- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
849

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 18 oktober 1955 - Cylinderslitning hos dieselmotorer, av Hans Peters

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4- oktober 1955

849

med hög svavelhalt eller vid ofta upprepad
kallstart uppstår stark cylinderslitning trots
härdning av fodret.

Sedan svårigheterna vid förkromning av
cylinderfoder undanröjts har emellertid denna metod
att göra dem hållbarare givit utmärkta resultat
(Tekn. T. 1950 s. 359). Vid försök med
hårdför-kromade cylinderfoder har det visat sig att
kombinationen krom—gjutjärn och
krom—lättmetall har mycket gynnsamma friktionsegenskaper.
Detta framgår bl.a. av att förkromning av
kolvringar inte bara minskar dessas slitning utan
även minskar cylinderfodrets slitning till
ungefär hälften.

Fördelen med hårdförkromat cylinderfoder
framgår tydligt av försöksresultat med en
vattenkyld motor med 110 mm cylinderdiameter
och 150 mm slaglängd (fig. 8). Med förkromat
cylinderfoder blev den genomsnittliga slitningen
mindre än 0,03 mm efter 1 500 h drifttid.
Bränslets svavelhalt var 0,8 %.

Vid användning av förkromning har man
tämligen stor frihet vid val av material för
cylinderfodret. Såväl gjutjärnets sammansättning som
dess struktur och grafitfördelning är nämligen
då utan betydelse för slitningen. Mycket stora
anhopningar av fosfid i materialets yta kan dock
minska kromskiktets vidhäftning. För att ett
hållbart kromskikt skall erhållas fordras att man
såvitt möjligt undviker skarpa kanter i
cylinderfodret, t.ex. vid slitsar.

Kromskiktets tjocklek är några hundradels till
några tiondels millimeter beroende på
cylinder-fodrets storlek. Särskilt viktigt är att
kromskiktet är tätt, utan porösa områden eller blåsor, och
att det har god adhesion till grundmetallen.
Annars kan krompartiklar lätt brytas loss och
uppträda som nötande, främmande ämnen. Som
sådana är de mycket effektiva då deras hårdhet är
stor (upp till 1 000 Brinell). Porösa områden i
kromskiktet kan vidare släppa igenom
korrode-rande kondensationsprodukter som angriper
grundmetallen och lösgör kromskiktet.

Ytavnötningen på det hårda kromskiktet blir
mycket liten och på grund av de goda
friktionsegenskaperna hos kombinationen
krom—gjutjärn blir kolvringarnas slitning också liten. Detta
är emellertid också en nackdel vid motorns
inkörning därför att kolvringarna först efter
relativt lång tid ger full tätning. Som följd härav
tränger förbränningsgaser länge förbi kolven,
och oljeförbrukningen blir relativt stor. Dessa
olägenheter kan dock till största delen undvikas
genom användning av t.ex. koniska ringar eller
vinkelringar som genom sin mindre
anliggningsyta har gynnsammare inkörningsegenskaper.

Lokala hopsvetsningar förhindras nästan
fullständigt genom egenskaperna hos gränsytorna
krom—olja—grått gjutjärn (i kolvringen) eller
aluminium (i kolven). Även slitningen genom

Fig. 9. Driftbetingelsernas inverkan på cylinderslitningen;
a damm i smörjoljan, b och c bränsle med hög svavelhalt
vid normal resp. låg kylvattentemperatur, d damm i
förbränningsluften, e drift på åker.

utmattning och genom främmande partiklar,
t.ex. damm, blir liten för förkromade
cylinderfoder. Mot punktslitning tycks kromskikt med
viss tjocklek och god adhesion till grundmetallen
ha väsentligt större resistens än grått gjutjärn,
men slutgiltiga resultat föreligger ännu inte.

Förkromningens största fördel är emellertid
dess utmärkta resistens mot korrosion.
Kromskiktet utgör inte bara det bästa skydd mot
angrepp av förbrännings- och
kondensationsprodukter utan även mot eventuellt korrosiv
smörjolja. Talrika försök har också visat att
förkromade cylinderfoder är hållbarare än de vanliga
när slitning genom korrosion kan uppstå. Detta
är fallet inte bara vid användning av bränsle
med hög svavelhalt utan vid varje start av en
kall motor.

Bearbetning

För både vanliga och förkromade cylinderfoder
gäller att ytan inte får vara så grov att
inkörningsslitningen blir orimligt stor. Å andra
sidan får den inte vara så jämn att den inte kan
hålla kvar den för fullgod smörjning nödvändiga
oljemängden. Denna fordran uppfyller gjutjärn
mycket bra tack vare sin mikroporositet. Ett
kromskikt skall däremot vara tätt, och man
måste därför vidta särskilda åtgärder för att
förbättra dess smörjning.

Man kan vid förkromningen åstadkomma
porösa utfällningar, men dessa skikt har i vissa
fall nackdelar. Ett annat sätt är att åstadkomma
oljefickor genom att göra fördjupningar i
cylinderytan före eller efter förkromningen. En
mycket god yta kan också fås genom grovsvarvning
av gjutjärnsfodret. Genom hejning efter
hård-förkromning ges fodret en bäryta med stor
ytfinhet, som utgör bara en del av ytan.

Drif tbetingelserna

Av största betydelse för motorcylinderns
slitning är driftbetingelserna (fig. 9). Trots att
tillverkaren gör allt för att motorerna skall tåla så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:39:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1955/0869.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free