- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
848

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

848

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 7. Struktur hos segjärn med mycket liten
nötningshållfasthet (X 500).

Fosfidriätets gynnsamma verkan tycks bero på
att det ger materialet förmåga att kvarhålla
smörjoljan. Härigenom hindras lokala
hopsvetsningar, om inga ferritklumpar finns i materialet,
och friktionsegenskaperna förbättras allmänt.

Griindmassestruktiirens inflytande på
cylinderslitningen tycks vara minst utredd. Utan tvivel
har emellertid ferrit liten nötningshållfasthet
inte bara på grund av sin ringa hårdhet utan
också genom sina dåliga friktionsegenskaper.
Särskilt ogynnsamma är ferritklumpar som ofta
uppstår tillsammans med eutektisk grafit.
Gjutjärn med övervägande ferritstruktur är därför
olämpligt till cylinderfoder.

I allmänhet har järn med fint lamellär
per-litisk eller sorbitisk struktur större
nötningshållfasthet än material med grovperlitisk struktur.
Kanske beror detta på att de större
cementitkri-sallerna i det senare är lösare inbäddade och
därför lättare kan slitas loss. Gjutjärn med
tättlag-rade ferrit- och cementitlameller har större
hårdhet än material med grövre struktur.

Grafitfördelningen tycks ha den största
betydelsen för cylinderslitningen. Försök har visat att
den har större verkan än materialets struktur
och tillsats av legeringsmetaller. Grafiten skall
vara lamellär och jämnt men oordnat fördelad
(fig. 6 upptill). Finfördelad grafit tycks vara
relativt ogynnsam, och grova flagor eller
klumpar av grafit är inte skadliga. Rosettformade
anhopningar av grafitflagor med eutektisk grafit i
mitten (fig. 6 nedtill) verkar ogynnsamt på
materialets nötningshållfasthet. Den primära
orsaken härtill torde vara anhopning av fri ferrit
i anslutning till den eutektiska grafiten.

Försök med cylinderfoder av segjärn har
hittills givit delvis mycket dåliga resultat. Trots att
omfattande prov ännu inte gjorts kan man
fastslå att grafitens fördelning i segjärnet och dess
kulform ger materialet liten nötningshållfasthet.
Orsaken är dock troligen inte grafitens formutan
att grafitkornen är omgivna av ferrit (fig. 7).

Gjutjärn med finlamellär perlitisk struktur och
relativt grov lamellär grafit har visat mycket god
resistens mot slitning genom ytavnötning, lokal
hopsvetsning och utmattning. Material med
rosettformade grafitanhopningar visade 4—5
gånger så stor och segjärn 10—100 gånger så stor
slitning. Grafitfördelningen torde vara av liten
betydelse för nötning genom främmande kroppar
och ännu mindre för slitning genom korrosion.

Hårdhet

Av materialets fysikaliska egenskaper är
hårdheten den som i första hand kan väntas ha
betydelse för dess nötningshållfasthet. Man har
emellertid hittills inte kunnat fastställa något
entydigt samband mellan denna och hårdheten
för material som inte värmebehandlats. Då
emellertid ett järn med sorbitisk struktur är hårdare
än ett med grovperlitisk eller ferritisk struktur,
är det slitstarkaste gjutjärnet i allmänhet hårdast.

Vanligen är cylinderfodrens hårdhet 200—300
Brinell beroende på strukturen. Små motorer har
de hårdaste fodren (ibland över 300 Brinell).
Det är kanske därför som större cylinderfoder
i regel visar den större specifika slitningen.

Förkromning

Man har försökt öka cylinderfoders slitstyrka
genom härdning eller ythärdning (flam-,
induktions- eller nitrerhärdning). På detta sätt har
mycket god nötningshållfasthet uppnåtts under
vissa betingelser, men i många fall utgjorde inget
av dessa förfaranden en lösning av
förslitningsproblemet. Särskilt vid användning av bränslen

Fig. 8. Förkromningens inverkan på cylinderfoders
slitning; 1 hårdförkromat foder: 2 och 3 foder av
kromlege-rat gjutjärn, kolvring med resp. utan förkromning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0868.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free