- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
818

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

818

TEKNISK TIDSKRIFT

Vid tillverkning av pulverstål Class A minskas kolhalten
till 0,1 »/o under sintringen varigenom presskropparna blir
tillräckligt mjuka för hoppressning till mer än 97 °/o relativ
täthet. Materialets kolhalt höjs sedan genom gasuppkolning
varvid det ofta är tillräckligt att öka kolhalten bara i
ytskiktet. Vid härdning får presskropparna då stor
ythård-het och seg kärna.

önskas ett material med högre kolhalt i kärnan, sätts
mera kol till pulverblandningen. Presskropparna har då
större hårdhet och kan därför inte pressas till lika stor
täthet. Man kan lämna ca 0,6 °/o C i kärnan och får då
pulverstål Class B som är särskilt lämpligt för tillverkning
av grova presskroppar vilkas fullständiga gasuppkolning
skulle ta för lång tid.

Vid den första pressningen bör man inte använda tryck
över ca 60 kp/mm2. Högre tryck medför nämligen snarare
minskning än ökning av presskroppens hållfasthet. Vid den
andra pressningen behövs ett tryck på minst 95 kp/mm2
för att presskroppen skall få önskad täthet. Härför
fordras också att friktionen mellan presskropp och dyna görs
så liten som möjligt genom lämplig smörjning.

Före andra pressningen har presskroppen
kommunicerande porer. Dessa skulle fyllas, om man använde ett
inträngande smörjmedel, och porernas sammantryckning
skulle hindras. Man smörjer därför presskropparna
genom trumling med kulor vilka doppats i en tvållösning
och sedan torkats.

På i princip samma sätt tillverkar man också ståldelar,
särskilt kugghjul, av legerat stålpulver med en
sammansättning motsvarande nickel-molybdenstålens AISI 4600,
dvs. med 0,35 °/o Si, 0,75 °/o Mn, 1,85 °/o Ni, 0,25 °/o Mo.
Pulver med olika stor kolhalt, t.ex. 0,30 eller 0,50 %>, är i
USA tillgängliga i kornstorlekar på 0,83—0,043 mm. Dess
pris är ungefär lika med elektrolytiskt järnpulvers. En
fördel med användning av legerat stålpulver sägs vara
att produkten kan härdas utan föregående uppkolning vid
vilken arbetsstyckena ofta slår sig.

Presskropparna uppges ha stor härdbarhet och efter
värmebehandling hög brottgräns. Efter kylning i olja från
870°C får arbetsstycken av stålpulver med 0,30 °/o C
sålunda brottgräns 80 kp/mm2, 0,2-gräns 60 kp/mnr och
förlängning 1,5 %>. Materialets skenbara täthet är 7 500 kg/
m3 och dess porositet 4 °/o.

De största fördelarna med pulvermetallurgisk
framställning av kugghjul uppges vara att tillverkningskostnaden
blir mindre och produktens ytfinhet bättre än vid
fräsning eller slipning av konventionellt material med samma
sammansättning. Kugghjul lär kunna tillverkas med lika
god precision av pulverstål som av bearbetat stål eller
brons (J W Young i Iron Age 3 febr. 1955 s. 119—122;
Product Engineering mars 1955 s. 133—138). SHl.

Eldfasta kerametaller. På senare tid har man ägnat
växande intresse åt en typ av nya högtemperaturmaterial
med egenskaper som liknar både keramiska materials och
metallers (Tekn. T. 1949 s. 47; 1951 s. 26; 1952 s. 104, 1032;
1953 s. 818). Till denna grupp hör främst med metall
bundna zirkonium-, krom- och molybdenborider samt
nickelaluminider. Dessa material uppges ha utmärkta
egenskaper vid hög temperatur, god korrosionsresistens och
god nötningshållfasthet. De har höga smältpunkter (upp
till 2 800°C) och kan därför med visst fog kallas eldfasta
material.

Boridmaterialen tillverkas pulvermetallurgiskt på ungefär
samma sätt som hårdmetaller, men boriderna reagerar med
det metalliska bindemedlet vid sintringen varigenom
slutprodukten får egenskaper som betydligt avviker från
hårdmetallernas.

Zirkoniumboridmaterialet tillverkas numera med
bindemedel, och den färdiga produkten är därför en blandning
av zirkoniumborid och en borid av bindemetallen.
Produkten har goda mekaniska egenskaper vid hög
temperatur och är hård, men den är vid rumstemperatur spröd i

jämförelse med metaller. Dess sprödhet avtar dock med
stigande temperatur.

