
Pollution Research Board. H.M.S.O., London 1955. 65 s.,
30 fig., 20 tab. 3 sh.

Skriften innehåller en beskrivning av det nya laboratoriet
i Stevenage och av undersökningar av vattnet i
Themsen-inynningen. Vidare rapporteras verkan av
vattenföroreningar på fisk samt beskrivs erfarenheter vid biologisk rening
av avloppsvatten, behandling av sådant innehållande
deter-genter och bestämning av metaller i avloppsvatten från
samhällen och industrier. Ett avsnitt handlar om
industriella avloppsvatten bl.a. sådana innehållande cyanider,
ett annat om avlägsnande av fluorider ur vatten och
blockering av sandfilter samt ett tredje om automatisk
utrustning. SHl

The non-ferrous metal industry in Europé. OEEC
Non-Ferrous Metals Committee. OEEC, Paris 1955. 154 s.,
ill., tab. 500 fr.

Skriften inleds med en historisk inledning och en
beskrivning av det allmänna läget 1953 och början av 1954.
Därefter följer skildringar av marknadsläget för
aluminium, koppar, bly och zink, nickel och tenn, priser och
framtidsutsikter. I bihang ges total produktion och
förbrukning av icke-järnmetaller i till OEEC anslutna länder
och dessas besittningar samt anges deras beroende av
import t.o.m. första halvåret 1954. Vidare finns rapporter av
experter om de olika icke-järnmetallindustrierna. SHl

Hänt inom tekniken

Nordiska skeppstekniska årsmöten. Dansk
Ingeniør-forening, Samarbetsdelegationen för de tekniska
föreningarna i Finland, Den Norske Ingeniørforening, Svenska
Teknologföreningen, Tekniska Samfundet i Göteborg och
Skånska Ingenjörsklubben har på norskt initiativ kommit
överens om att utse en permanent samarbetskommitté med
uppgift att årligen anordna nordiska skeppstekniska
möten, alternerande i de olika nordiska länderna. Vid mötena
skall hållas tekniska föredrag av hög klass. Det första
mötet hålles troligen i Oslo i oktober 1956.

Nordiska Betongförbundet är ett samarbetsorgan för
Dansk Ingeniørforenings Betonsektion, Betongföreningen i
Finland, VerkfræÖingafélag Islands, Norsk Betongforening
och Svenska Betongföreningen.

Förbundet, som bildades 1954, har till ändamål att främja
samarbetet mellan betongfackmän i de nordiska länderna
och därmed verka för betongteknikens utveckling.
Verksamheten skall bedrivas genom nordiska
betongkongresser, nordiskt utskottsarbete och genom samarbete i
betongforskning. Förbundet skall vidare medverka till
utarbetande och antagande av likartade riktlinjer, bestämmelser och
normer för betongarbeten och betongvaror i
medlemsländerna. Förbundet kan representera de anslutna
organisationerna internationellt efter enhällig tillstyrkan av dessa.

Kemi och Bergs höstutflykt ägnades 1955 åt Stockholms
Gasverk. Detta, som är det tredje i storlek i Europa,
firade sitt 100-årsjubileum för ett par år sedan.
Torrdestillation av stenkol är en mycket gammal industri, i själva
verket näst bergshanteringen den äldsta storindustrin.

Stadsgas tillverkades först för belysningsändamål men
utnyttjas numera uteslutande som värmekälla inom hushåll
och industri. Till en början måste man göra gas med högt
värmevärde. Den var då gasverkens huvudprodukt, medan
koksen, som fick relativt låg kvalitet, var en biprodukt. I
och med att gasens användning för belysning upphörde
kunde man emellertid utan olägenhet bl.a. minska dess
värmevärde, genom övergång till gasfattigare men bättre
koksande kol, varvid koks av hög kvalitet kunde
erhållas.

Stockholms Gasverk var ett av de första i Europa som
tillverkade gasverkskoks av hög kvalitet, och det är nu
ett koksproducerande verk som för sin ekonomi är starkt
beroende av koksen. Denna är inte längre en biprodukt.
Det för kolets torrdestillation nödvändiga värmet kan
alstras genom förbränning av stadsgas eller av koks
tillverkad generatorgas. Den senare kan vidare blandas med
stadsgas, om man höjer dess värmevärde genom tillsats
av gasol. Man kan sålunda reglera förhållandet mellan
stadsgas och koksproduktion inom tämligen vida
gränser.

Gasverket har nyligen för andra gången moderniserats
och byggts ut. I princip är förändringarna omärkliga; de
består huvudsakligen i mekaniska finesser. De nya
kammarugnarna har större kamrar än de gamla; de tar 16 t
kol mot 8—11 t. Totalt kan gasverket avverka högst 1800
t/dygn kol; normalt är avverkningen för närvarande 1 200
—1 400 t/dygn. Då varje ton kol ger ca 330 m3 gas,
tillverkas 400 000—460 000 m3/dygn gas.

Man har två distributionsnät, ett mellantrycksnät med
större rördimension på huvudgasledningarna för
innerstaden och ett högtrycksnät med mindre rördimensioner
för ytterområdena.

För att kunna använda relativt klena gasledningar
pumpas gasen ut i huvudledningarna under avsevärt högre
tryck än gasklockorna kan ge. Pumparna för
högtrycksgas är ångturbindrivna skruvpumpar, som vardera ger
10 000 m3/h. Gas transporteras upp till 20 km från
Värtagasverket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0819.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free