- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
845

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4- oktober 1955

845

Cylinderslitning hos dieselmotorer

Direktör Hans Peters, Mannheim

Under de senaste åren har tillverkare av
dieselmotorer blivit tvungna att ägna den största
uppmärksamhet åt motorernas slitning och särskilt
cylinderslitningen. Denna erbjuder svårlösta
problem, då såväl dess orsaker som de former i
vilka den uppträder är mycket komplicerade.
Det är i dag inte alls klarlagt hur och i vilken
grad slitningen påverkas av olika faktorer,
såsom kombination av olika material, materialens
sammansättning, förbränningsförloppet,
påkänningar, glidhastighet, bearbetningsmetoder,
yt-finhet, driftbetingelser, smörjoljans och
bränslets kvalitet.

Slitningens natur

Ytavnötning är den slitningsform, som allmänt
anses vanligast, fastän denna uppfattning inte
alls förefaller välgrundad. Utan tvivel spelar
dock bortslitning av utstående ytdelar en
betydande roll under motorns inkörning. En
slitning av denna typ kan inte helt undvikas med
de tekniska möjligheter tillverkarna för
närvarande har.

Det är emellertid viktigt att bortförandet av
material härvid sker intrakristallint så att en
bestående glatt yta uppstår. Vid interkristallin
förslitning, då hela kristaller rycks loss ur
materialet, kan nämligen lösgjorda, hårda kristaller,
t.ex. cementit, verka som slipmedel och sålunda
öka slitningen. De mycket små partiklar, som
uppstår vid interkristallin avnötning, bör
däremot föras bort av oljan.

Lokal hopsvetsning orsakar en liknande
slitning i huvudsak under inkörningen. Då även
ytor, bearbetade till största ytfinhet, vid
hopläggning berör varandra bara i enstaka punkter kan
mycket stora tryck uppstå i dem, varigenom
värmeutvecklingen vid ytornas glidning mot
varandra blir så stor att materialet smälter och
svetsas samman i beröringspunkterna.

Denna typ av slitning kan i stor utsträckning
påverkas, särskilt genom lämpligt val av
konstruktionsmaterial; av stor betydelse är vidare
valet av smörjmedel. För att lokal hopsvetsning
av glidytorna skall undvikas, skall oljan ha
mycket god adhesion till metallerna även vid hög
temperatur.

Bearbetning av föredrag i avd. Mekanik den 8 februari 1955.

621.436-222
539.375.6

Utmattning av materialet är en ofta
förekommande orsak till slitning, men det är inte utrett
om den har betydelse för cylinderslitningen. Vid
för stor växlande belastning uppstår efter viss
tid interkristallin utmattning i ytan varefter
materialbitar kan lossna. Ofta uppstår också
korn-gränsfrätning. Utmattningsslitning kan påverkas
genom valet av material och kanske genom vissa
konstruktiva åtgärder.

Främmande kroppar är den vanligaste orsaken
till cylinderslitning efter inkörningen, särskilt
för bil- och traktormotorer. De kan komma in i
cylindern med förbränningsluften eller
smörjoljan. Till dem kan man emellertid också räkna
lösryckta delar av cylindermaterialet. Då de
främmande kropparna, t.ex. damm, i allmänhet
är mycket hårda kan de bäddas in i det mjukare
materialet och sedan slita på den hårda yta mot
vilken den mjukare glider.

Korrosion är en viktig orsak till
cylinderslitning. Den uppstår givetvis bara i närvaro av en
elektrolyt, men som sådan kan smörjoljan
fungera. I allmänhet är den bärare för en elektrolyt
bestående av de kondensationsprodukter som
uppstår i cylindern.

Punktslitning av cylinderfoder döljs i
allmänhet av andra former av slitning. Om det mellan
två metallytor finns ett oljeskikt och ytorna
mycket snabbt skiljs åt, kan oljans adhesion till

Fig. 1. Tryck- och dragkrafter vid olika avstånd mellan
två metallytor i olja; a spänningskurva, b avståndskurva.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0865.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free