Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 18 oktober 1955 - Andras erfarenheter - Fotoplasticitet, av JH - Vanadins fysiologiska verkningar, av SHl - Nybyggen - 3250 tdw fruktmotorfartyg, av N Lll - Monterbar lagerbyggnad av stål, av Karlerik Savén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
864
TEKNISK TIDSKRIFT
kontraktionstal är nära desamma som vid metaller, och
man kan därför använda sådana material för
spänningsoptiska undersökningar vid problem inom plasticitetsteori.
Man kan t.ex. studera utbredningen av plasticerade zoner
och dessas inverkan på spänningsfördelningen inom de
elastiska zonerna. Man kan kartlägga fullplasticerade
områden och övergången till elastiska områden; själva
övergångsområdet är däremot ej tillgängligt. Genom att
avlasta provstycket kan man fastställa egenspänningarnas
storlek och utbredning, fig. 1. Likheten med metaller är
dock ej helt oberoende av avbildningsskalan; för ett
mycket litet metallstycke inverkar kristallkornstorleken på t.ex.
kälfaktorer (R Hiltscher i Zeitschrift VDI 1955 s. 49).
JH
Vanadins fysiologiska verkningar. Vanadinföreningar,
särskilt de av femvärd metall, irriterar övre luftvägarna
och ögonen. Stark och långvarig exponering kan leda till
angrepp på lungorna, varvid sjukdomsfall uppstår. Dessa
har emellertid aldrig dödlig utgång. Förgiftningarna är
akuta, aldrig kroniska.
På senare tid har man vid US Public Health Service
studerat vanadins fysiologiska verkningar och har därvid
funnit att redan mycket små mängder av dess föreningar
i vävnaderna inverkar på cellernas ämnesomsättning. Dessa
förändringar kan inte upptäckas kliniskt, och patienten
märker ingenting av dem, men de kan användas för ett
mycket känsligt prov på exponering för vanadin.
Härigenom kan man förebygga akuta förgiftningsfall.
En viktig iakttagelse, som gjorts vid djurförsök, är att
fullgod föda motverkar giftverkningarna av 100 mg/kg V
i fodret under lång tid men inte under djurens hela livstid.
Vid uppfödning på knapp diet uppträder
förgiftningssymtom tidigt. Härav kan man sluta att personal, som
sysslar med vanadinföreningar, bör ha mat med väl
balanserad sammansättning. Vanadin ökar först djurens
tillväxthastighet, men denna effekt försvinner och ersätts
sedan av något negativ kvävebalans och minskad
fysiologisk reserv.
Cystinhalten i hår av djur, som ständigt ges 10 mg/kg
V203 i fodret, blir lägre än normalt därför att femvärt
vanadin inverkar på ämnesomsättningen. Genom bestämning
av cystinhalten i hår eller naglar kan man därför avgöra,
om personer utsätts för fortlöpande liten exponering för
vanadin, långt innan några akuta förgiftningssymtom
uppstår.
Vilken verkan den av vanadin orsakade ändringen i
ämnesomsättningen kan ha på hälsa och livslängd undersöks
för närvarande. Hittills har man funnit att liten mängd
vanadin ökar försöksdjurens livslängd, men det återstår
att besvara frågan om denna ökning är önskvärd när den
åtföljs av minskad fysiologisk reserv och kroppsvikt
(Chemical & Engineering News 17 jan. 1955 s. 261). SHl
Nybyggen
3 250 tdw fruktmotorfartyg. M/S "Almeria" beställd av
Rederi AB Svenska Lloyd, Göteborg, och avsedd för
apelsintransporter sjösattes den 5 september 1955 från en av
Lindholmens Varvs moderna stapelbäddar. Det är en öppen
shelterdäckare med lång back och försett med två
lastluckor på fördäck och två på akterdäck. "Almeria" byggs
till högsta klass i Lloyd’s Register och utrustas i enlighet
med Svenska Fartygsinspektionens och Board of Trades
föreskrifter. Fartyget har följande huvuddimensioner:
längd mellan perpendiklar ..................... 305’—0" = 93,0 m
mallad bredd .................................. 44’—3" = 13,49 m
mallat djup till huvuddäck .................... 18’—8" = 5,69 m
medeldjupgående på last ...................... 18’—5V2" = 5,63 m
Propellermaskinen blir en tvåtakt enkelverkande direkt
omkastbar dieselmotor av Lindholmen G.V. typ,
utvecklande normalt 2 550 ahk. Hjälpmaskineriet omfattar tre
Fig. 1. Stapelbädden, som M/S "Almeria" just håller på att
lämna vid sjösättningen på Lindholmen i Göteborg.
fyrtakt enkelverkande dieselmotorer, direktkopplade till var
sin 75 kW dynamo. Farten på full last är 14V2 knop.
Fig. 1 visar de båda glidbanorna på stapelbädden vid
"Almeria"s avlöpning. Mellan glidbanorna syns de för
sjösättningen omkullslagna kölblocken, som sedan omedelbart
reses för nästa bygge på bädden. Man ser vidare
släpkät-tingar, som på vardera sidan hänger ned från skrovet (enl.
AB Lindholmens Varv). N Lll
Monterbar lagerbyggnad av stål. Ett brittiskt företag
har 1955 släppt ut en byggsats av stål för lagerbyggnader,
fig. 1. Det bärande elementet är en ram inspänd i
grund-balk av betong. Ramarna finns med spännvidderna 9,15 m,
12,20 m, 15,25 m och 18,30 m och höjderna 3,35 m, 4,30 m,
4,90 m och 6,10 m räknat till takfoten. Avståndet mellan
ramarna är alltid 6 m. Alla verkstadsförbindningar är
svetsade. Rambenen gjuts fast sedan byggnaden har
uppriktats med hjälp av takförbandet. Åsarna fästes i ramen
med ett specialförband, som ger en viss inspänning och
därmed minskad nedböjning. Särskilda gavelenheter har
konstruerats.
Såsom vägg- och takbeklädnad användes normalt
asbestcementplattor, korrugerad aluminiumplåt eller korrugerad,
galvaniserad plåt. Om byggnaden skall vara öppen åt något
Fig. 1. Bärande stomme av stål för lagerbyggnad uppförd
med byggsatselement.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
