Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 4 oktober 1955 - Elektroniska automatväxlar, av Gunnar Svala och Walter Jacob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
814
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 19. Pulsgenerator och en del av den övriga
abonnentutrustningen.
neutraliserar anropsspänningen till identifieraren och som
sålunda används för en funktion, som motsvarar brytreläet
inom den nuvarande automattekniken.
Till uppladdningskondensatorn 1 är även en
resonanskrets 12 kopplad, som har en resonansfrekvens lika med
halva pulsrepetitionsfrekvensen, alltså 4 000 Hz. Den skall
vid utsändande av ringsignal tända ett glimurladdningsrör
13, som är av inverterad typ och kan släppa igenom
växelström. Växelströmmen transformeras med hjälp av
transformatorn 14 och går sedan över abonnentutrustningen 15
och linjen 16 till tillhörande telefonapparat och alstrar där
ringsignalen. Det är alltså endast nödvändigt att
undertrycka varannan impuls på endera av de två
tändelektro-derna hos pulsgeneratorröret 5. Pulsgeneratorn arbetar då
med frekvensen 4 000 Hz och detta verkar inte störande,
då den ingår endast i ringtonen.
När den anropade abonnenten lyfter sin
handmikrotele-fon, kommer genom abonnentutrustningens 15 inverkan
en del av mikrofonströmmen att gå genom en
sekundärlindning hos svängningskretsens 12 induktans, så att
svängningskretsen dämpas kraftigt och röret 13 släcks.
Därigenom avbrytes omedelbart ringningen.
Signaleringen
För signaleringen finns i växeln en särskild signaltråd 20,
som liksom taltråden är gemensam för alla abonnenter.
Genom en enkel "och"-krets, som bildas av motståndet
17, som får en positiv spänning från abonnentutrustningen
15 och dioden 18, vilken är ansluten till en del av
pulstransformatorns primärsida, tar signaltråden 20 emot
impulser över "eller"-dioden 19, när abonnenten har lyft
sin handmikrotelefon och när hans pulsgenerator har
kommit i gång.
Pulsens utseende i en viss tidsposition på signaltråden
ger upplysning om tillståndet i ifrågavarande kanal och
det är endast nödvändigt att med en pulslägeselektiv
övervakningsanordning (kanalövervakning) avkänna kanalen
och sända ut därav föranledda besked.
Om pulsen försvinner betyder detta, att båda
abonnenterna har lagt på, eller att den anropande har lagt på efter
ofullbordat val. I detta fall alstras nedkopplingsbesked,
som återställer allting i viloläge.
Om pulsen får en komponent med 4 000 Hz genom att
impulser från anropade abonnenten kommer till, betyder
detta, att den anropade abonnenten just har lyft. I det fal-
let skall den anropade abonnentens pulsgenerator
omedelbart skiftas till den normala frekvensen, 8 000 Hz, så att
samtalet kan börja. En sådan anordning kan åstadkommas
ganska lätt genom en frekvensselektiv koppling i
kanal-övervakningsanordningen.
När pulsen kommer in och försvinner periodiskt betyder
detta att fingerskivan används. Denna signal upptas av ett
register, som räknar avbrotten mellan impulstågen och
markerar den anropade abonnentens nummer. Registret
är härvid pulslägeselektivt kopplat till signaltråden genom
koincidens med den anropande abonnentens pulsläge.
Identifieraren.
Identifierarens verkningssätt har beskrivits i samband
med fig. 8. Ett ingångsmotstånd, t.ex. Lll i fig. 8,
motsvarar /?! i fig. 19. Genom Rt kommer alltså en positiv
spänning till identifieraren från abonnentens linjeutrustning 15,
när abonnenten lyfter. Så snart glimrörskedjorna, som
avsöker identifierarematrisen — tvådimensionellt
koordinatsystem, dess koordinater motsvarar abonnentnumrets
tiotals- och entalssiffra — har hittat koincidens med den
inkommande plus-spänningen, erhålls på
identifierarematrisens utgång en spänning, som ögonblickligen stoppar
kedjorna. De tända rören i de båda kedjorna ger information
om den anropande abonnentens nummer till en
minnes-anording, som magasinerar numret och i sin tur börjar
excitera abonnentröret 5, som ligger på motsvarande ställe
i abonnentmatrisen. Så snart röret och därmed
pulsgeneratorn har kommit i gång erhålls från krets 11 den
negativa spänning, som över R2 kompenserar den från
linjekretsen levererade plusspänningen, så att identifieraren
släpps fri och blir ledig för betjäning av en annan
abonnent.
Minnet
Minnet eller magasineringsanordningen innehåller ett
antal minnesrör, som utvecklats speciellt för att uppfylla
följande krav: Inskrivning och radering skulle kunna ske vid
godtyckliga tider (en egenskap, som t.ex. inte kan
åstadkommas med magnetisk trumma). Organet skall ha såväl
parallellingång som parallellutgång och lämpa sig för
upprepad periodisk avläsning. Åtta sådana minnesrör (ett rör
för varje kanal) är hopkopplade på det sättet, att
respektive element i varje rör kan förses med "skrivspänning",
som kommer från identifieraren. Elementen är då
uppdelade i två grupper om tio element vardera, liksom
matristrådarna i identifieraren, varvid en grupp magasinerar
abonnentens tiotalssiffra och den andra gruppen
abonnentens entalssiffra.
Så snart skrivspänning uppträder på trådar,
motsvarande abonnentnumret och kanalsökaren har ett ledigt rör
till förfogande, sker inskrivningen där på så sätt, att
respektive element genom en manöver på respektive rörs
galler och katod överföres till det "upplåsta" tillståndet
(punkt C i fig. 3), varefter skrivspänningen inte längre
behövs.
Respektive element i varje rör är även utgångsmässigt
parallellkopplade och respektive utgångar går över
impuls-förstärkare fram till abonnentmatrisens respektive trådar
i vars korsningspunkter vätgasrören (5 i fig. 19) befinner
sig. Minnesrören utläses nu i en viss turordning periodiskt
genom att gallren tillförs pulser i respektive pulslägen från
pulscentralen, så att rören "spottar" ut sina magasinerade
nummer i de rätta ögonblicken.
Samma minnesorgan finns på de anropade abonnenternas
sida (ß-sida) men skrivspänningarna kommer här i stället
från ett register, som har tagit emot den anropade
abonnentens nummer. Inskrivningsmanövern, dvs. i vilket rör
inskrivningen skall ske, bestäms av registrets tillfälliga
pulsläge — naturligtvis samma pulsläge eller kanal, i vilken
den anropande abonnenten har skrivits in.
Omedelbart efter inskrivningen börjar röret sända ut
pulser till en likadan abonnentmatris, som har beskrivits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
