- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
851

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4- oktober 1955

851

Planande båtars prestanda

Commander Peter Du Cane9 London

Planande skrov kan beskrivas som skrov som
utformats för att utnyttja det dynamiska
upptrycket orsakat av hög fart genom eller över
vattnet till att åstadkomma en minskning av det
verkliga deplacementet och därigenom av
motståndet.

Det skulle vara felaktigt att påstå att
rundbott-nade eller deplacerande skrov icke planar eller
icke påverkas av ett visst upptryck, men icke
desto mindre får det nog anses korrekt att som
planande klassificera skrov, vilka är utformade
med speciell tanke på att framkalla för planing
gynnsamma betingelser.

Dessa planande skrov uppdelas, när det gäller
sjögående båtar, i vad som vanligen benämnes
V-bottenbåtar (fig. 1) och stegbåtar (fig. 2). I
båda fallen nås samma mål men med olika medel.

Skrovet är i bägge fallen så utformat, att dess
hela vikt under gång är understödd i en eller
flera lokala partier av båtens våta bottenyta.

Vid V-bottenbåtar finns icke något avbrott i
bottenlinjerna. Vid de högsta hastigheterna
kommer hela båten att vila på en relativt liten
kil-formad våt yta. På grund av karaktären hos
denna kilformade våta yta måste den vara belägen
långt akterut i närheten av akterstäven, varför
tyngdpunkten också måste förläggas långt
akterut om stabilt jämviktsläge skall kunna erhållas.

Denna ytminskade effekt begränsas troligen av
det faktum att ett visst tyngdpunktsläge kan
medföra ett icke önskat trimläge eller en
anfallsvinkel vid mellanhastigheter. Dessa faktorer
skulle kunna på flera sätt allvarligt äventyra
manöverförmåga och drift av båten.

Vid stegbåten utformas skrovbottenlinjerna
med en diskontinuitet resulterande i att båten
stödjes av två eller flera bärytor.

Analogier med aerodynamiska principer

Den teoretiska behandlingen av planande båtar
visar vissa likheter med aerodynamiska
principer. Upptryckskoefficienten definieras inom
aerodynamiken som

där A är upptrycket eller deplacementet, e är
vattnets täthet, A ytan och V hastigheten.

Bearbetning av föredrag i avd. Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
den 23 februari 1954.

629.12.011.17

För planande ytor kommer
upptryckskoefficienten normalt att uppgå till halva detta värde.
Enligt en amerikansk undersökning av
egenskaperna hos upptrycksytor med litet
sidoförhållande med speciell hänsyn till deras användning vid
planande båtar lär CL för planande ytor vara
hälften så stort som för en helt nedsänkt
ving-profil. Eftersom överstegring icke inträffar vid
planande ytor finner man att effektiviteten,
uttryckt i förhållandet upptryck genom motstånd,
ökar med sidoförhållandet, vilket uttryckt i
båttermer kan definieras som B2/S där B är
bredden och S den totala våta ytan. Murray
har visat1 att bästa förhållande deplacement till
motstånd för 10° botten vinkel inträffar då WI/b
är ca 0,6. WI är den våta längden och b
bredden på den våta ytan. Vid en bottenvinkel av 30°
får man bästa förhållande deplacement till
motstånd vid WI/b nära 2,8, fig. 3.

De planande skrovbottnar som behandlas av
Murray har konstant bottenvinkel och resultaten
är därför icke helt tillämpbara på den i
praktiken använda bottnen på V-båtar eller stegbåtar
där man vanligen utnyttjar "den vridna
bottnen". För att i dessa fall kunna använda dessa
tabeller kan man utgå från medelbottenvinkeln
mellan akterspegeln och den punkt där
vattenytan träffar skrovet vid trimläget under gång
för den aktuella hastigheten.

Det skulle vara värdefullt med tanke på
användbarheten av dessa tabeller om någon kunde

Fig. 1. V-bottenbåt.

Fig. 2. Stegbåt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0871.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free