- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
871

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4- oktober 1955

871

Fig. 3. Bandtraktor med schaktvagn.

var den del av Västerbron i Stockholm som
kallas Pålsundsbron. Den byggdes 1934 som
två-ledsbåge med 56 m spännvidd. Pålsundsbron är
totalt 276 m lång och alla bärande delar är
elektriskt svetsade.

Den nya svetstekniken har i hög grad främjats
genom införande av röntgenkontrollen i slutet
på 1930-talet, varigenom det blivit möjligt att
med röntgenapparater konstatera eventuella
brister i svetsningen. Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen föreskriver numera röntgenkontroll av alla
stumsvetsade skarvar i bärande
konstruktionsdelar. Utvecklingen kan belysas därav att man i
början på 1930-talet inte vågade sig på att svetsa
järnbalkar med större spännvidd än 30—40 m.
Nu har man kommit betydligt längre, det största
svetsade balkspannet finns i bron över Kalix älv
vid Över-Kalix, där spännvidden är 67,5 m.

Väg- och flygfältsbyggandet

Under depressionsperioden i början av
1930-talet kunde man i programhandlingarna för
vägbyggnadsentreprenader se sådana föreskrifter
som att grävmaskiner och kompressorer inte fick
användas utan att allt arbete skulle göras för
hand för att ge sysselsättning åt de arbetslösa.
Typiskt för den tiden var att grävmaskinen
bland arbetarna rätt allmänt gick under
benämningen "Brödtjuven". Numera finns det
grävmaskiner på praktiskt taget alla arbetsplatser.
Från ångdrift gick man 1935 över till bensindrift
och därefter till den mera ekonomiska
diesel-driften, den numera praktiskt taget enda
förekommande.

År 1937 sattes den första moderna
bandtraktorn i arbete på Karlsborgs flygfält. Skånska
Ce-mentgjuteriet var pionjären efter amerikansk
förebild. Därmed togs ett stort steg framåt mot
mekaniserat och förbilligat utförande av
schakt-nings- och terrasseringsarbeten, fig. 3. Utan
bandtraktorn med tillhörande redskap,
schaktblad och schaktvagnar, skulle det knappast ha
varit möjligt att för rimliga kostnader bygga

de flygfält, som till stort antal utfördes för både
civilt och militärt bruk i slutet av 1930-talet och
början av 1940-talet och som ännu byggs. För
vägbyggandet har bandtraktorn varit av
ovärderlig betydelse. Särskilt skogsvägbyggandet,
nödvändigt för framtransport av skogens
produkter, har väsentligt underlättats och
förbilligats genom bandtraktorn, som här har gett
upphov till en helt ny vägbyggnadsteknik.

Bland nyheterna på vägbyggnadsområdet må
kanske även nämnas de moderna
jordkomprime-ringsmetoderna, med vars hjälp man kan
komprimera även höga balkfyllningar till sådan grad
att sättningar kan undvikas. Den nya tekniken
kom till särskild användning vid byggandet 1952
—1954 av motorvägen Malmö—Lund, som
be-tongbelades i omedelbar anslutning till
terrasse-ringsarbetena, något som man tidigare inte vågat
sig på.

På vägbeläggningsområdet karakteriserades
1930-talet främst av de många
stensättnings-arbeten som då gjordes för att hjälpa den genom
försämrade exportmöjligheter strandsatta
gatstensindustrin. På 1940-talet kom denna
beläggningstyp alltmera ur bruk och är numera
praktiskt taget helt borta i fråga om landsbygdens
vägnät. Utvecklingen är naturlig. Att först slå
sönder ett granitberg i småbitar, sedan forsla i
väg dessa med skutor, järnvägsvagnar och bilar
för att därefter foga ihop bitarna för hand till en
beläggning kan inte gärna gå i vår
rationaliserade tid.

Parallellt med stensättningarna gjordes på
1930-talet även betong- och asfaltbeläggningar.
Betongbeläggningstekniken är i dag ungefär
densamma som då, man har endast att anteckna
tillkomsten av vibrobryggorna i slutet av 1930-talet
samt, under 1940-talet, användningen av
luftpor-bildande tillsatsmedel, som ökar betongens
motståndskraft mot inverkan av saltlösningar. Skall
denna beläggningstyp främjas, vilket är av be-

Fig. 4. Asfaltutläggare i arbete på Uppsalavågen 1954.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0891.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free