- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
869

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4- oktober 1955

869

Ett kvartsekels byggande

Direktör Erie Byström, Stockholm

En bil av 1930 års modell ter sig nästan
löjeväckande förlegad. Ett hus från år 1930 tilldrar
sig däremot ingen uppmärksamhet, det är
modernt. Många bostadshus i det centrala
Stockholm är byggda före sekelskiftet och gör
fortfarande sin tjänst. Vari ligger då skillnaden
mellan bilen och huset i fråga om den tekniska
utvecklingen?

Husbyggandet har uråldriga anor och grundar
sig på seklers tradition. Bilen är däremot en
produkt av detta århundrade. Huset har lång
livslängd och måste byggas med tanke därpå, bilen
är närmast en förbrukningsartikel.

Tillverkningen av en bil är sedan länge en helt
mekaniserad process på löpande band.
Arbetarna står stilla vid sin bestämda plats, var och
en har en och samma specialiserade uppgift att
sköta, och bilen växer fram under deras händer
alltifrån det den första delen monteras i ena
ändan av bandet till dess bilen färdig och klar
rullar ut i den andra. Tillverkningen sker i serier
om tusentals exemplar, alla identiskt lika.

Inom byggnadsindustrin är förhållandet det
motsatta. Byggnaden har sin bestämda plats, den
står där den skall stå och allt material måste
forslas dit och byggas in efter hand. Det ena huset
är inte det andra likt, serietillverkningen
förekommer inte annat än i mycket liten skala.

När man på sina håll har sagt att
rationaliseringen inom byggnadsindustrin har släpat efter,
måste man ta hänsyn till denna väsentliga
skillnad i förutsättningarna mellan
byggnadsindustrin och den mekaniska industrin.

Det finns också ett annat moment som måste
beaktas. Den fasta industrins produkter står
under internationell konkurrens. Sverige tillverkar
och exporterar bilar, kullager, maskiner och
många andra kvalitetsprodukter. Utlandet
säljer samma saker till oss och vi använder dem i
den mån de utländska produkterna är
överlägsna våra egna i kvalitet eller i pris.

Byggnadsindustrin är däremot en typisk
hemmaindustri. Man kan inte tillverka ett hus, en
bro eller en kraftstation i ett land och exportera
den färdiga produkten till ett annat. Byggandet
har därför i alla länder kommit att ske efter

Anförande vid Svenska Byggnadsentreprenörföreningens
25-årsjubi-leum den 13 maj 1955.

624(485)(091)
69(485)(091)

traditionella metoder, omgärdade av
lagbestämmelser och säkerhetsföreskrifter efter varje
lands egenart.

Trots att byggnadsindustrin sålunda i
väsentliga avseenden skiljer sig från den fasta
industrin, har den gångna 25-årsperioden ändock att
uppvisa en stark utveckling och en
rationalisering av i många stycken nästan
revolutionerande art. Bostadshuset från 1930 skiljer sig till det
yttre endast föga från huset av i dag. Ändock är
skillnaden i konstruktion och utrustning
betydande. Delvis har denna utveckling betingats av
den strukturförändring som samhället
genomgått under företrädesvis de tio senaste åren. Det
har t.ex. inträtt en väsentlig förskjutning i
bo-endevanorna och i bostadsstandarden, som har
tvingat fram en stark utveckling på det
inredningstekniska området, t.ex. i fråga om kök,
badrum och sanitära anordningar. Efterkrigstidens
bostadsbrist har nödvändiggjort ett forcerat
bostadsbyggande, som har påverkat
konstruktionsmetoderna och byggnadsmaterialen. Den
stigande levnadsstandarden har medfört ett oerhört
och ännu långt ifrån avslutat uppsving för
bilismen. Detta har tvingat fram en rationaliserad
vägbyggnads- och vägbeläggningsteknik.

I början av 1930-talet genomgick vårt land en
konjunkturdepression, som bl.a. medförde
svårartade arbetslöshetsproblem. Under praktiskt
taget hela 1930-talet var tillgången på
arbetskraft mycket god för att därefter gradvis
förbytas till en ännu bestående bristsituation.
Denna har kommit att i många avseenden påverka
byggnadsmetoderna och har lett till en
mekanisering, som måhända inte alltid är direkt
ekonomisk men som ändå har varit nödvändig för
att hålla produktionen i gång med ett minimum
av manuell insats.

Betongtekniken

Det är ingen överdrift att säga att
betongtekniken har undergått en radikal förändring under
de 25 åren. Medan det 1930 inte var tillåtet att
räkna med högre betongpåkänning än 30-—50
kp/cm2 är man i dag uppe i 100—150 kp/cm2.

För armeringsstålet är utvecklingen
densamma. År 1930 tillät man en påkänning på
arme-ringsstål av 1 000—1 200 kp/cm2. Nu arbetar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0889.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free