Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 18 oktober 1955 - Planande båtars prestanda, av Peter Du Cane
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
852
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Variationer av A/R, wl/b och c p/b vid bästa trimvinkel vid planingskoefficient K =y-jjj; bottenvinkel t.v. 10°, i
1h Q v* b*
mitten 20° och t.h. 30°; CA = —r har värdena X 0,1, + 0,2, □ 0,3, A 0,4, o 0,5.
wb
finna tid att genom en serie experiment
fastställa i hur hög grad dessa medelvärden av
bottenvinkeln ger en giltig approximation.
Uppmätta värden på planande ytor
I litteraturen finns tillgängliga en del data som
kan användas för beräkning av motståndet vid
olika deplacement och hastigheter. Ur dessa
uppgifter kan den erforderliga effekten erhållas.
Shoemaker behandlar en planande yta i dess
mest elementära form4 utan och med
friktionsmotstånd, fig. 4.
I fallet utan friktion är den tangentiella
kraften noll så att vid en viss anfallsvinkel t,
upptrycket L och normalkraften N ger motståndet
R = L tg t.
L motsvaras vid en båt av deplacementet A.
När hänsyn tas till friktionen F blir motståndet
R = L tgH–—
eos X
Fig. 4. Kraftdiagram för planande yta utan (upptill) och
med (nedtill) hänsyn till friktionen mot vattnet.
Sottorf jämför i sina experiment2-3 det
kalibrerade motståndet hos plana plattor med den
teoretiska formeln: R = L tg t -f- F.
Sottorf har här utelämnat eos t emedan dess
värde kommer att ligga tillräckligt nära 1, vid
rimliga förhållanden och i praktiken
förekommande vinklar vid planing.
F erhålles ur en formel innehållande ett uttryck
för Cf utarbetad av Prandtl.
F = ^V2mSCf
där e är vattnets täthet, Vm medelhastigheten
mätt på vattenytan, S våt yta och Cf
friktionskoefficienten.
c^HW-1-^]
där Re är Reynolds tal.
De beräknade resultaten avviker icke mycket
från de experimentellt erhållna värdena, fig. 5.
Sottorf har också utarbetat experimentella data
av detta slag att tillämpas på planande ytor vid
olika bottenvinklar.
Resultat enligt beskrivna metoder
Med utnyttjande av de uppgifter, som lämnats
i nämnda avhandlingar, har konstruktören ett
medel, som, om det användes omdömesgillt,
till-låter en beräkning av den erforderliga effekten,
tillräckligt noggrann för alla praktiska ändamål.
Uppskattningen av en eller flera propellrars
verkningsgrad, vilka har tendens till kavitation,
kan föra till långt större fel i beräkningarna
även med anlitande av de bästa tillgängliga
beräkningsgrunder och metoder.
En viktig begränsning vid användandet av
dessa beräkningsmetoder är att, som tidigare
nämnts, den optimala anfallsvinkeln T (fig. 6)
förefaller att ligga vid omkring 5°.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
