- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
823

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4- oktober 1955

823

Man har föreslagit att undanröja dessa olägenheter
genom att upphetta den förtenta plåten i två steg. I det
första värms den till en temperatur under tennets
smältpunkt, varvid gaser och vätskor avlägsnas; i det andra
överskrids tennets smältpunkt (Engineers’ Digest juni 1955
s. 264). SHl

Självladdande elektrofilter. På polyesterfibrer uppstår
både positiva och negativa laddningar tätt intill varandra,
och potentialdifferensen mellan dem ökas genom friktion,
om luft får passera genom en fibermatta. Detta utnyttjas i
ett luftfilter i vilket filtermediet består av Dacron-fiber.
Enheter för upp till 60 m3/min tillverkas. Inget högt tryck
behövs för åstadkommande av luftströmmen. Fibern kan
rengöras genom nedsänkning i vatten eller avspolning.
Fett eller olja kan avlägsnas med vatten innehållande ett
tvättmedel (Chemical Engineering maj 1955 s. 258). SHl

Böcker

Kalkylering inom textilindustrin, av T Paulsson
Frenckner. FFI:s Medd. 48. Norstedt, Stockholm 1954.
182 s., ill. 11 kr.

Föreliggande arbete har tillkommit på initiativ av
Textilrådet och kan anses utgöra ett led i rådets arbete på en
textilbranschens egen linje i redovisnings- och
kalkylfrågor. Denna utveckling inleddes med den 1950 likaledes på
initiativ av Textilrådet publicerade kontoplanen för
textilindustrin. Den relativt rikhaltiga redovisningslitteratur som
finns, med de i stort sett allmängiltiga lösningar, som där
rekommenderas för de kalkyltekniska problemen, har
alltför ofta varit föga matnyttigt för textilmannen. Han har
haft att brottas med för branschen specifika problem, som
närmast sammanhänger med produktionsförloppets
kontinuitet och materialkostnadernas tungt vägande andel i
kalkylen. Vid tillkomsten av detta arbete har förf. haft
tillfälle att samarbeta med sakkunnigt folk inom
textilbranschen och redovisningsproblemen har därigenom på
ett förtjänstfullt sätt kunnat tillrättaläggas för textila
förhållanden.

I del 1 redovisas de grundläggande idéerna för allt
kalkylarbete — genom en mångfald praktiska exempel
tillrättalagda för textila förhållanden. Här har naturligtvis
icke kunnat undvikas en hel del elementära resonemang,
som för vissa läsare verkar betungande.

Den läsare, som snabbt vill se hur förf. tänker sig att
en produktkalkyl skall byggas upp, kan gå direkt till del 2.
Här finner han då produktkalkyler för såväl vlle som
bomull och trikå (i skilda kapitel) med mycket ingående
kommentarer.

I del 1 behandlas bl.a. frågan om kalkylering och
prissättning på ett intressant och allsidigt sätt. Förf.
understryker ofta betydelsen av att kalkyleringen skall vara
framtidsinriktad, vilket med säkerhet behöver poängteras
för många företagare, som ser sin redovisning närmast
som historieskrivning — "Hur gick det förra året?" I
avsnittet om produkt- kontra avdelningskalkylering
rekommenderar förf. avdelningskalkylering i kombination med
standardkostnadsberäkning.

Det mest intressanta kapitlet i del 1 är utan tvekan det
sjätte "Skola alla kostnader fördelas?" Förf. tar icke själv
ställning i denna fråga. Han har emellertid här
sammanfattat de väsentligaste synpunkterna som framkommit under
de senaste åren i diskussionerna om
självkostnadsberäkning kontra särkostnadsberäkning.

I kapitlet om kalkylering av direkta kostnader har förf.
penetrerat en mängd praktiska problem angående
kalkylering av direkt material. Industrins kostnadsfolk får här
åtskilliga goda tips.

I kapitel 9 om "Tablåer och rapporter" varnar förf. för
kontoplanen som ett självändamål i redovisningen.
Kontoplanen skall vara en arbetsrutin — kanske en av flera

möjliga sådana. Förf. visar här att en fullständig
kalkyle-ringsredovisning är möjlig — kanske t.o.m. lämplig — i
tabellarisk form även såsom enda hjälpmedel vid sidan
om affärsbokföringen. Huruvida sedan de jättetabeller
med utvikningsblad, som förf. exemplifierar sin
framställning med, är en god praktisk lösning, kan kanske
diskuteras.

