Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 25 oktober 1955 - Flygfotogrammetrisk verksamhet, av Bertil Hallert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
876
TEKNISK TIDSKRIFT
det tydligen innebär att den fotogrammetriska
organisationen för den ekonomiska kartans
framställning ännu icke definierat sitt mål. Det
måste då vara ytterst svårt för att icke säga
omöjligt att finna den bästa metodiken eller att
rationalisera den nuvarande.
Det synes ha bort vara en primäruppgift för
den tillsatta utredningen att söka klargöra de
tekniska kvalitetskraven på det
fotogrammetriska arbetet innan andra problem tagits upp
till behandling. Så har emellertid icke skett utan
frågan har, frånsett vissa allmänna uttalanden,
lämnats helt öppen. Sammansättningen av de
sakkunniga synes dock vara speciellt lämpad för
en ingående behandling av just den erforderliga
kartkvaliteten. Några uttalanden i betänkandet,
som, rörande bl.a. kvalitetsfrågor, ger oklara och
rent av missvisande intryck, skall närmare
beröras i det följande.
Ej heller i tidigare utredningar rörande den
ekonomiska kartan eller fotogrammetrisk
kartläggning över huvud taget har dessa för metodik
och organisation så väsentliga frågor närmare
behandlats. I viss utsträckning kan detta
förklaras med, att man vid användning av äldre,
rent geodetiska metoder för den ekonomiska
kartläggningen varit hänvisad till ett tekniskt
sett tämligen väl definierat förfarande för att
över huvud taget kunna genomföra arbetet till
rimliga kostnader och inom acceptabel tidrymd.
Kvaliteten har därför fått bestämmas av
förfarandet i fråga. När ett visst fotogrammetriskt
förfarande sedan visat sig kunna ge åtminstone
motsvarande kvalitet, snabbare och billigare, har
förfarandet accepterats. Detta betyder dock icke
att fotogrammetri därmed utnyttjats på det
mest rationella sättet för denna uppgift.
Det är helt visst ingen lätt sak att definiera de
tekniska kraven på en karta. Självfallet måste en
rad omständigheter av intresse bl.a. för kartans
användning beaktas. Rörande den ekonomiska
kartan borde erfarenheterna från alla de
organisationer som använder den vara av särskilt
intresse i detta speciella sammanhang. De i
utredningen (SOU 1955:26 s. 98) redovisade
synpunkterna och önskemålen från en rad
organisationer avser uppenbarligen i huvudsak
allmänna frågor utan att kvalitetskraven på något
sätt egentligen definieras.
Punktnoggrannhet
Det synes också tveksamt om den hittills
framställda ekonomiska kartans kvalitet i alla
avseenden är känd ens för utredningen. Det heter
i utredningen (SOU 1955:26 s. 124):
"Otvivelaktigt kännetecknas såväl den ekonomiska
kartan som den topografiska kartan av synnerligen hög
kvalitet ur många synpunkter. I fråga om exempelvis
punktnoggrannhet och detaljåtergivning representerar de i
många avseenden den absoluta gränsen för vad som är
praktiskt möjligt i förekommande skalor."
Ehuru det är svårt att rätt fatta den reservation
som ligger i uttrycket "i många avseenden"
beträffande punktnoggrannhet, kan man dock med
bestämdhet påstå att denna noggrannhetsuppgift
är missvisande. Sticknoggrannheten i en karta
anges vanligen med medelfelet 0,2 mm och anses
representera den absoluta gränsen för vad som
är praktiskt möjligt att uppnå i fråga om
detaljnoggrannheten i en karta. I skalan 1 : 10 000
motsvarar detta 2 m på marken.
Endast ett fåtal officiellt redovisade
undersökningar rörande noggrannheten i den ekonomiska
kartans grundkarta, fotokartan i skala 1 : 10 000,
föreligger. Resultaten av dessa undersökningar,
som presenterats inför Svenska Sällskapet för
Fotogrammetri, visade kvadratiska medelvärden
av avvikelserna emellan karta och mark på
storleksordningen 5—10 m, vilka siffror även
angivits i KTH:s yttrande i betänkandet (SOU
1955: 26 s. 98), ehuru de där hänförts till
kartans skala.
De angivna siffrorna avser de absoluta
koordi-natfelen i kartan, dvs. i förhållande till
motsvarande punkter på marken i rikets
koordinatsystem. Det är troligt att viss del därav kan
hänföras till regionala fel, dvs. förskjutning av hela
kartbilden, men en betydande del torde utgöras
av oregelbundna lokala fel.
Det synes under alla förhållanden troligt, med
hänsyn till summationen av fel från de olika
kartframställningsmomenten, att de nämnda
siffrorna är förhållandevis låga och att
maximalfelen i fotokartan troligen uppgår till
storleksordningen 30 m. Den ekonomiska kartans
noggrannhet är veterligen aldrig systematiskt
undersökt beträffande detaljernas lägen, men ännu
större fel torde här vara att förvänta.
Det vore synnerligen önskvärt att fotokartan,
den ekonomiska kartan, och även de
topografiska kartorna, underkastades systematiska
noggrannhetsundersökningar så att den verkliga
kvaliteten hos kartorna i detta avseende bleve
känd. Det vore även önskvärt att varje kartblad
underkastades en rutinmässig numerisk kontroll
samt att resultatet därav på lämpligt sätt
an-gåves på kartan.
Höjdnoggrannhet
Beträffande den önskvärda höjdnoggrannheten
i de kartor där höjduppgifter skall redovisas,
finns ej några som helst uppgifter i utredningen
utöver allmänna uttalanden (jfr SOU 1955: 26
s. 114 under rubriken höjdmätningsmetodiken,
där uttrycket "godtagbart resultat"
förekommer). I regel är det den erforderliga
höjdnoggrannheten som bestämmer väsentliga data för
flygfotograferingen, och därför vore självfallet
toleranserna för kartornas höjduppgifter av
stort intresse.
Ej heller om hittills uppnådd noggrannhet hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
