- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
808

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

808

TEKNISK TIDSKRIFT

impedans vid låga anodspänningar. Denna effekt
har renodlats och utnyttjats hos en vid Telefon
AB L M Ericsson utvecklad rörtyp, minnesröret,
som har 20 av varandra oberoende likvärdiga
elektroder med negativt inre motstånd.
Karak-teristikorna, fig. 3, ger stabila arbetspunkter
vid origo och C. Röret har tack vare denna
egenskap en minneskapacitet av 20 bit och är
särskilt avsett för "parallellavläsning".

Högvakuumrör ställer sig tyvärr sällan
ekonomiska inom automattekniken, det är inte
minst strömförbrukningen och den visserligen
på senare år förbättrade men dock begränsade
livslängden som ligger dem i fatet. De tillgrips
därför endast för mera kvalificerade uppgifter.

Glimrör som uppkopplingselement

De gasfyllda kallkatodrören, som ej drar ström
eller slits under vila, har däremot visat sig väl
möta automatteknikens behov. I en elementär
koppling med en glimtriod, fig. 4, har röret två
urladdningssträckor av primärt intresse,
nämligen mellan tändelektrod och katod samt mellan
anod och katod. I den förra är tändspänningen
avsiktligt låg, vid aktiverade rör av
storleksordningen 80 V, under det att huvudsträckans
tändspänning görs så hög som möjligt, ca 200 V,
vilket alltså utgör högsta användbara
matningsspänning. Om en impuls överstigande
tändspänningen tillförs tändsträckan uppstår en
urladdning i denna, som också sprider sig till
huvud-sträckan (anod—katod) med ett tämligen
strömoberoende brinnspänningsfall på ca 65 V. Den
omständigheten att urladdningen tack vare "inre
återkoppling" underhåller sig själv även om
strömmen i tändsträckan upphör, är i de flesta
fall av stort värde (jfr relä med hållkontakt).
För att släcka röret krävs å andra sidan att
huvudkretsen bryts eller att den effektiva
elektromotoriska kraften i ytterkretsen åtminstone ett
ögonblick, av storleksordningen 1 ms, minskas
under brinnspänningen.

Det finns glimrör av olika utföranden,
avpassade för olika behov. Om extrem snabbhet fordras
(kort joniserings- och avjoniseringstid) måste
man övergå till vätgas eller helium som fyllning
i rören i stället för argon, som är det vanliga.

Fig. 3.
Ström-spänningkarakteristik för en
elektrod i ett minnesrör med
yttre elektrodmotståndet
Ra. Origo och C markerar
stabila arbetslägen.

Fig. 4. Glimtriod; A tändelektrod

Fig. 5. Dubbelstyrd glimtriod med två skilda tändsträckor
med separata tändelektroder. Röret skall tända vid
koin-cidens mellan tändimpulser på samhörande
tändelektroder; a anod, k katod, ta tändanod, tk tändkatod.

Därmed följer tyvärr mycket högre tänd- och
brinnspänningar, så att matningsspänningen
närmar sig 400 V. Ett sådant rör, fig. 5, har
konstruerats med sikte på en alldeles speciell
till-lämpning och elektrodsystemet omfattar därför
två skilda tändsträckor med separata
tändelektroder. Den ena tändelektroden i varje par
tillförs positiva impulser, den andra negativa.
Impulsernas storlek väljs så att tändning inträffar
endast vid koincidens mellan impulserna i
endera elektrodparet.

I normala fall lönar det sig dock inte att
tillverka dylika specialrör när man vill göra ett rörs
tändning beroende av olika villkor utan man
kombinerar rören med separata logiska nät.
Dessa kan t.ex. byggas upp med hjälp av likriktare
och motstånd i olika kombinationer. Man kan
därvid utgå från två enkla grundkopplingar
döpta i USA till "and-" och "or-circuits" eller
på svenska "och-" resp. "eller-kretsar". Den
första, fig. 6, har till uppgift att göra en utsignal
beroende av samtidig förekomst av två eller flera
insignaler. Relämotsvarigheten är seriekopplade
slutkontakter. En positiv utspänning uppträder
endast då samtliga ingångar tillförs positiva
spänningar. "Eller"-kretsen, fig. 7, motsvarar
parallellkopplade reläkontakter. Positiv spänning
erhålls på utgången när en av ingångarna får
positiv spänning, likgiltigt vilken. Vätgasglimröret,
fig. 5, kan sägas ha två inbyggda "och"-kretsar
sammanförda med en "eller"-krets.

Fig. 2. Sröm-spänning-karakteristik för
en elektrod (spade) i en trokotron; ISp
spadström, Ipi plattström, övriga
plattor och spadar ligger på 100 V.
Magnetfältets styrka är
350 gauss.
Punkterna A och C markerar
stabila arbetslägen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0828.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free