- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
862

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 18 oktober 1955 - Andras erfarenheter - Fordonstrafiken Hälsingborg—Helsingör, av Hazze Tegrell - Dielektrika med frekvensberoende brytningsindex - Bakterier stör förträngning av bergolja, av SHl - Betongs tryckhållfasthet efter 7 och 28 dygn, av Sven Nylander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

862

TEKNISK TIDSKRIFT

Andras erfarenheter

Fordonstrafiken Hälsingborg—Helsingör. Hälsingborgs
stad har i samråd med Helsingörs stad företagit en
desti-nationsundersökning av de fordon som överskeppats på
färjeleden Hälsingborg—Helsingör under perioderna 10—
23 juli, 20—23 augusti och 21—24 oktober 1954.

Undersökningen har verkställts så att fordonsförarna vid
ankomsten till bilfärjelägena i Hälsingborg resp. Helsingör
har tillfrågats om resans utgångsort samt färdväg och mål.

Materialet har sammanställts i destinationskartor, fig. 1,
där trafikbandens bredd är direkt proportionell mot
antalet fordon. Samtliga angivna siffror representerar antalet
fordon i båda riktningarna, räknat per medeldygn under
angiven tid.

Av trafikströmmarna till färjeleden inom Sverige utgör
fordon till och från riksväg 2 23—36,3 °/o av samtliga
överskeppade fordon. Motsvarande siffror för riksväg 1
är 20,7—28,5 %> eller ca 20 °/o lägre.

Under de angivna perioderna begagnar ca 90 °/o av alla
fordon till Danmark färjeleden Hälsingborg—Helsingör.
Motsvarande siffror för Landskrona-leden och
Malmöleden är ca 7 och 3 °/o. Det största antalet fordon som
överfördes på Hälsingborgs-leden under angivna
tidsperioder var den 17 juli då 2 446 fordon överfördes, därav
1 309 från Helsingör. Den 11 juli överfördes 1 364 fordon
från Hälsingborg. Vid vissa tillfällen denna dag uppgick
kön till 120 fordon omedelbart efter det att en färja
avseglat och medelväntetiden för varje fordon var ca 80 min.

Av fordon, som for genom Danmark och vidare till
Västtyskland, har under juli ca 38 % valt färjeleden över
Gedser—Grossenbroode. Under övriga perioder har ända
upp till 65 % av fordonen valt denna färjeled. Siffran för
juli 235 fordon/dygn över Gedser—Grossenbroode
motsvarar ungefär 40 %> av färjeledens kapacitet. Resterande
utrymme torde disponeras av trafik från och till Danmark.

De olika fordonskategorierna på Hälsingborgs-leden
fördelar sig på följande sätt under de olika tidsperioderna:

Juli Augusti Oktober
»lo °/o °/o
Personbilar .......... ........ 85,3 83,7 92,5
........ 2,1 1,8 2,0
......... 0,6 0,7 1,2
........ 2,0 2,0 0,7
Motorcyklar ......... ........ 10,0 11,8 3,6

Fig. 1. Destinationsundersökning av motorfordonstrafiken
den 14—20 juli 1954 på leden Hälsingborg—Helsingör.
Siffrorna liksom trafikbandens relativa bredd anger
trafikvolymen i medeltal per dygn; E England, H Holland, B
Belgien, F Frankrike, SP Spanien—Portugal, T Tyskland,
S Schweiz, I Italien, ö Österrike.

Antalet lastbilar är ringa i förhållande till antalet
personbilar. Orsaken härtill torde vara att de flesta tyngre
fordon använder Landskrona-leden. En tur- och returbiljett
för ett 5 t fordon, med 7 t last i ena riktningen, är där
ca 125 kr. billigare än motsvarande biljett på
Hälsingborgs-leden. Vidare har man möjlighet till
platsbeställning på Landskrona-leden.

Fordonsströmmen över sundet uppdelad på nationer har
följande procentuella sammansättning:

Juli Augusti Oktober

Sverige ............................................54,0 47,3 38,5

Danmark ........................................23,9 31,4 50,3

Norge ..............................................11,4 4,9 3,8

Finland .........................................0,9 0,6 0,3

Västtyskland ................................3,5 5,3 4,2

Benelux ..........................................1,3 2,0 1,2

England ..........................................1,1 2,1 0,5

Frankrike ......................................1,4 2,7 0,5

Italien................................................0,3 1,3 0,1

Schweiz ..........................................0,8 0,4 0,1

övriga ............................................1,4 2,0 0,7

Den danska andelen i trafiken under räkningen i oktober
är relativt stor. En bidragande orsak härtill torde vara
att tidpunkten för denna undersökning råkade
sammanfalla med ett danskt skollov. Många danska familjer söker
sig då ofta till det danska "fritidsområdet" dvs. de
höglänta barrskogsområdena i norra Skåne. Hazze Tegrell

Dielektrika med frekvensberoende brytningsindex.
Artificiella dielektriska material vars brytningsindex är
frekvensberoende kan snart framställas kommersiellt. Om
dessa material används t.ex. i en radarantenn kan en liten
frekvensändring hos den utsända signalen ändra
radarstrålens riktning, och avsökning inom begränsade vinklar
kan ske med fast antenn (Radio Research Board årsrapport
1954, Department of Scientific and Industrial Research,
London 1955). O Perers

Bakterier stör förträngning av bergolja med vatten.
När man vill utvinna den sista oljan ur ett oljeförande
sandlager genom förträngning med vatten utvecklar vissa
bakterier i detta svavelväte. Härigenom utfälls järnsulfid
som täpper igen porerna i sandlagret och hindrar
inpumpning av vatten. Dessutom är svavelvätet korroderande.

Man har emellertid nu funnit att man genom tillsats av
två kvaternära ammoniumsalter, av vilka det ena är
bakteriedödande och det andra en korrosionsinhibitor, kan
hindra sandens igensättning och minska korrosionen med
95 «/o. Preparatet lär användas på 27 platser i Kentucky
och Oklahoma. Kostnaden uppges bli 0,01—0,03 ct/m3 olja
(Chemical Engineering mars 1955 s. 144). SHl

Betongs tryckhållfasthet efter 7 och 28 dygn. En
undersökning av 181 provblandningar av betong tillverkade
vid Norges Tekniske Høgskoles materialprovningsanstalt
visar, att det finns ett samband mellan K./R^ och K7 som
kan uttryckas med en rät linje enligt formeln

b = KJK^ = r + s ■ K7

där konstanterna r och s beror på lagringssätt och
cementfabrikat. K7 och K2g betecknar betongens tryckhållfasthet
efter 7 resp. 28 dygn. Man har bestämt konstanterna på
grundval av provblandningarna och använt formeln till att
förutberäkna hållfastheten efter 28 dygn för 110 prov på
insänd färsk betongmassa för vilka hållfastheten efter
7 dygn var känd. överensstämmelsen med de verkliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:39:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1955/0882.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free