Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 11 oktober 1955 - Bergförankring, av Magnus Smedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
826
TEKNISK TIDSKRIFT
sat sig fullt gångbara under skenbart lika
förhållanden i andra gruvor.
Fördelar
I praktiskt taget samtliga fall av
bergförankring kan man konstatera att takförhållandena i
orter och arbetsrum förbättras, och i många fall
är denna förbättring ytterst anmärkningsvärd.
Spännvidden i orter och arbetsrum kan ofta
ökas, varigenom bättre arbetsförhållanden
skapas, större och mera ekonomiska lastnings- och
transportmedel kan användas, och
överhuvudtaget kan man sätta in tekniska hjälpmedel som
förbättrar brytningsekonomin.
I transportorter där man icke har användning
för de större utrymmen, som bergförankring kan
medge genom att vertikala förbyggnader
försvinner, kan alltså dimensionerna på orten minskas
ned, vilket är detsamma som minskad
drivnings-kostnad för uppnående av samma resultat. Om
takförhållandena normalt är så ogynnsamma,
att brytning inom vissa områden kan
ifrågasättas, kan man ofta genom bergförankring
konsolidera taket så att brytning blir möjlig.
Kostnaden för bergförankring är som regel av
samma storleksordning som för en
gruvförbygg-nad av normal typ. I vissa fall blir den lägre och
i vissa fall högre, beroende på lokala
omständigheter. I rapporter från utförd bergförankring
konstaterar man emellertid enhälligt att många
andra faktorer påverkas ekonomiskt
fördelaktigt, så att metoden alltid synes vara
ekonomiskt berättigad. Dylika faktorer är t.ex. lättare
framkomstmöjligheter för gruvpersonalen,
förbättrad ventilation genom att turbulensen kring
gruvstöttorna försvinner, enklare och mindre
materialhantering och lagerhållning av
förbyggnadsmaterial.
Bergförankring påverkas normalt inte vid
sprängning av salvor, varför reparation av
skadad förbyggnad bortfaller. Vanlig förbyggnad
måste ofta förstärkas eller bytas ut på grund av
skada från lösa bergpartier, röta, rörelser i
väggar och tak osv. Detta blir sällan fallet vid
bergförankring.
Den största fördelen torde emellertid ligga på
säkerhetsområdet. Genom systematisk
bergförankring blir själva skyddsarbetet mera
rutinmässigt, i förväg planerat och därigenom som
regel bättre utfört. Risk för nedskjutning av
stöttor nära arbetsplatserna bortfaller. Risk för
skada i trånga utrymmen mellan arbetsmaskiner
och transportmedel å ena sidan och
gruvförbygg-nader å andra sidan bortfaller.
Bergbultarnas gängning
Vare sig bulten är en kilbult, expanderbult eller
av annan konstruktion skall den utföras med
rullad gänga och icke med skuren. En rullad
gänga framställs utan att material avlägsnas
Fig. 1. En 5/s" bergbult av högvärdigt stål med rullad gänga
och fast skalle i vilken gods ursparats vid smidningen.
från bulten, då gängningen sker genom plastisk
deformation av bultmaterialet. Genom
rullgäng-ningsförfarandet kan man för en viss given
gängdiameter, t.ex. använda klenare
stångmaterial än för samma gänga i skuret
utförande. Då kärndiametern i gängsnittet som
regel bestämmer bultens hållfasthet har en bult
med skuren gänga outnyttjat material i hela sin
längd utom just på den gängade delen. Vidare
innebär skuren gängning alltid en extra
brottanvisning.
Som ett belysande exempel kan nämnas att ett
vridmoment i bulten av 30 kpm på en bult
St 37 med skurna gängor motsvarar i det
närmaste hela brottlasten, under det att samma
spänning vid bult med rullad gänga endast
motsvarar något mer än halva brottlasten.
Någon invänder då kanske att framställningen
av rullade gängor är förbehållet vissa
specialutrustade företag med rullgängningsmaskin
tillgänglig och att en mindre gruvdrift eller ett
mindre anläggningsarbete inte med fördel kan
hämta sina bultar därifrån. Rullade gängor kan
emellertid framställas i en vanlig svarv genom
anskaffande av ett rullgängningshuvud, vilket
kostar ca 1 500 kr. och alltså med fördel kan
anskaffas av flertalet verkstäder, som framställer
bultar i någon omfattning.
Vidare invänds, särskilt från malmgruvehåll,
att bergets struktur snarare än bultens
hållfasthet blir avgörande för hur tätt man skall sätta
bultarna. Därvid kan det ofta inträffa att man
inte kan utnyttja bultens teoretiska bärförmåga,
varför extrastyrkan i den rullade gängan är
onödig. Härtill kan genmälas att man sällan exakt
kan avgöra, hur de enskilda bultarna i ett
enstaka förband kommer att belastas genom
bergtrycket.
Risk föreligger att en enstaka bult blir
överbelastad och brister eller glider samt lastar av
på närasittande bultar osv. Varför då kasta bort
den extra säkerhetsmarginal som rullgängan
innebär? Vinsten är ju inte enbart att klenare
stångmaterial kan användas för samma
nominella bärighet hos bulten, utan därtill kommer
vinsten av säkrare bultar genom den minskade
brottanvisningen vid rullad gänga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