Avslutningsvis önskar vi framhålla, att förf:s inlägg i
den aktuella kalkyldebatten med stor behållning torde
kunna läsas av redovisningsmän och tekniker även
utanför de textila leden. Bokens detaljrikedom och förf:s
trevliga framställningssätt borgar tillsammans för ett mycket
intressant studium. Per Jägerstedt & Sven Sjögren

Riktlinjer för bedömande av när i drift varande
stållinor till maskinerier vid hissar (ej gruvliissar),
lyftkranar, telfrar och därmed jämförbara lyftdon skall
kasseras (Linkassationsnormer), utarbetade och utgivna
av IVA-.s Linkommitté. Stockholm 1955. 11 s. 2 kr.

Dessa linkassationsnormer, vilkas innehåll framgår av
titeln, har godkänts av Arbetsskyddsstyrelsen, som vidare
fastställt att normerna skall tillämpas fr.o.m. den 1 januari
1956. Normerna rekvireras från IVA, Stockholm 5. WIl

Taschenbucli für Elektroteeliniker, bd 2:
Anwendung-en, av Franz Moeller. Teubner, Stuttgart 1955. 1 041 s.,
1 029 fig., 193 tab. 58 DM.

Den tyska elektrotekniska litteraturen har under
efter-krigsperioden vuxit snabbt. Detta har möjliggjort
utgivandet av en modern elektroteknisk handbok. Härigenom har
den erfarenhet, som finnes samlad i tidigare tillgängliga
uppslagsverk av denna karaktär från andra länder,
kompletterats med motsvarande tyska erfarenheter.

Det för någon tid sedan utgivna första bandet av
handboken innehöll den nödvändiga matematiska och
teoretisk-elektrotekniska bakgrunden till den praktiska
elektrotekniken jämte materiallära. I det nu föreliggande andra
bandet behandlas de elektrotekniska maskinerna och
anläggningarna såväl inom starkströms- som
svagströms-området. Huvudvikten lägges dock även här på de
grundläggande principerna, formlerna och definitionerna.
Gällande tyska normer och förordningar behandlas dock
ingående.

Speciellt för de elektriska maskinerna har större
utrymme ägnats åt de konstruktiva synpunkterna än åt de
drifttekniska. I flera avsnitt saknas tyvärr normala
kostnads-karakteristika. Bokens relativt begränsade omfång har ej
möjliggjort ett djupare inträngande i detaljer, och
specialisten finner därför ej något nytt. Den praktiskt
verksamme ingenjören får emellertid en god överblick över
hela elektrotekniken och för hans del tillräckliga fakta
inom flertalet specialområden. Dessutom utgör handboken
ett värdefullt samlingsverk över den praxis, som
framkommit inom tysk elektroteknik. Lr

Technisch-wissenscliaftliche Abhandlungen der
Os-ram-Gesellschaft, bd 6, utgiven av Wilfried Meyer.
Springer, Berlin 1953. 220 s„ 169 fig. 28 DM.

Denna serie "Abhandlungen" tillkom 1930 för att göra
forsknings- och utvecklingsarbeten hos Osrambolaget
tillgängliga för en större publik. Den omfattar ett brett
arbetsfält, såsom metallurgi, glasframställning, atomfysik,
elektronik, och över huvud taget det stora fält inom
vetenskap och teknik som en modern tillverkning av elektriska
ljusalstrare innesluter. Till 1943 utkom fem band — kriget
och dess följder har medfört, att det sjätte först nu
föreligger i tryck.

Boken innehåller 42 uppsatser, varav 25 ej har
publicerats tidigare. Av det rikhaltiga innehållet må nämnas:
driftförhållanden vid lysrör, bestämning av
plasmatemperaturen hos en xenonhögtrycksljuspelare genom
ljustäthets-mätningar, temperaturmätning med lyspulver,
vakuumblixten och dess användning, angivande av ljuskällors

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0843.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free