Zirkoniumborid har utmärkt resistens mot salpetersyra,
klorvätesyra och ett antal smälta material, såsom
aluminium, koppar, tenn, magnesium och fluorider. Dess
resistens mot väteperoxid, smält kisel och mässing är god,
men den motstår inte oxidation vid hög temperatur lika
bra som några andra av boriderna. Zirkoniumborid
reagerar tämligen snabbt med smält järn och Inconel, men den
väts inte av icke-järnmetaller och är därför lämplig för
hantering av dessa metaller. Smältpunkten är mer än 2 760°C.

Kromborider, bundna med metall, tillverkas kommersiellt
i två serier. Utmärkande för den ena är stor resistens mot
oxidation vid hög temperatur. Dessa material är vidare
hårda, har stor hållfasthet vid hög temperatur och är
mindre spröda än zirkoniumboriden. Material tillhörande
den andra serien har särskilt hög brottgräns och större
slagseghet än andra boridmaterial.

Kromboriderna angrips inte av utspädd salpetersyra, och
de har utmärkt resistens mot koncentrerad salpetersyra,
klorvätesyra, svavelsyra och fluorvätesyra. De angrips
sakta av perklorsyra och löses lätt upp i smält
natrium-peroxid eller nitrat-karbonatblandning. Materialen är
särskilt lämpliga där stor korrosions- och nötningsresistens
fordras, men de har också föreslagits till skövlar för
gas-och ångturbiner.

Molybdenboriderna har goda elektriska egenskaper, stor
hårdhet och god nötningshållfasthet. Litet är känt om
deras korrosionsresistens, men det uppges att
molybden-nickelborid håller utmärkt mot utspädd svavelsyra. Ett
material av denna typ har visat sig lovande till skär vid
bearbetning av aluminium och mässing.

Nickelciluminid är den kerametall som senast nått
kommersiell tillverkning. Den består till största delen av
inter-metalliska nickelaluminiumföreningar. Den tillverkas i
flera kvaliteter. Materialens smältpunkt är högre än någon
av de ingående metallernas. De har stor brottgräns, större
seghet än de flesta kerametaller och utmärkt resistens mot
snabba temperaturväxlingar vid upp till ca 1 100°C.
Därför anses de lämpliga som högtemperaturmaterial och
provas som material för ledskenor och skövlar i gasturbiner
(Metallurgia april 1955 s. 185—186). SHl

En högresistent legering. I USA har man framställt en
ny legering kallad Nionel, med ungefär 40 °/o Ni, 21 °/o Cr,
3 °/o Mo, 1,75 °/o Cu, 31 °/o Fe och små mängder mangan,
kol och kisel. Tack vare den höga nickelhalten och
närvaron av molybden och koppar är legeringen betydligt
motståndskraftigare mot svavelsyra-, svavelsyrlighets- och
fosforsyralösningar än de vanliga rostfria stålen.
Krom-och nickelhalten i förening gör legeringen resistent mot
åtskilliga oxidationsmedel.

Nionel tål 70 °/o svavelsyra vid ca 80° C och 40 °/o syra
vid kokpunkten. Den väntas få användning bl.a. vid
svavelsyrabetning av järn, stål och kopparlegeringar, i
oljeraffinaderier, tvättmedelsfabriker, rayonfabriker och
anläggningar för behandling av malmer.

Nionel sägs vara överlägsen de legeringar som för
närvarande används för svavelsyrlighet och för avledning av
förbränningsgaser och kondensat från svavelhaltiga
bränslen samt inom massa- och pappersindustrin. Legeringen
har visat stor resistens mot fosforsyralösningar, vilket är
av betydelse vid framställning av syran ur råfosfat enligt
den våta metoden.

Materialet tål vidare salpetersyra av de flesta
koncentrationer och temperaturer. Viktigare är dock dess resistens
mot blandningar med andra svårhanterbara syror. Det
angrips föga av organiska syror, såsom kokande isättika,
ättiksyra-myrsyrablandningar, malein- och ftalsyra och
andra, som angriper legerade stål. Nionel visar även god
motståndskraft mot saltvatten, varför legeringen kan finna
god användning i värmeväxlare, som ofta måste motstå
korroderande ångor och kloridhaltigt kylvatten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0838.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free