- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
879

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 25 oktober 1955 - Bostadskostnad och driftekonomi i flerfamiljshus, av Bertil Anderberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4- oktober 1955 879

Bostadskostnad och driftekonomi
i flerfamiljshus

Ingenjör Bertil Anderberg, Stockholm

Hyran för en bostad i ett flerfamiljshus kan
sägas vara en periodisk avgift för den tjänst
fastighetsägaren tillhandahåller då han till
hyresgästen överlämnar nyttjanderätten till
bostaden. Denna avgift kan också benämnas
bostadskostnad, ett uttryck, som bättre anger vad som
innefattas i avgiften.

Bostadskostnadens andel i familjebudgeten

Hur kraftigt denna bostadskostnad belastar en
familjs budget varierar beroende på familjens
inkomstförhållanden, bostadens storlek och
utrustning, bostadsorten, tidpunkten för
fastighetens färdigställande m.m. Ett genomsnitt kan
dock erhållas, om man utväljer en
"normalfamilj" — den statistiska enheten vid
indexberäkningar — som är bosatt i en tätort och
förfogar över en modern bostad. Den årliga utgiften
för bostaden för en sådan familj uppgår till en
sjättedel av inkomsten och motsvarar sålunda
inkomsten av två månaders arbete, fig. 1.
Bostadskostnaden är av samma storleksordning
som de direkta skatterna.

Bostadskostnadens delar

Bostadsbyggandet har under den senaste
tjugoårsperioden svarat för något mer än en
fjärdedel av den totala investeringen och har uppgått
till 7—8 % av bruttonationalprodukten. Det är
därför naturligt att bostadsfrågan ägnats stor
uppmärksamhet genom undersökningar av olika
slag. Det huvudsakliga intresset i dessa har
emellertid ägnats själva produktionen. Först på
senare tid har man fått upp ögonen för
driftsidans betydelse för ekonomin. Att denna
tidigare ensidiga inriktning av undersökningarna
har varit orealistisk framgår av att
bostadskostnaden endast till hälften påverkas av det
investerade kapitalet, anskaffningskostnaden.
Bostadskostnadens två komponenter, kapitalkostnaden
och driftkostnaden, är nämligen i ett modernt
flerfamiljshus ungefär lika stora, fig. 2.
Kapitalkostnaden påverkas förutom av
anskaffningskostnadens storlek av förändringar på
kapitalmarknaden. Driftkostnadens stora undergrup-

333.32 : 338.58

per är kostnad för uppvärmning, underhåll och
skötsel av fastigheten.

Driftkostnadens delposter

Förvaltningsutskottet inom Statens Nämnd för
Byggnadsforskning har utarbetat ett förslag till
kontoplan för fastighetsförvaltningar. Detta har
skett i samarbete med representanter för
fastighetsförvaltningarna och har i princip godkänts
av dessa. Fördelningen av driftkostnaden på
delposter, fig. 2, i kontoplanen baserar sig på en
undersökning på ca 200 flerfamiljshus med
sammanlagt mer än 5 000 bostadslägenheter. Trots
det stora underlaget är resultaten på en del

Fig. 1. Den relativa konsumtions!ördelningen hos en
"normalfamilj" i modern bostad i tätort.

Fig. 2. Bostadskostnadens relativa fördelning i ett modernt
flerfamiljshus. Driftkostnadens delposter är uppdelade efter
Statens Nämnd för Byggnadsforsknings förslag till
kontoplan för fastighetsförvaltningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:39:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1955/0899.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free