Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 18 oktober 1955 - STF i Uplands Bergslag, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
860
TEKNISK TIDSKRIFT
österby Bruk bevarade unika räkenskaperna från denna
tid framgår, att icke mindre än ett femtiotal valloner kom
till bruket på en gång. Alla poster på den "metallurgiska
sidan" besattes med valloner; endast gruvarbetarna och
lantarbetarna var svenskar. Bruket rycktes upp med en
otrolig fart. På några år var järnproduktionen uppe i
6 000 t/år, en fantastisk siffra även om man beaktar att
en del av tillverkningen var gjutjärn. Det var från denna
tid dannemorajärnet befäste sitt rykte som överlägset
verktygsstål.
Klasskillnaden mellan vallonerna och svenskarna var
stor, och var inte helt utsuddad ens i slutet av 1800-talet.
På 1600-talet kunde förhållandet mellan en vallonsmeds
och en svensk lantarbetares löner uttryckas i tiotal.
Malmen i Dannemora är en ovanligt finkornig, kalkig,
manganförande svartmalm av skarntyp, med synnerligen
låg fosforhalt. Järnhalten är 52—54 °/o. Från äldre
brytningsskeden härstammar en mängd större och mindre
gruvöppningar, "stötar", av vilka den största är den ca
200 m långa Storrymningen.
Gruvan ägs i dag av AB Dannemora Gruvor, som endast
bryter och sovrar malmen. Malmfångsten, som till mer
än 95 »/o exporteras, uppgår för närvarande till 200 000
t/år. Man avser dock att för de närmaste fem åren öka
brytningen till 250 000—300 000 t/år. Malm brytes nu
huvudsakligen på ca 350 m nivå.
Dannemora äger även ett maskinteknikhistoriskt
minnesmärke, som inte kan förbigås, nämligen det hus, fig. 2,
där Mårten Triewald 1728 startade den av honom
projekterade och byggda "Eld- och Luft Machinen", som var
Sveriges första ångmaskin och den fjärde ångmaskinen
utanför England av Newcomens typ. Maskinen hade
kontra-herats av gruvledningen för att äntligen besegra
Dannemora Gruvas gamla ärkefiende, vattnet, som rann till från
den närbelägna gruvsjön.
Maskinen, fig. 1, bestod av en stor, vertikalt ställd, i övre
ändan öppen metallcylinder, i vilken en kanna med pistong
rörde sig uppåt då ånga från kitteln släpptes in under
kannan, och nedåt då ångan kondenserades genom kylning.
Pistongen var angjord vid ena ändan av en högt upplagd
balansbom, vars andra ända påverkade pumpstången.
Maskindelarna var emellertid för svagt konstruerade för ma-
Fig. 4. Bruksgatan i Forsmark sedd mot kyrkan.
Fig. 5. Vallonsmedjan med dammen i Forsmark — en
gammal bruksidyll som söker sin like.
skinens stötiga arbetssätt. Historien om den första svenska
ångmaskinen är sammanflätad av en lång rad av
vedervärdigheter och slutar 1730 med en enhällig dom om
misslyckande, ehuru maskinen dock då lyckats få gruvan
nästan tömd. Alla hade mist tålamodet utom Triewald
som ännu 1734 i sann uppfinnarentusiasm talade om sin
maskins stora hållbarhet: "Alla dess delar äro av metall
och kunna alltså trotsa tiden. Cylindern blir efter hundra,
ja tusen års bruk bättre, ej sämre." Triewald är ej den
siste sangvinikern, som skrivit och trott så om sitt (Tekn.
T. 1918 s. K 158).
Triewald skrev 1734 en bok om Dannemora-maskinen.
Detta är världens första bok om Newcomens ångmaskin.
Boken, som är utmärkt illustrerad, översattes 1926 till
engelska.
Från Dannemora begav sig färddeltagarna till österby
Bruk, där de av bruket och gruvan undfägnades med lunch
i bruksherrgården, ett 1700-talsslott med två flyglar. Vid
lunchen gav överingenjör Johan Palm en historik, varav
en del återgivits i det föregående, med spirituella
associationer till dagens situation.
På österby besågs den vackra bruksgatan samt den äldsta
i Sverige bevarade vallonsmedjan, fig. 3. Med sina
väl-bevarade inventarier gav den sistnämnda en åskådlig
lektion i den färsknings- och smidesmetod, som betytt så
mycket för den svenska järnhanteringens framgång. Man
fick se de två härdarna samt de för vallonmetoden typiska
långa tackorna, "gösarna", som genom ett valv bakom
den första härden makades fram över forman, där järnet
smälte och rann ned i härden. Ca 25 kg tackjärn smältes
och bearbetades på en gång, varefter smältan överfördes
till den andra härden, räckhärden, för att vällas och
sträckas. Smedjan på österby var utrustad med en
förnämlig "modernitet", den Baggeska blåsmaskinen. Den
till smedjan hörande "labbin", där smederna tog igen sig,
gav en gripande påminnelse om att utvecklingen gått fort,
inte bara i tekniskt utan även i hygieniskt och socialt
avseende.
österby Bruk i dag, sedan 1927 en del av Fagersta Bruks
AB under namnet Dannemoraverken, har ca 500 arbetare,
en omsättning av ca 20 Mkr/år och en stålproduktion av
4 500 t/år, varav ca 3 000 t valsat material. Tillverkningen
omfattar främst höglegerade och svårtillverkade stål —
"skräddarsytt" på stålområdet —, maskinbett, som sedan
gammalt hört till brukets program, samt högeffektiva
permanenta magneter. Någon masugn finns ej mer på bruket.
Efter övernattning i öregrund besökte resenärerna
följande dag Forsmark, även det ursprungligen ett av Danne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
