- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
872

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

872

TEKNISK TIDSKRIFT

tydelse med hänsyn till att betongen är ett
inhemskt material, måste man nog söka sig fram
efter nya metoder. Arbetet härmed pågår.

Asfaltbeläggningstekniken har sedan 1930-talet,
då man huvudsakligen gjorde sandasfalt och
topeka, gått starkt framåt, främst genom
tillkomsten i slutet av 1940-talet av nya och effektiva
blandnings- och utläggningsmaskiner, som ger
möjlighet att utföra de homogena, synnerligen
jämna och för bilisterna behagliga beläggningar
som vi nu återfinner på våra huvudvägar, fig. 4.
Den första moderna utläggningsmaskinen sattes
i arbete 1946, nu har vi ett 80-tal sådana i
Sverige. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen
föreskriver numera obligatoriskt utläggning med maskin.

Fig. 6. En 250 t grävmaskin med 3,5 m’ släpskopa vid
Pengfors 1954.

Fig. 5. Frisvävande montering av
betongvalv av förspänd betong
med 104 m spännvidd.

Brobyggandet

Förutom det förut beskrivna tekniska
framåtskridandet i fråga om den allmänna
betongtekniken och den elektriska svetstekniken, vilka
båda har varit av stor betydelse för
brobyggnadskonsten, har man att särskilt notera de
konstruktioner som på senare tid utförts med
användande av förspänd betong. Fransmannen
Freyssinet var pionjären på området. Metoden
kom till praktisk användning första gången i
Sverige vid byggande av den del av Sandöbron
som kallas Klockestrandsviadukten i början på
1940-talet.

År 1939 fick AB Betongindustri patent på
tillverkning av balkar av förspänd betong.
Sträng-betongbalken för broändamål användes första
gången 1948 för bron över Testeboån i
Gävleborgs län. Mera moderna metoder användes av
AB Armerad Betong 1950 vid byggande av
Stege-borgsbron i Östergötland. Under innevarande år
blir "Tunstabron" över Dalälven vid Insjön
färdig. Skånska Cementgjuteriet har där byggt ett
betongvalv av förspänd betong med 104 m
spännvidd och med frisvävande montering, fig. 5.
Under 1930-talet kunde man nog knappast
föreställa sig att det skulle bli möjligt att bygga ett
betongvalv frisvävande dvs. utan fasta
ställningar. Nu är det likväl ett faktum att man lyckats
med detta. Gjuthastigheten har varit ca 3 m
färdigt betongvalv per dag.

Brobyggnadstekniken är väl kanske den del av
anläggningstekniken som mest fångat väg- och
vattenbyggarnas intresse. Entreprenörerna har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0892.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free